Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Kortsystem, kortregister, kartotek, lösa kort

Kortsystem, kortregister, kartotek, lösa kort el. blad (av papper el. kartong), sammanförda efter vissa principer till större el. mindre enheter. Man skiljer mellan vertikalt k., där korten förvaras stående upprätta i fack el. lådor, och horisontellt k., där de ligga i horisontellt läge, fästa i sidoväggarna av låga ramar el. fack, som inskjutas i skåp. Korten äro dels skrivkorl, på vilka de egentliga anteckningarna göras, dels ledkort, som tjäna till registrering av skrivkor-ten. — K. har fått vidsträckt användning vid ordnandet av vetenskapligt material, ss. bibl.-ka-taloger, samt över huvud för registreringsarbete inom inst. och verk. — Betr. för bokföring använda k. brukar man skilja mellan egentliga kortsystem och lösbladssystcm, vilka senare innehålla blanketter av tunnare papper. De egentliga k. kunna vara av såväl verlikaltyp som horisontaltyp. Vid verlikalsystem har man numera i viss utsträckning frångått den äldre typen med osynliga rubriker; genom alt korten äro något förskjutna ant. i sidled el. i höjdled kunna rubrikerna göras synliga och uttagna kort automatiskt markeras. Horisontalsystem erbjuda i detta avseende samma fördelar. Genom kort-ryttare (signaler), som fastsättas vid kortet, kunna vissa uppgifter (t.ex. om förfallodagar, utsända kravbrev e.d.) på ett enkelt sätt markeras. I lösbladssystemen äro blanketterna insatta i pärmar, i äldre system utan synliga rubriker (skruvliggare) men numera oftast med i höjdled förskjutna blad. — Litt.: C. B. Nyströmer, “Kontorsorganisation”(2uppl.1949).[IV.NJVh.

Sök artikel: