Läs mer om:
kall
korkvävnad
samling
uppkomma
urval
utvecklad

Även ettåriga örtstammar

Även ettåriga örtstammar kan ha livlig tjocklekstillväxt och vara starkt förvedadc. I fleråriga s. anläggcs en korkvävnad, vanl. under epidermis, stundom i denna; vid den fortsatta tjocklekstillväxten kommer då cortex att klämmas in mellan korkvävnad och ledningsvävnad och förlora sin betydelse cl. helt förstöras, så att en mångårig s. så gott som endast består av (utifrån räknat): korkvävnad, sildel, kambium, veddel och en obetydlig märg. Särsk. avvikande byggnad ha s. med anormal tjocklekstillväxt (se Anormal tillväxt) och sådana anpassade för bestämda ändamål el. speciella ytterbetingelser. Knölstammar äro huvudsakl. parenkymatiska liksom s. hos stamsuckulentcr, där ledningsvävnaden är svagt utvecklad och större delen upptages av vattenvävnad. S. hos vatten- och sumpväxter kan ha dåligt utvecklad stödjevävnad och huvudsakl. bestå av luftvävnad (aerenkym*). Slingrande och klängande s. ha svag stödjevävnad och kunna ej bära upp sin egen tyngd.Bm. 2) Her.Om en sköld med en vågrät linje delas så, att det nedersta fältet upptager Vs av hela skölden, kallas denna del s. cl. s k ö 1 d f o t. 3) Krigsv.S. (stam trupp), före 1901 benämning på de på frivillig väg (fast) anställda; namnet återkom i härorganisationsförslagen under1800-talet, där man skilde på stam (indelt och värvat manskap) och beväring (värnpliktiga). 4) Lantbr.A) Inom en nötkreatursras är s. en samling närbesläktade individer, som inbördes uppvisa stor likhet i fråga om vissa egenskaper och som besitta en stark förmåga att nedärva dessa egenskaper. — 15) Inom växtodlingen betecknar s. cn samling närstående biotyper, erhållen genom strängt urval inom en sort. Flera s. med olika odlingsvärde kunna uppkomma inom sorten. Begreppet s. användes endast i fråga om korsbefruktande växtslag. Nya förbättrade s. av kulturväxterna kunna framställas av växtförädlare men kunna också uppkomma genom naturligt urval under en följd av år genom t.ex. klimatiska förhållanden inom ett visst område. På sistn. sätt ha cn del mycket värdefulla s.k. lokalstammar av rödklöver uppkommit.Eo. 5) Sjbv.,fornnordisk benämning på stäv. 6) Socialv.,en typ av social organisation, som utvccklingshistoriskt föregår staten. En s. är cn sammanslutning, grundad på föreställningen om gemensam härstamning och i regel sammansatt av ett antal underordnade grupper (klaner*), vilkas överhuvud ha ledande ställning i samhället. 7) Spfåkv.,roten* inom ett paradigm, den del av samtliga ett böjligt ords former, vilken uppbär det gemensamma betydelseelementet, varvid samtidigt kräves en viss grad av överensstämmelse i ljudgestalt(kall-a, kall-ade, kall-at, kall-enetc; »»Ms, möss).Saknas denna överensstämmelse helt, säges ett “ord” ha flera s.(liten : mindre,eng.go : ivent).I mer inskränkt betydelse talar man även om t.ex. p r e s e n s s t a m m e nbit-i mots. till p r e t e r i t i s t a m m e nbet-av verbetbita. E.No.

Sök artikel: