Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Säteri’, sätesgård, jordegendom,

Säteri’, sätesgård, jordegendom, som ägts och bebotts av frälseman (jfr eng.manar,fra.manoir)och på den grund enl. äldre kameral rätt var befriad från (flertalet) fastighet åvilande skatter till Kronan (jfr Grundskatter). Urspr. en personlig egenskap fästes skattefriheten redan under medeltiden vid viss jordegendom.1562 erkändes vid en reglering av adelns rustningstjänst den s.k. säterifriheten, d.v.s. en vanlig frälseman fick skattefrihet för1s., friherren för2s. och greven för3s. Dock krävdes, att s. var ståndsmässigt bebyggt och jorden i god hävd. i685 förbjöxls anläggning av nya s., och s. antog därmed egenskap av oföränderlig jordnatur.1810upphävdes adelns ensamrätt att äga s. och med grundskatternas avskrivning vid 1800-talets slut s:s kamerala särställning. Vid den adliga reduktionen på1600-talet kommo åtskilliga s. i Kronans ägo, de benämndes då k ron o s ä t e r i er; anslo-gos de åt kav. vid militära indelningsverket, voro dc ber ustade s., vid skatteköp förvandlades de till skattesätcrier. Jfr Frälsejord. En motsvarighet till s. var i DanmarkSivdegaard-en.— Litt.: J. A. Almquist, “Frälsegodsen i Sverige”,1—3:1—2 (1931—47).K.

Sök artikel: