Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Zinckeni’t,

Zinckeni’t, b 1 y a n t i m o n g 1 a n s, mineral av sammansättningen PbS,Sb.,S3. Kristalliserar efter rombiska systemet. Hårdhet 3—3,5;spcc. v. 5,3;färg vanl. blygrå. Jämte antimonglans bildar z. mal ingångar.

Kategorier: , , , , ,



Zinck

Zinck [s-]. 1) Hardenack Otto Conrad Z., tysk-dansk tonsättare (1746—1832). Z. var först verksam i Tyskland, där han o. 1770 var elev och kyrkosångare hos C. P. E. Bach. Efter anställningar som flöjtvirtuos och klaverspelare bosatte han sig 1787 i Köpenhamn, där han gjorde en betydande insats som musikpedagog och musiker. Han var ackompanjatör och sångmästare, vid Det Kgl. Teater 1787—1817 och organist vid Vor Freisers Kirke 1789—1801. Z. utgav en koralbok och komponerade sångspel, körverk och tillfällighetskantater, sånger samt pianosonater o.a. kammarmusik.Å.D. 2) Otto Christian Z., den föreg:s sonson, skådespelare (1824—1908). Under studentåren gjorde sig Z. känd som vissångare och operaparodist. Efter ett par år vid Det Kgl. Teater kom han till Folketeatret (Köpenhamn), där han under nära fyra årtionden utvecklade en betydande, komisk förmåga, särsk. i framställningen av kälkborgerliga typer. Z. verkade även som regissör, översättare och teaterhistoriker. Bl.a. behandlade han olika Oehlen-schläger- och Holberg-uppföranden samt utgav “J. L. Phister, et Theaterliv” (1896) och “Fra mit Studenter- og Theaterliv” (1906).H.Ge.

Kategorier: , , , , ,



Zimmerwald

Zimmerwald [ tsimm'arvalt], by och luftkurort i kantonen Bern i Schweiz. — I Z. samlades 1915 representanter för socialistiska grupper, särsk. från Tyskland och Frankrike, som ställde sig i opposition mot socialdemokraternas politik under kriget (se International, sp. 527). Kongressen utsände ett manifest, vari protesterades mot världskrigets imperialism. — Ang. de s.k. zimmerwal-d a r n a se Unabhängige sozialdemokratische Par-tci Deutschlands. — Litt.: A. Balabanoff, “Die i Z.-Bcwegung 1914—19″ (1928).[T.ErlC.lVr.

Kategorier: , , , , ,



Internationella

Internationella inst. för intellektuellt samarbete och ledare för Byrån för internationella studier i Geneve 1925—39. Z. var bitr. dir. för brittiska ut-rikesdep:s forskningsavd. 1943—45, rådgivare i un-j dervisningsdep. sistn. år och därefter verksam inom Unesco, vid vars tillkomst 1945—46 han spelade en framträdande roll som sekr. Han var 1947—49 visi-ting prof. vid Trinity College, Hartford, Connecticut. Bland Z:s skrifter märkas “Learning and leadership” (1927), “The prospects of democracy” (1929), “The Lcague of Nations and the rule of law, 1918—35″ (1936), “From the British Empire to the British Commonwealth” (1941) och “The American road to world peace” (1953).[T.Er]S.Br.

Kategorier: , , , , ,



Zimmern |zimm’;ni],

Zimmern |zimm’;ni], Sir Alfred, brittisk historiker och sociolog av judisk börd (f. 1879), prof. i internationell politik vid Univ. of Wales 1919 —21, i statsvetenskap vid Cornell Univ., Ithaca, N.Y., 1922—23, i internationell politik vid Univ. of Oxford 1930—44, grundare och 1926—30 ledare av

Kategorier: , , , , ,



Zimmern

Zimmern [ts-], Heinrich, tysk assyriolog (1862—1931), e.o. prof. i Leipzig 1894, ord. prof. i Brcslau 1899, i Leipzig 1900—29. Bland Z:s många för assyriologien ytterst betydelsefulla arbeten märkas “Babylonische Busspsalmen um-schrieben, iibcrsctzt und crklärt” (1885), “Beiträge zur Kenntnis der babylonischen Religion”(18961—1900), “Vergleichende Grammatik der scmitischen Sprachen” (1898), “Der babylonische Gott Tamuz” (1909), “Sumerische Kultlieder aus allbabylonischer Zeit” (2 bd, 1912—13) och “Akkadische Frcmd-wörter als Bewcis fur babylonischen Kulturein-fluss” (1915, 2 Aufl. 1917). Z. utgav tills, med H. YVinckler 3:e uppl. av E. Schraders “Die Kcilin-schriftcn und das Altc Testament” (1903). — Biogr. och bibliogr. av B. Landsbergcr i “Zeitschrift fur Assyriologie”, N. F., 6 (1931).O.

Kategorier: , , , , ,



Zimmermann

Zimmermann [tsimm'-], Walter, tysk botanist (f. 1892), prof. i Tiibingcn 1929. Z. har i sitt huvudarbete, “Die Phylogenie der Pflanzen” (1930), lämnat en översikt över paleobotanikens bidrag till växtvärldens härstamningshistoria, den första i väsentlig mån på fossilen grundade framställningen härav. Bland Z:s övriga arbeten må nämnas “Die Geschichte der Pflanzen” (1949).

Kategorier: , , , , ,



Zimmermann

Zimmermann f tsimm’-], Ernst Heinrich, tysk konsthistoriker och museiman (f. 1886), T953 generaldir. för förutv. Staatlichc Museen, tidigare dir. för Gcrmanisches Museum i Ntirnberg, Ge-mäldegalerie Deutsches Museum och Kaiser-Fried-rich-Muscum i Berlin samt för Gemäldegalerie Berlin-Dahlem. Z. har bl.a. utg. “Vorkarolingischc Minialuren” (1916) och “Die spätrömischc Kunst-Industrie” (1923).

Kategorier: , , , , ,



Zimmermann

Zimmermann [tsimm'-]. 1) ReinhardSebas-tian Z., tysk målare (1815—93). Efter studier i utlandet slog sig Z. 1847 ned i Miinchen, där han ägnade sig åt genremåleri. Framför allt blev han det sydbayerska och schwabiska bonde- och småborgarlivets skildrare. — Självbiogr., “Erinnerungen eines alten Malers”, 1884 (ny ed. 1922). 2) Ernst Karl Georg Z., den föreg:s son, målare (1852—1901), var elev av fadern och målade till en början genrescener men övergick senare till religiöst måleri. 3) Alfred Z., den föreg:s bror, målare (1854 —1910), ägnade sig först åt genremåleri men sysselsatte sig mot slutet av sitt liv huvudsakl. med landskaps- och .stillebenmåleri.

Kategorier: , , , , ,



Kochs art,

Kochs art, än naturalistiska scenerier. I hans väldiga produktion av det senare slaget har i de stora målningarna den fina naturkänsla gått förlorad, som kommer fram i hans dukar av mindre format. Det mytologiska staffaget i hans målningar är ofta insatt av andra konstnärer. — Z:s tre bröder, August Maximilian (Max) Z. (1811— 78), August Robert Z. (1818—64) och August Richard Z. (1820—75), verkade även som landskapsmålare; Richard, i vars landskap figurstaffaget får större plats än i brödernas, står som kolorist över sin framgångsrike broder Albert.A.G.

Kategorier: , , , , ,



« Föregående sidaNästa sida »
Sök artikel: