Adolfs tillstånd

Adolfs tillstånd att där upprätta ett gymnasium (det näst Västerås’ äldsta i riket), till vilket konungen bl.a. skänkte Rogges forna, vid reformationen till Kronan indragna biskopshus och till vars underhåll betydande prebenden, tiondcinkoms-ter m.m. anvisades. Gymnasiet, dess lärare och elever ha alltid spelat cn stor roll i stadens liv.1755 hade S. ca 900, 1800 1,112, 1850 1,244, 1880 1.594. ‘900 2,276, 1920 4,168, 1930 4,716och1945 6,010inv.Vi 1950införlivades fastlandsdelen av Strängnäs landskommun med S., varigenom stadens areal ökades med37,10km2och folkmängden med750personer.1895fick S. genom bibanan Strängnäs—Åkers styckebruk förbindelse med landets järnvägsnät,1901folkskolcscminarium (indraget1929)och har genom den nya Södertälje kanal och fördjupandet av Mälarlederna fått goda sjö-förbindclscr samt blev1921förläggningsort för Södermanlands reg., sedan1942Södermanlands pansarreg.1922öppnades strax utanför S., på Tosteröns sydspets ett stort sinnessjukhus, Sundby sjukhus (jfr Strängnäs landsförsamling). Den gamla färjförbindelsen mellan S. och Tosterön är numera ersatt av en betongbro, invigd1936.

Kategorier: adolfs, järnvägsnät, kanal, stadens, strängnäs, tillstånd

Stormaktstiden,

Stormaktstiden, i svensk historieskrivning gängse benämning på perioden 1611—1718(fr.o.m. Gustav II Adolfs tronbestigning t.o.m. Karl XII:s död).

Kategorier: adolfs, karl, perioden, stormaktstiden, tronbestigning, xiis

Stora

Stora Ek. ledare märkas brukbokhållaren G. Schedin och majoren W. G. Wrangel. I väpnat tåg drogo upprorsmännen från Falun över Hedemora och Sala till Stockholm, där de utnyttjade dc makthavandes förvirring och besatte Norrmalm. Konungen och rådet sökte förmå bönderna alt uppge sina krav, men under ledning av radikala element, framför allt några underofficerare, vägrade dessa att falla till föga. Då bönderna cj utrymde Stockholm, blevo de 88/e1743 angripna av regeringstrogna trupper i sin ställning på Norr-malrnstorg, nuv. Gustav Adolfs torg, och i grund slagna, varefter flera av deras anförare avrättades. Oroligheter förekommo i olika delar av landet i samband med s. men fingo icke några större verkningar. — Litt.: B. Beckman, “Dalupproret1743″ (1930).E.Lö-

Kategorier: adolfs, bönderna, gustav, malrnstorg, norr, stockholm

Gustav Adolfs kyrka 1952)kunna sättas

Gustav Adolfs kyrka 1952)kunna sättas i samband med bondeblodet hos honom; detsamma gäller den ofta humoristiskt betonade frodigheten i stilleben med gamla krumelurvaser o.d., liksom smaken för litet primitiva träsnittsverkningar. Andra drag bryta emellertid den trygga, skånska grundtonen och ge ett fantasi-tillskott av vision el. dramatisk spänning och patetik åt hans alstring. — Experimenterande oro utmärkte en av kubism o.a. modernistiska riktningar påverkad period kring30-årsåldern, efter hemkomsten från den ända til! Egypten och Palestina utsträckta gesällrcsan1911 —14.Först under1920-talets förra hälft, då S. koncentrerade sig på bibliska träsnitt, helt uppgav hantverksarbetet och ingick i den1924 bildade konstnärsgruppen De tolv, erhöll utvecklingslinjen en fastare målsättning. Hans religiösa och mytologiska kompositionsidéer, som under decenniets senare del började transponeras till ofta storformatiga målningar, ss. den patetiskt gripande, av expressionistisk bredd och klangmystik präglade “Korsnedtagningen I”(1928,Malmö museum), uppvisade en alltmer personlig ka-

Kategorier: adolfs, erhöll, gustav, kyrka, sättas, utvecklingslinjen

Kretzschmar

Kretzschmar [krät'J-], Johannes, tysk arkivman och politiker(1864—1947),blev efter tjänstgöring vid olika arkiv chef för Lubecks statsarkiv 1907.På denna post gjorde han svensk vetenskaplig forskning ovärderliga tjänster, och han kom efter studier rörande ämnen ur tysk medeltid och1500-tals-historia alltmer att ägna sig åt vetenskapliga ämnen av betydelse för svensk historia. Utom olika uppsatser härom märkas hans verk “Gustav Adolfs Pläne und Ziehle in Deutschland und die Herzöge zu Braunschwcig und Liineburg”(1904)och främst det grundläggande arbetet “Der Heilbronner Bund1632—1635″ (3bd,1922).Arbetet präglas av stark uppskattning av Gustav Adolfs politik och en viss skepsis mot Oxenstiernas. K. blev led. av olika lärda svenska sällskap samt fil. hedersdr i Uppsala1932.B.

Kategorier: adolfs, ämnen, arbetet, historia, kretzschmar, svensk

Dragsjön,

Dragsjön, sjö i Gustav Adolfs m.fl. socknar i Värmland;1,5km2,183mö.h.; största uppmätta djup8,5m.

Kategorier: adolfs, dragsjön, gustav, socknar, uppmätta, värmland

Konventionen

Konventionen i Kalix(Säivits)25/s1809 bestämde, att de under generalmajor H. H. Gripenbergs befäl stående svenska och finska trupperna skulle nedlägga vapen, de förra skulle begiva sig hem till Sverige, de senare återvända till Finland j och där få behålla sina löner och boställen. Kapi-j tulationen, vilken ur militär synpunkt icke kan i försvaras, var delvis framkallad av underrättelserna om Gustav IV Adolfs avsättning, då denna av finnarna ansågs liktydig med Finlands avträdande till Ryssland, och betydde den finska arméns upplösning. T allt berörde kapitulationen ung.7,000man, varav dock blott o.2,000stridande vid K.PS.

Kategorier: adolfs, ansågs, avsättning, finnarna, finska, konventionen

Kabinettsskåp

Kabinettsskåp (förr även konst skåp), möbel, som brukas till förvaringsplats för saml. av natu-ralicr och kuriosa samt dyrbarheter av alla slag. Det bestod av ett mindre skåp, vilande på ett bord-liknande underrede, och var rikt inrett med lådor och fack. K. kommo i bruk vid mitten av 1500-talet och voro under hela1600-talet mycket vanliga. På deras utsmyckande nedlades ofta ett utsökt arbete med skulpturer, målningar och inläggningar av olika slag. Även materialet var dyrbart: eben-holts och elfenben, sköldpadd och pärlemor, silver o.a. metaller samt marmor o.a. stenarter i flera färger. Mest bekant är Gustav II Adolfs av staden Augsburg skänkta “konstskåp”, tillhörigt Uppsala domkyrka och förvarat i Uppsala univ. (J. Bottiger, “Philipp Hainhofer und der Kunstschrank Gustav Adolfs in Upsala”,1909—10).K. undanträngdes under1700-talet av den nya möbeltvpcn byrån.[F..F.F.]Sn.

Kategorier: adolfs, gustav, kabinettsskåp, skåp, slag, uppsala

Dias’pora

Dias’pora (grek.diaspora’,spridning, förskingring, avdiaspei’rein,kringströ), betecknar en folkgrupp av viss konfession, vilken, isolerad från trosförvanter, lever bland en majoritet av annan konfession (någon gång begagnas termen d. även om nationella minoriteter). Lutherska diasporagrupper uppstodo vid reformationstiden i åtskilliga länder, t.ex. Transsylvanien, och ha senare bildats genom utvandring, t.ex. i Ryssland. Vanl. är d. för sitt bestånd beroende av understöd från trosförvanter. För dylikt ändamål bildades 1832i Tyskland Gustav-Adolfs-Vcrein, som har avdelningar även i Sverige (se Gustav-Adolfs-föreningar). För katolska diasporaförsamlingar arbeta Bonifatiusföreningar*. Tyska diasporakyrkor kunna numera ansluta sig till de tyska evangeliska kyrkornas förbund; så skedde1925 med den österrikiska kyrkan av augsburgska konfessionen. — Ang. den judiska d. se Babyloniska fångenskapen och Judar.A.Mn.

Kategorier: adolfs, diaspora, gustav, konfession, trosförvanter, tyska

Delagoaviken

Delagoaviken [dalegåu'B-],vik av Indiska oceanen i sydligaste delen av portugisiska kolonien Mozambique. Viken erbjuder utmärkta hamnmöjligheter: här ligger Lourenc/iMarques. de la Grange [da la grarj'f], Johan Georg, militär(1774—1844),deltog som major i Gustav IV Adolfs krig i Tyskland 1805—06,tillfångatogs av fransmännen i slaget vid Ltibeck1806.Sedermera utväxlad var han en av de officerare, som biträdde Adlercreutz vid Gustav IV Adolfs arrestering1809;s.å. landshövding i Kalmar län,1814 generalintendent och generalmajor.

Kategorier: adolfs, delagoaviken, fransmännen, gustav, slaget, tillfångatogs

Nästa sida »

Sök artikel: