Dragsjön,

Dragsjön, sjö i Gustav Adolfs m.fl. socknar i Värmland;1,5km2,183mö.h.; största uppmätta djup8,5m.

Kategorier: adolfs, dragsjön, gustav, socknar, uppmätta, värmland

Dias’pora

Dias’pora (grek.diaspora’,spridning, förskingring, avdiaspei’rein,kringströ), betecknar en folkgrupp av viss konfession, vilken, isolerad från trosförvanter, lever bland en majoritet av annan konfession (någon gång begagnas termen d. även om nationella minoriteter). Lutherska diasporagrupper uppstodo vid reformationstiden i åtskilliga länder, t.ex. Transsylvanien, och ha senare bildats genom utvandring, t.ex. i Ryssland. Vanl. är d. för sitt bestånd beroende av understöd från trosförvanter. För dylikt ändamål bildades 1832i Tyskland Gustav-Adolfs-Vcrein, som har avdelningar även i Sverige (se Gustav-Adolfs-föreningar). För katolska diasporaförsamlingar arbeta Bonifatiusföreningar*. Tyska diasporakyrkor kunna numera ansluta sig till de tyska evangeliska kyrkornas förbund; så skedde1925 med den österrikiska kyrkan av augsburgska konfessionen. — Ang. den judiska d. se Babyloniska fångenskapen och Judar.A.Mn.

Kategorier: adolfs, diaspora, gustav, konfession, trosförvanter, tyska

Delagoaviken

Delagoaviken [dalegåu'B-],vik av Indiska oceanen i sydligaste delen av portugisiska kolonien Mozambique. Viken erbjuder utmärkta hamnmöjligheter: här ligger Lourenc/iMarques. de la Grange [da la grarj'f], Johan Georg, militär(1774—1844),deltog som major i Gustav IV Adolfs krig i Tyskland 1805—06,tillfångatogs av fransmännen i slaget vid Ltibeck1806.Sedermera utväxlad var han en av de officerare, som biträdde Adlercreutz vid Gustav IV Adolfs arrestering1809;s.å. landshövding i Kalmar län,1814 generalintendent och generalmajor.

Kategorier: adolfs, delagoaviken, fransmännen, gustav, slaget, tillfångatogs

Carlberg, Carl Gustaf, industriman,

Carlberg, Carl Gustaf, industriman, donator(1856—1933),ägare av örbyhus ångsåg och hyvclverk 1890—1914,gjorde stora donationer till fosterländska och andra allmännyttiga ändamål, överlämnade vid Gustav Adolfs-minnets firande vid Uppsala univ.1932 cn donation på350,000kr

Kategorier: adolfs, carl, carlberg, gustaf, gustav, industriman

Uppstått

Uppstått en synnerligen omfattande kategori av belönings-m., vilka med konungens tillstånd bära hans bild och ha kunglig krona fästad över m. Bland de äldsta av denna kategori äro Kungl. patriotiska sällskapets, Kungl. sällskapet Pro Pat-rias och hushållningssällskapens m. Av de under 1900-talet tillkomna m. av detta slag äro t.ex. Röda korsets, KAK:s, Livräddningssällskapets och ett flertal andra riksorganisationers av halvofficiell art, arbetande bl.a. inom idrotten och det frivilliga försvaret. En annan belöningsmcdaljgrupp utgöres av utmärkelser, utdelade av statliga inst, t.ex. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad:s “För verksam vård om svenska minnen” (emaljerad och med Gustav II Adolfs bild), Kommerskollegiums “Svensk bergsmans hedersmärke för snille och flit”, Allmänna barnhusets “För ömsint vård av värnlösa barn”, Uppsala univ.s “För trohet och nit” (med Gustav II Adolfs bild), andra inst. och sammanslutningar med kulturminnesvårdande el. vetenskapliga syften, t.ex. Nordiska museets “För hembygdsvårdande gärning”, och Gustaf Adolfsakad:s. Under 1930—40-talen ha en rad städer instiftat kommunala bclönings-m., först av dem Stockholm, som från 1938 utdelar Sankt Eriks-medaljen.

Kategorier: adolfs, bild, gustav, kategori, kungl, vård

Göta livgarde leder sitt ursprung från

Göta livgarde leder sitt ursprung från det reg., som greve G. D. Hamilton värvade 1741i syfte att minska den garnisonstjänst, som påvilade de indelta reg. Det har sedan benämnts:1762—71 Hertig Fredrik Adolfs reg. och1772Zöge v. Manteuffels reg., förlagt till Sveaborg. Efter stats-välvningcn sistn. år införlivades delar av reg. och av Björnbergska reg. med Änkedrottningens liv-reg., vilken förening upphörde1793,då de ingingo i Livreg.-brigadens lätta inf. som dess värvade bataljon om6kompanier.1796ändrades namnet till Livreg:s värvade inf.-bataljon och1803till Finska gardesreg.1789hade i Sverige uppsatts4kårer för deltagande i det då pågående ryska kriget; efter krigets slut bildade dessa K.m:ts andra gardesreg., från1792Konungens Göta livgarde och från1806Svenska gardesreg. Sedan Svenska och Finska gardesreg. som ett utslag av Gustav IV Adolfs sjukliga misstänksamhet upphört(1808)att vara garden, blevo dagen efter hans avsättning delar av de båda reg. sammanslagna till Andra gardesreg., från1818Konungens Andra livgarde och från1894G. Reg. förlades1809till Stockholm. Dess fanor uppta segernamnet Svensksund1790.Enl.1925års försvarsbeslut skulle reg. indragas, men2år senare beslöts, att det skulle fortleva, organiserat på en stridsvagnsbataljon i Stockholm och en fästningsbataljon i Vaxholm, vilken organisation reg. hade, intill dess det indrogs1939.Se även Göta pan-sarlivgardc.E.O.B.

Kategorier: adolfs, gardesreg, göta, livgarde, stockholm, värvade

Gustav

Gustav Adolfs-stiftelsen.1)Se Gustav Adolfsföreningar. 2)Stiftelse i Stockholm, som i nära anslutning till Oscars förs. och med anslag från denna av Staten förhyrt Gustav Adolfs-kyrkan och ombesörjer gudstjänsterna där.

Kategorier: adolfs, förhyrt, gudstjänsterna, gustav, ombesörjer, staten

Gustav Adolfs-kyrkan,

Gustav Adolfs-kyrkan, i Gustav-Adolfs-parken i Stockholm belägen kyrka, uppförd i modern engelsk gotik efter ritningar av K. Möller, bekostad av Svea livgardes officerskår och invigd 1892.G. förvaltas sedan1932 av Djurgårdsnämnden och disponeras från1938av Gustav Adolfs-stiftelsen, sedan G. s.å. efter restaurering åtcrinvigts.

Kategorier: adolfs, gustav, invigd, kyrkan, livgardes, officerskår

Gustav Adolfs-fonden

Gustav Adolfs-fonden I’ ö r de svenska kulturminnenas vård tillkom i maj 1930I på initiativ av riksantikvarie S. Curman i samband med300-årsminnct av riksantikvarieämbetets inrättande. Av fonden, som äges och förvaltas av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad., skall årliga avkastningen, sedan5°/o av räntan lagts till kapitalet, ställas till riksantikvarieämbetets disposition att användas till åtgärder för vård och skydd av landels fasta kulturminnesmärken frånIalla tidsåldrar. Fonden uppgår(1949)till något över750,000 kr.C.Gustav Adolfs-föreningar. Initiativet till Gustav(Adolfs-stiftelsens evang. förening togs i Tysk-, land1832i samband med200-årsminnet av Gustav II Adolfs död. Dess syfte skulle vara att understödja protestantiska trosförvanter i länder och delar av länder med annan konfession. Det är framför allt ekonomisk hjälp, som lämnats till kyrkobyggnader, avlöning av präster och lä-, rare, underhåll av barnhem o.d. Gustav Adolfs-1stiftelsen i Tyskland (Das Gnstav-Adolf-JVerk derjeVongelischen Kirche in Deutschland)verkar genom I lokal- och landskapsföreningar(Hauptvereine),vilka sortera under en centralstyrelse i Leipzig. Superintendenten i Leipzig G. Grossman(d.1857)var en av initiativlagarna. Med denna samverka G. i Sverige: f.n. i Göteborg (stiftad1854),Stockholm(1857)och Lund(1882).Till deras arbete upptages årlig kollekt på2:a böndagen (reformalionsdagen).1947uppgick den till72,730kr. Jfr Bonifatius-f öreningen och Diaspora. — Litt.: J. Thulin, “Vad alla borde veta om G.”(1907);E. Tors-sander, “G.”(1923);”Svenska kyrkans årsb.”,13 (1933)-S.A.

Kategorier: adolfs, fonden, gustav, länder, leipzig, riksantikvarieämbetets

Gustav Adolfs akademien

Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, sedan 1936 Kungl. G., stiftades i Uppsala8/n1932på initiativ av J. Sahlgren med anledning av300-årsminnet av Gustav II Adolfs död med särskild anslutning till konungens memorial av20/s1630för “Rijkzens antiquarij och häfdesökiare” med dess märkligt mångsidiga program för undersökning av svensk folkkultur. G. har till uppgift att främja folklivsforskningen i alla dess grenar, och under dess verksamhet falla enl. stadgarna “alla de humanistiska discipliner, som syssla med forskningar rörande Sveriges allmoge”. G:s årshögtid infaller6/u och skall hållas varty.cår i Uppsala, vart3:e i Lund och vart3:e på annan ort i landet. Medl.-antalet är25arbetande svenska,25arbetande utländska och25stödjande medl. För arbetande led. är maximiåldcrn70år. G. utger en årsbok, “Saga och sed”, tidskrifterna “Folk-liv”, “Namn och bygd” (sedan1940)och “Arv” (sedan1945,ny serie av “Folkminnen och folktankar”) samt följ. skriftserier: “Skrifter”, “Svenska sagor och sägner”, “Svenska gåtor”. “Folklivsskildringar” och “Småskrifter”. G:s ständige sekreterare är prof. J. Sahlgren. Sn.

Kategorier: adolfs, akademien, arbetande, gustav, sahlgren, svenska

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: