Wallenqvist, Edvard,

Wallenqvist, Edvard, målare(1894—1948),bedrev konststudier för C. Wilhelmson och fortsatte sin utbildning i Danmark, Spanien, England, Holland och framför allt i Paris, där han tog avgörande intryck av det expressionistiska måleriet. W. I tillhörde 1925—30 konstnärsgruppen “Optimisterna”. Främst har han gjort sig känd som en kultiverad blomster- och stillebenmålare. W. framträdde även som skribent i konslfrågor i olika tidn. och tidskr. Nationalmuseum äger ett par koloristiskt finstämda blomsterstycken av W.[F.HJS.Sm.Wallensee, sjö i Schweiz, se Walensee. Wallensköld, Axel Gabriel, finländsk språkforskare(1864—1933),fil. dr och doc. i Helsingfors1891,e.o. prof. i romanska språk1905,ord. prof.1915—29,kansler för Åbo akad. från1930.W. har förf. etymologiska och grammatiska avh., utg. talrika fornfranska texter (“Conon de Béthu-ne”, “Florence de Rome”, “Gauticr d’Epinal”, “Strassburg-ederna” m.m.) och var red. för “Neu-philologische Mitteilungen”1902—25.W. tillhörde Finlands lantdag1891 —1906och var flera år ordf. i styrelsen för Svenska teatern.J.V.

Kategorier: akad, edvard, etymologiska, kansler, prof, wallenqvist

Törngren,Ralf Johan Gustaf, finländsk ämbetsman

Törngren,Ralf Johan Gustaf, finländsk ämbetsman och politiker (f.1899),fil. kand.1922,fil. mag.1927,lärare i nationalekonomi vid Åbo akad.1927—36,skattmästare i stiftelsen för akad.1931— 48 och sedermera stiftelsens v. ordf., generaldir. i Statskontoret 1948.T., som sedan1936har representerat Svenska folkpartiet i riksdagen och sedan1945är partiets ordf., tillhörde under kriget de mot regeringens utrikespolitik oppositionella kretsarna och har (med undantag för den rent socialdemokratiska regeringen Fagerholms tid1948— 50)sedan hösten1944oavbrutet varit medlem i de växlande samlingsregeringarna, som socialminister1944-— 45, 1950—51och1951 —52,som finansminister1945.—46, 1946—48 och1951,som bitr. utrikesminister1952—53,som utrikesminister1953 —54och som statsminister från maj1954.Sedan1953är T. av Sveriges och Colombias regeringar utsedd till medl. av förlikningsnämnden mellan dessa länder. T. har bl.a. publicerat företagshisto-rikcr över Ångfartygsbolaget Bore(1927)”ch Finska pappersföreningen(1937)-R-R-Törning,Jakob, sjömilitär (1739—97).tjänstgjorde som överstelöjtnant inom finska eskadern av arméns flotta1788,organiserade skärgårdsförsvaret i Bohuslän inför det danska hotet1789,deltog förtjänstfullt i skärgårdsflottans utbrytning ur Viborgska viken1790och ledde sedan med berömmelse högra flygeln i slaget vid Svensksund, efter vilket han befordrades till överste.

Kategorier: akad, ämbetsmän, finska, ordf, ralf, törngren

Tutor

Tutor [tjo’tal (eng.; av lat.tutor,förmyndare), lärare, informator el. “guvernör”; användes särsk. som beteckning för lärare vidcolleges*i Oxford och Cambridge. I USA användes termen t. om akad. lärare under prof:s rang och anställda på kortare tid.

Kategorier: akad, anställda, lärare, profs, termen, tutor

Tharandt, skogsakademi, belägen

Tharandt, skogsakademi, belägen i Sachsen strax v. om Dresden. Den av H. Cotta där inrättade privata skogsundervisningsanstalten ombildades 1816 till statlig skogshögsk., varvid Cotta blev dess förste dir. Akad. förenades1929med tekniska högsk. i Dresden som en särskild avd.

Kategorier: akad, belägen, cotta, dresden, skogsakademi, tharandt

Tengström, finländsk släkt,

Tengström, finländsk släkt, urspr. från Tengene sn, Skaraborgs län. Barnen till ncdannämnde T.i) upphöjdes 1809i adligt stånd med namnet af T.; ätten utslocknad på svärdssidan1907. 1) Johan Jacob T., teolog och politiker(1755 —1832).T. blev student1771,doc. i moral vid Abo akad.1778,e.o. adjunkt i filosofi1780,teol. adjunkt1783,teol. prof.t790 och teol. dr1800..Som teolog var T. fördragsam mot oliktänkande och ansågs på ortodoxt håll vara påverkad av ncologicn. — T. tillhörde i Åbo de litterära kretsarna och biträdde H. (i. Porthan vid redigeringen av “Åbo tidningar”;1781—83var han dess huvudred. Där publicerade han tillfällighetsdikter av pedagogisk och uppbygglig art, ävensom uppsatser i historiska, ekonomiska, biografiska och pedagogiska ämnen och tog initiativet till utgivande av “Allmän lilteraturtidn.”, som dock snart upphörde. Påverkad av Porthan ägnade T. allt större intresse åt historien och författade värdefulla biografier över Johannes Terserus(1795)och T sak Rothovius(1796—1813).— I kommittén för nyorganisation av Åbo akad. verkade han som ordf., grundade1797Finska hushållningssällskapet och var länge dess ledande kraft.1800valdes han till riksdagsman, var medl. i Bankoutskottet och Hemliga utskottet samt revisor i Riksbanken och

Kategorier: akad, finländsk, porthan, tengström, teol, teolog

TARDÉNOISIEN korativa kompositioner

TARDÉNOISIEN korativa kompositioner (främst “Backus’ triumf”, Apollogalleriet, Louvren, och cn numera försvunnen plafondmålning i College dc France), stafflimålningar som den behagfulla men något sötaktiga “Venus och Adonis” (Nationalmuseum) samt teckningar. T. är vidare företrädd på Stockholms slott, i Akad. för dc fria konsterna, Göteborgs konstmuseum och Louvren. G.Ad. 3) Louis Gustavc T., den föreg:s bror, arkitekt, tecknare och kopparstickare(1737—94).T. bosatte sig i Paris 1754 och utnämndes med tiden till inspektör för de kungliga byggnaderna. Han utförde dels ett stort antal gravyrer efter förlaga (t.ex. för de Cassas’ “Voyage pittoresque en Syrie” och ett porträtt av T.i) efter teckning av T.4),dels teckningar och gravyrer av egen invention: projekt till portaler, teatrar, kyrkor och palats samt porträtt (t.ex. av greve de Caylus och J. J. Rousseau). Av speciellt svenskt intresse är hans förslag i akvarell till byggnad för konstakad. i Stockholm liksom det av Gustav TTT1781beställda projektet till ett Hotel de Ville där. T. är representerad i Cabinet des Fstampes, Tessininst. och Mu-sée des arts décoralifs, Paris, Staatliche Kunstbib-Iiothek, Berlin, Nationalmuseum, Stockholm, och Stockholms stadshus. G.Ad. 4) Jean-Gustave T., den föreg:s son, målare och gravör(1765—84),elev av M. Brenet och T.2).T. studerade vid konstakad. i Paris, fick1781″första medaljen” för en akademiteckning och följ. år stora Rompriset. Som elev vid franska akad. i Rom ansågs han ytterst lovande. Prinsen av Rohan inköpte två teckningar, och då Gustav ITT besökte akad., visades honom två utkast till målningar, “Mcttii straff” och “En bacchanalisk högtid”. T. är företrädd med teckningar i Louvren och École des beaux-arts, Paris. G.Ad.

Kategorier: akad, företrädd, louvren, paris, stockholms, teckningar

Gustavianska tiden 177

Gustavianska tiden 177 2—1 8o9,Statskuppen1772 betecknade inledningen till ett livligt reformarbete i upplysningstidens anda under ledning av konungen och en rad framstående medarbetare; de främsta bland dem voro kanslipresidenten U. Scheffer och dennes bror C. F. Schcf-fcr samt J. Liljencrantz och J. C. Toll. Tortyren avskaffades. Vissa lättnader genomfördes i den alltsedan Gustav II Adolfs regering bestående intoleranta lagstiftningen mot främmande trosbekän-narc. Penningväsendet bragtes i ordning. En ny tryckfrihetsförordning utfärdades. Näringslag-stiflningen fortsatte i fysiokratisk anda. Svensk vitterhet, konst och vetenskap, vilka redan under frihetstiden nått en betydande höjd, upplevde under den vittre Gustav lll:s personliga skydd sin dittills högsta blomstring. Till deras fromma inrättades flera akad., bl.a. Svenska akad. Utrikes- 1politiskt anknöt Gustav Til nära till Frankrike, och S. ingick under nordamerikanska frihetskriget med Ryssland och Danmark det mot Englands blockad riktade väpnade ncutralitetsförbundet1780.Från denna tid började emellertid Gustav III:s utrikespolitik att länkas in i ganska äventyrliga banor, syftande till landvinningar på ant. Rysslands el. Danmarks bekostnad (Norge), men han lyckades ej spränga alliansen mellan dessa två makter. Samtidigt avlägsnade sig Gustav III från sina dittillsvarande rådgivare och omgav sig med nya gunstlingar, i främsta rummet G. M. Armfclt. Reformverket avstannade, och konungens regeringssystem blev alltmer godtyckligt och väckte motstånd hos den svenska ämbetsmannaadcln, som var van vid och segt faslhöll vid de konstitutionella formerna. Medan Gustav III å sin sida sökte vinna adeln, särsk. dess högre skikt, genom att knyta dess medl. till sin person som en hovadel efter franskt mönster, framväxte inom ståndet en våldsam opposition. Vid en riksdag1786intog det en obevekligt fientlig hållning mot konungen. Alla konungens förslag avslogos, och en mängd klagomål framfördes. Konflikten mellan konungen och adeln fick en häftig urladdning, sedan Gustav III1788börjat krig med Ryssland. Officerarna vid finska armén voro i allm. motståndare till I Gustav III; vissa av dem gingo i sin opposition så långt, att de hyste planer på Finlands lösryckande från S. och union med Ryssland. Missnöjet med krigsutbrottet var så mycket större, som konungen enl. konstitutionen icke var berät-

Kategorier: akad, gustav, konungen, opposition, ryssland, svenska

Svenska akademiens ordbok,

Svenska akademiens ordbok, förk. SAOB, benämningen på den stora svenska historiskt-språkliga ordbok, som utges av Svenska akad. S. behandlar den svenska ordskatten från1521 till nuv. tid. Den avser att, i den mån omfånget tillåter, registrera alla ord i svenska språket, såväl inhemska som inlånade. S. behandlar ordens betydelser i deras skiftningar och utveckling samt anför språkprov (littcraturcitat) som belägg på de anförda betydelserna. Ordboken ger även uppgifter rörande ordens uttal, böjning och etymologi m.m. — Enl. Svenska akad:s stadgar har akad. | som särskild uppgift att utarbeta “cn svensk or- | dabok”. Stadgarna följde därvid, vad Franska akad. stadgade i samma avseende, och denna i sin tur fullföljde italienska renässansens strävan efter normerande språkliga ordböcker. Vad urspr. Gustav III och Svenska akad. liksom över huvud de äldre akad. härmed åsyftade, var främjandet av ett gott och riktigt språkbruk. — Under den första tiden utarbetades ordboksartiklarna av akad:s medl., men av naturliga skäl måste man snart avstå från detta arbetssätt. Ett annat försök gjordes o.1850av Bernhard v. Beskow att med fackmäns hjälp utarbeta ordboken. Resultatet blev1häfte, omfattande bokstaven A, red. av C. A. Hagberg (d.1804)men utg. först 1870.Först i senare tid har S. fått sin slutliga form, i vilken den på initiativ av Th. Wisén påbörjades o.1884.Akad. åsyftade då att utgiva en histo-riskt-språklig och icke som förut cn för det samtida språkbruket normerande ordbok. Den ansluter sig till den några är tidigare påbörjade engelska stora “Oxford dictionary”. Redaktionen förlades till Lund. H.1utkom1893,och man beräknade dä, alt ordboken skulle bli färdig efter c.:a45år. Men då man ännu o.1920blott medhunnit ett par av alfabetets första bokstäver, blev arbetet vid denna tid genom E. Tuneld helt omorganiserat, så att utgivningen väsentligt påskyndades. Sedan dess har arbetet fortskridit i jämn takt, och av ordboken ha nu utgivits19bd, varigenom den hunnit in på bokstaven1′.— Den excerptsaml., som ligger till grund för arbetet och vilken även i övrigt står forskningen till tjänst, uppgår f.n. till c:a5mill. språkprov. Redaktionen, som f.n. utgöres av inemot10red. och lika många biträden, har föreställs av K. Soderwall (från1893),Es. Tegnér d.y. (från1914),E. Tuneld från1920)och P. Holm (sedan1940).Företaget finansieras enl. Gustav111:s bestämmelse genom inkomsterna av “Post- och inrikes tidn.”. — Svenska akad. utger sedan1874även en “Ordlista över svenska språket” (SAOL), närmast avseende en praktisk vägledning för ordens stavning och böjning o.d. Senaste uppl., den9:e, vars stavning är sanktionerad av K.m:t och vari även övers, av främmande ord äro införda som ut bytcsord för dessa, utkom1950.E.Tld.

Kategorier: akad, arbetet, ordbok, ordboken, ordens, svenska

Genom testamentariskt förordnande

Genom testamentariskt förordnande av B. v. Beskow erhöll akad. rätt att för50,000 rdr rmt inlösa huset nr 18vid Skeppsbron, där S. inflyttade1877.Samma testamente gav S.20,000 rdr rmt, varav räntan vartannat år skulle utdelas som ett utrikes resestipendium till en förtjänt, obemedlad förf. (“l.eskowska resestipendiet”). Genom donation av fröken Magna Sunncrdahl på600,000kr sattes S., som måst försälja Beskowska huset, i tillfälle att1914förvärva rätt att för all framtid nyttja St. Börssalcn och Börshusets övre våning, där S. nu har sina lokaler. — Det litterärt viktigaste resultatet av S:s verksamhet är “Svenska akad:s handlingar” (i:a ser., från1786, 5bd,2:a ser., från1796, 62bd,3:e ser. från1886, 63bd till1953),som innehålla inträdes- och direktörstal, prisbelönta skrifter, av akad.-led. författade avh. och dikter samt minnesteckningar. Sedan1945utgivas de sistn. separat i serien “Svenska akad:s minnesteckningar”. Minnesteckningarna ha övergått från att vara vältalighetsprov till att bli vetenskapligt betonade biografier. Bland minnestecknarna märkas Nordin, Franzén, Atterbom, Beskow, Svedelius, Bottiger, af Wirsén, Annerstedt, Schiick, Karlfcldt, Hallström, Böök, Lamm, Österling och Bo Bergman. Av vikt är publikationsserien “Ur Svenska akad:s arkiv” (från1916;innehållande främst brev och reseskildringar). I rent litterärt avseende spelade S. till cn början en ej obetydlig roll, och ett pris i akad:s tävlingar värdesattes högt av de unga diktarna, men S:s ställning som smakdomstol försvagades betydligt genom att den under det romantiska genombrottet närmast identifierades med den av de unga diktarna kritiserade hävdvunna smaken. Omkr. mitten av1800-talet, då den nya riktningen blivit representerad i S., höjdes dennas anseende, men efter1880,då S. åter kom att bli företrädare för en föråldrad smak, förlorade akad. småningom all kontakt med den levande litteraturen. Både åttio- och nittiolalister uppträdde mot S. Efter1900har S. som inst. ej spelat någon nämnvärd roll i svenskt litterärt liv, men dess kontakt med diktarna har under1900-talct förbättrats, vilket framkommit i invalen, som i regel med S. införlivat betydande företrädare för nya riktningar inom litteraturen. Däremot har akad. sedan sekelskiftet fått en viktig uppgift i internationellt kulturliv som utdelare av Nobelpriset i litteratur, för vilken verksamhet S. inrättat Svenska akademiens N o b c 1 i n s t i-t u t och Svenska akademiens N o b e 1 b i b-liotek (jfr Nobelstiftelsen). — Sin förnämsta insats i svenskt kulturliv har S. gjort genom sin språkvårdande verksamhet. Av mindre betydelse ha varit Leopolds “Afhandling om svenskt stafsätt” (tr.1801i “Svenska akad:s handlingar ifrån1796″, 1)och L. M. Enbergs “Svensk språklära”(1834).Om S:s arbete att åstadkomma en ordbok se Svenska akademiens ordbok.

Kategorier: akad, akademiens, akads, diktarna, svenska, verksamhet

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaper som särdeles i anseende till skaldekonsten och vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jämväl uti den, som tjänar att tolka de himmelska sanningar”. För att förverkliga detta sitt syfte skulle S. “utarbeta en svensk ordabok och gram-matica, jämte sådana afhandlingar, som bidraga kunna till stadga och befordran af god smak”. Akad:s valspråk blev “Snille och smak”. Led:s antal bestämdes till 18.Gustav III tänkte sig, att dessa skulle representera olika grupper, dels förf., dels kritiker, dels “höga herrar”, de sistn. stundom betecknade som “mecenatklassen”. Dessa skulle bidraga till att socialt höja de förras ställning. 1 akad. voro alla likställda, all titulatur var förbjuden, del officiella tilltalsordet var “min herre”. Akad:s led. skulle ha rätt att teckna sig “en ibland dc aderton”. Konungen utsåg själv13 av de första medl., vilka fritt skulle, utvälja de återstående5.I fortsättningen skulle akad. få komplettera sig

Kategorier: akad, akads, bidraga, förnämsta, renhet, smak

Nästa sida »

Sök artikel: