Buinerna

Buinerna av grekiska teatern i Taormina. furste; bl.a. blev genom honom expertiseringen Kano-mästarnas privilegium. T. behärskade alla stilar och tekniker inom det japanska och kinesiska måleriet och blev under de närmaste årh. Kano-akad:s förebild. T. inledde det akademiska formelmåleriet, som efter honom övergick till död schematisering.S.A.

Kategorier: akads, buinerna, förebild, kano, måleriet, närmaste

Söderwall, Knut Fredrik,

Söderwall, Knut Fredrik, språkforskare(1842 —1924),fil. dr och doc. i nordiska språk1865,c.o. prof.1886,prof.1892—1907,allt i Lund. S. kan betraktas som Ryd-qvists arvtagare som språkhistoriker (och även lexikograf). Detta samband markeras därigenom, att S.1883 utgav bd6av Ryd-qvisls “Svenska språkets lagar”. Han disputerade på avh. “Om verbets rektion i forn-svenskan” och utgav 1870det för sin tid ypperliga arbetet “Iluf-vudopokerna af svenska språkets utbildning”. Vidare märkes hans grundliga och resultatrika “Studier öfver Konungastyrclscn”(1880).Snart koncentrerade S. emellertid sin verksamhet på uppgiften att åstadkomma en fornsvensk ordbok. Hans “Ordbok öfver svenska medeltidsspråket” utkom1884—1918(suppl. av W. Åkerlund och K.G.Ljunggren under utgivning) och åtnjuter med rätta rykte att vara en av världslitteraturens bästa ordböcker.1883blev S. ledare för redaktionen av Svenska akad:s ordbok, till att börja med under överinseende av akad:s led. Th. Wisén,1892—1912som chef. Som vetenskaplig förf. ulmärkes S. av cn vederhäftighet och grundlighct, som icke skyr några mödor, mindre av idérikedom, och hans språkhistoriska lärdom var måhända något ensidigt inriktad på fornsvenskan. Led. av Svenska akad.1892.En festskrift (med bibliogr.) utkom till S:s70-årsdag(1912).— Litt.: Biogr. avA.Kock i “Svenska akad:s handlingar från år1866″ (1924).E.No.

Kategorier: akads, fredrik, knut, öfver, ordbok, svenska

Genom testamentariskt förordnande

Genom testamentariskt förordnande av B. v. Beskow erhöll akad. rätt att för50,000 rdr rmt inlösa huset nr 18vid Skeppsbron, där S. inflyttade1877.Samma testamente gav S.20,000 rdr rmt, varav räntan vartannat år skulle utdelas som ett utrikes resestipendium till en förtjänt, obemedlad förf. (“l.eskowska resestipendiet”). Genom donation av fröken Magna Sunncrdahl på600,000kr sattes S., som måst försälja Beskowska huset, i tillfälle att1914förvärva rätt att för all framtid nyttja St. Börssalcn och Börshusets övre våning, där S. nu har sina lokaler. — Det litterärt viktigaste resultatet av S:s verksamhet är “Svenska akad:s handlingar” (i:a ser., från1786, 5bd,2:a ser., från1796, 62bd,3:e ser. från1886, 63bd till1953),som innehålla inträdes- och direktörstal, prisbelönta skrifter, av akad.-led. författade avh. och dikter samt minnesteckningar. Sedan1945utgivas de sistn. separat i serien “Svenska akad:s minnesteckningar”. Minnesteckningarna ha övergått från att vara vältalighetsprov till att bli vetenskapligt betonade biografier. Bland minnestecknarna märkas Nordin, Franzén, Atterbom, Beskow, Svedelius, Bottiger, af Wirsén, Annerstedt, Schiick, Karlfcldt, Hallström, Böök, Lamm, Österling och Bo Bergman. Av vikt är publikationsserien “Ur Svenska akad:s arkiv” (från1916;innehållande främst brev och reseskildringar). I rent litterärt avseende spelade S. till cn början en ej obetydlig roll, och ett pris i akad:s tävlingar värdesattes högt av de unga diktarna, men S:s ställning som smakdomstol försvagades betydligt genom att den under det romantiska genombrottet närmast identifierades med den av de unga diktarna kritiserade hävdvunna smaken. Omkr. mitten av1800-talet, då den nya riktningen blivit representerad i S., höjdes dennas anseende, men efter1880,då S. åter kom att bli företrädare för en föråldrad smak, förlorade akad. småningom all kontakt med den levande litteraturen. Både åttio- och nittiolalister uppträdde mot S. Efter1900har S. som inst. ej spelat någon nämnvärd roll i svenskt litterärt liv, men dess kontakt med diktarna har under1900-talct förbättrats, vilket framkommit i invalen, som i regel med S. införlivat betydande företrädare för nya riktningar inom litteraturen. Däremot har akad. sedan sekelskiftet fått en viktig uppgift i internationellt kulturliv som utdelare av Nobelpriset i litteratur, för vilken verksamhet S. inrättat Svenska akademiens N o b c 1 i n s t i-t u t och Svenska akademiens N o b e 1 b i b-liotek (jfr Nobelstiftelsen). — Sin förnämsta insats i svenskt kulturliv har S. gjort genom sin språkvårdande verksamhet. Av mindre betydelse ha varit Leopolds “Afhandling om svenskt stafsätt” (tr.1801i “Svenska akad:s handlingar ifrån1796″, 1)och L. M. Enbergs “Svensk språklära”(1834).Om S:s arbete att åstadkomma en ordbok se Svenska akademiens ordbok.

Kategorier: akad, akademiens, akads, diktarna, svenska, verksamhet

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaper som särdeles i anseende till skaldekonsten och vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jämväl uti den, som tjänar att tolka de himmelska sanningar”. För att förverkliga detta sitt syfte skulle S. “utarbeta en svensk ordabok och gram-matica, jämte sådana afhandlingar, som bidraga kunna till stadga och befordran af god smak”. Akad:s valspråk blev “Snille och smak”. Led:s antal bestämdes till 18.Gustav III tänkte sig, att dessa skulle representera olika grupper, dels förf., dels kritiker, dels “höga herrar”, de sistn. stundom betecknade som “mecenatklassen”. Dessa skulle bidraga till att socialt höja de förras ställning. 1 akad. voro alla likställda, all titulatur var förbjuden, del officiella tilltalsordet var “min herre”. Akad:s led. skulle ha rätt att teckna sig “en ibland dc aderton”. Konungen utsåg själv13 av de första medl., vilka fritt skulle, utvälja de återstående5.I fortsättningen skulle akad. få komplettera sig

Kategorier: akad, akads, bidraga, förnämsta, renhet, smak

Schonberg

Schonberg | skå’n- ], Johan T o r s t e n, konstnär (f.2,/71882),ägnade sig redan under studietiden vid Konsthögsk.1903—07åt karikatyren och tecknade bl.a. två serier med motiv från akad., “Modellskolan”(1904)och “Akad:s lärare och styresmän”(1905),båda inköpta för akad:s saml. S. har utfört ett fåtal porträtt i olja men särsk. gjort sig känd som karikatyrtecknare, illustratör och reklamkonstnär. Särsk. har han utfört en rad slagkraftiga och dekorativa affischer. Bland S:s mest kända publikationer märkas “Idrottsmän”(1907)och “Världsmästare”(1908)samt särsk. den vackra serien “Svenska stormän”(1915).S. har utfört illustrationer till bl.a. Strindbergs “Sagor”(1915)jämte bokutsmyckning.G.V.

Kategorier: affischer, akads, dekorativa, kända, reklamkonstnär, schönberg

Lantbruksakademien,Kung

Lantbruksakademien,Kung 1., som inrättades 1811på förslag av dåv. kronprins Karl Johan, har lill ändamål att med stöd av vetenskap och erfarenhet verka för utveckling och förkovran av det svenska lantbruket och därmed förenade näringsgrenar. L. förfogar dels över en kapitalfond, dels över cn stadsfastighet med ständig besittningsrätt samt även ett jordområde, som är upplåtet till ex-perimentalfält, varest cn trädgård med tillhörande trädgårdsskola samt Lanlbruksakad:s museum* äro förlagda. Till Experimentalfältet* var tidigare även Centralanstaltcn för försöksväsendet på jordbruksområdet* förlagd, L. står under konungens beskydd och räknar kronprinsen som i:e hedersled. Dessutom finnas160 arbetande led., fördelade på6avd., högst75utländska samt15hedersled. De6avd. äro lantbruksavd., vetenskapsavd., skogs-och trädgårdsavd., hushålls- och slöjdavd., mekaniska avd. samt ekonomiska avd. Akad:s angelägenheter besörjas av cn preses, cn vicepreses, cn förvaltningskommitté och tjänstemän. I kommittén sitta preses, vicepreses, ordf. i var och en av de6avd. samt akadernisekr. Tjänstemännen äro, förutom sekr., kamreraren, bibliotekarien och trädgårdsdirektören. Genom beslut av1945års riksdag organiserades i anslutning till L. även ett Jordbrukets forskningsråd*. L:s tidskr. utkommer sedan1939med6nr årl. och innehåller årsberättelse och avh. inom området för akad:s verksamhet. L. åtnjuter statsanslag för olika ändamål. Dessutom förvaltar akad. ett flertal fonder, som genom donationer ställts till förfogande. — Litt: TT. Juhlin-Dannfclt, “Kungl. L.1813—1912″ (1913).IH.FqllEo.

Kategorier: akads, ändamål, kung, lantbruksakademien, preses, vicepreses

Olsson, Karl

Olsson, Karl II e n-r y, litteraturhistoriker (f.18/41896),fil. lic. i U”ppsala 1921,fil. dr och doc. i litteraturhistoria med poetik vid Stockholms högsk.1927,prof:s titel1937,prof. där sedan1945.O. blev amanuens vid Svenska akad:s arkiv1930,var chef för akad:s Nobelbibl.1935

Kategorier: akads, amanuens, chef, karl, olsson, svenska

Musikaliska akademien,

Musikaliska akademien, K u n g 1., i Stockholm, är en 1771 av Gustav III stadfäst inst. till tonkonstens befrämjande, vartill initiativ, efter en del förslag redan under den tidigare frihetstiden, närmast utgick från medl. av del litterärt-musi-kaliska sällskapet Utile dulci, främst P. Alströ-mer, A. G. Leijonhufvud — akad:s förste preses — och F. Zellbell d.y. Ändamålet med instiftandet var, förutom ett allmänt befrämjande av tonkonsten, i första hand att grunda en läroanstalt. För att anskaffa medel härtill gav man konserter. Emellertid avstannade snart både undervisningen, vilken regelbundet pågått endast i år(1772/73),och konsertverksamheten. Först1796,under P. Frigels ledning, upptogs undervisningen åter på allvar, nu dock i mindre skala, närmast i form av en sångskola. Genom en donation1813på10,000rdr av dåv. kronprins Karl Johan iståndsattes åter läroanstalten efter att under de föregående krigsåren ha fört en tynande tillvaro. I förgrunden kommo nu kyrkomusikaliska frågor, utbildandet av organister och arbetet med en ny koralbok. Först o.1850-talets mitt fick undervisningen en mera universell musikalisk prägel efter att förut närmast ha varit ett seminarium för organister och kantorer. Nya stadgar antogos1856,och undervisningsanstalten erhöll1864namnet “konservatorium”. Stor livaktighet utvecklades sedan under hertigens av Östergötland, sedermera Oskar II, presidium(1864—72).Förutom den gängse undervisningen, varvid man spec. lade sig vinn om att utbilda goda regementsmusiker, höllos musikhistoriska föreläsningar och ägnades särskild uppmärksamhet åt utförandet av svensk tonkonst. En egen byggnad vid Nybroviken, vilken fortfarande är dess hemvist, dock utvidgad med ett angränsande hus, erhöll akad.1878.Till konservatoriet — i samarbete med Kungl. teatern — hörde1885—88en teaterskola och1899—1913en opcraskola, den senare återupptagen1924,fr.o.m.22/n1940kallad operaklassen. Vad undervisningen i övrigt beträffar, ha i senare tid nya ämnen tillagts och fordringarna skärpts. Konservatoriet kallas numera i enl. med det nyaste regi. av22/n1940Kungl. Musikhögskolan. Genom donationer (främst Jenny Linds stipendiefond, c:a150,000kr, och Kristina Nilsson-fonden,773,000kr — den senare avsedd för sångundervisningens främjande) har såväl M. som Musikhögsk. satts i tillfälle att utdela stipendier till elever o.a. för utbildning i in- och utlandet. M. blev mycket snart efter instiftandet K.m:ts och olika ämbets-myndigheters sakkunniginstans i musikaliska frågor, vilket den alltjämt är. På akad:s lott har sålunda under senare tid kommit utdelandet av statliga stipendier, uppmuntran och belöningar till svenska tonsättare; under cn följd av år25,000kr. Vidare ha på förslag av akad. lämnats statsunderstöd åt orkesterfören. i Hälsingborg, Gävle och Norrköping samt lolterimedel till orkesterfören., anslutna till Sveriges orkesterfören :s riksförbund.1814fick M. av K.m:t i uppdrag att examinera sökande till musiklärarbefattningarna vid rikets allmänna skolor, och inom nuv. Mu-sikhögsk. förrättas alltjämt den examination, som erfordras för att vinna behörighet för statsanställning på det musikaliska området (högre musiklärarexamen, högre kantors- och organistexamen och militär musikdir.-examcn). M:s högste styresman är dess preses, f.n. fil. dr Bror Jonzon; sekr. är K. Atterberg och dir. för Mu-sikhögsk. E. Ralf. Dess angelägenheter skötas i övrigt av cn styrelse, en förvaltningsnämnd och, i fråga om Musikhögsk., ett lärarråd. Akad., vars senaste stadgar stadfästes22/n1940,har, förutom ett antal första led. (kungl. personer), rätt att välja högst80svenska led. (därav20kvinnliga) och50utländska samt dessutom40svenska cl. utländska associéer. Antalet lärare vid Musikhögsk. är o.45och lärjungar o.240 (1950).Undervisningen är avgiftsfri. Till M. hör dessutom ett musikbibliotek*, och under akad:s överinseende står sedan1932Musikhisloriska museet* i Stockholm. Sedan1943utger M. cn årsskrift. — Litt.: O. Morales & T. Norlind, “Kungl. M.1771—1921.Minnesskrift”(1921);O. Morales, “Kungl. M.1921 —1931″ (1932),”Kungl. M.1931—1941″ (1942);S. Walin, “Kungl. svenska M. Förhistoria, första stadgar och instiftande”(1945)samt sekr:s1919—42i “Svensk tidskr. för musikforskning” och sedan1943i “Kungl. M:s årsskr.” tryckta “Årsberättelser”.IG.M.JS.W.

Kategorier: akads, kungl, musikaliska, orkesterfören, stadgar, undervisningen

Hiorter

Hiorter [jo'-], Olof Petrus, astronom(1696— 1750),efter många års ekonomiskt betryck astronom hos greve A. G. Oxenstierna på Tidö1732,doc. och slutl.(1746)astronomie observatör i Uppsala. Bland ILs skrifter märkas polhöjdsbestämningar för flera orter i Sverige och astronomiska observationer (bka. över den av honom 1743 upptäckta stora kometen), publicerade i Vetenskaps-akad:s och Vetenskapssocietetens i Uppsala handlingar, vidare astronomiska och nautiska kalendrar samt almanackor(1734—50).H. var den förste, som påvisade sambandet mellan uppträdandet av

Kategorier: akads, astronom, astronomiska, hiorter, kometen, uppsala

Boullogne

Boullogne [bolån-i'], fransk målarfamilj, vars förste kände medl. var Louis B. d.ä.(1609—74),en av grundarna av franska konstakad. och prof. där1656.I flera palats i Paris utförde han dekorativa arbeten, bl.a. i Louvrens stora galleri tills, med sina söner B o n B.(1649—1717)och Louis B. d.y.(1654—1733).Den förre arbetade också i Versailles under Lebruns ledning, den senare blev akad:s dir.1722.

Kategorier: akads, arbeten, boullogne, galleri, louis, louvrens

Nästa sida »

Sök artikel: