Notogami’

Notogami’ (till grek.noth’os,bastard,gam’os,äktenskap),bot.,pollination mellan olika variete-ter av samma art.

Kategorier: äktenskap, bastard, grek, notogami, pollination, variete

Trolovningsbarn, barn,

Trolovningsbarn, barn, som avlats i trolovning el. vars föräldrar efter dess avlelse ingått trolovning med varandra. Enl. äldre svensk rätt, som för ett giltigt äktenskap ej nödvändigt krävde vigsel, räknades barn av trolovade som äkta barn, och detta fortfor även sedan vigsel från1736 blivit en nödvändig äktenskapsform. Begreppet t. infördes här1917som en art barn utom äktenskap med särskilda förmåner. Den, som har vårdnaden om t., el., om det fyllt 21år, t. själv äger bestämma, att det skall bära faderns släktnamn. Har t. fyllt18år, må dock vårdnadshavaren icke träffa sådant beslut utan barnets samtycke. T. har samma rätt till

Kategorier: äger, äktenskap, barn, trolovning, trolovningsbarn, vigsel

Sterilitet

Sterilitet hos människanär ant. frivillig (genom bruket av antikonceptionella medel cl. genom definitivt steriliserande åtgärder) el. ofrivillig. Vanl. avses med s. den ofrivilliga s. i äktenskapet el. annan stadigvarande sexualförbindelsc. S. är ant. primär (befruktning äger alls icke rum) el. sekundär (s. inträder efter tidigare graviditet). Om konception kan ske men graviditeterna avbrytas genom spontana aborter av icke livsdugliga foster, benämnes detta infcrtilitet. Primär s. och infcrtilitet innebära sålunda barnlöshet. Omkr. io°/o av alla äktenskap beräknas vara barnlösa på gr. av ofrivillig primär s. el. infcrtilitet. — Orsakerna till s. äro att söka dels hos mannen (i c:a40%),dels ho.s kvinnan. Hos mannen äro orsakerna dels av funktionell art (impotens*), dels av anatomisk. Genom inflammatoriska åkommor kan ant. spenniebildningen skadas el. helt upphävas (t.ex. vid testikelinflammation efter påssjuka) cl. också spermicrnas ulförsgångar tilltäppas av ärrbildningar (t.ex. vid gonorré, tuberkulos). Hos kvinnan kan genom endokrina rubbningar av olika slag äggbildningen skadas el. helt upphöra. Vanl. föreligga då menstruationsrubbningar intill fullständigt upphörande av regleringarna (amenorrhé). Vidare kan genom medfödda missbildningar, genom tumörer el. på gr. av inflammationer (tuberkulos, gonorré, infektioner vid aborter) el. genom andra sjukdomar (t.ex. endometrios) passagen genom någon del av slidan, livmodern cl. äggledarna försvåras el. helt upphävas. — Undersökningen av ett sterilt äktenskap är tidsödande och komplicerad. Genom analys av spermaprov, olika hormonala analyser av kvinnan och genom röntgenundersökning av dc kvinnliga könsorganen har den allmänna gynekologiska diagnosliken förbättrats så, att det numera är möjligt att i ett mycket stort antal fall exakt fastställa felet. I ett betydande antal av dessa fall kan man numera genom hormonbehandling el. operativa åtgärder häva s. Modern s.-behandling kan redovisa graviditet i mellan 40 och60% av de behandlade fallen.S.GU.

Kategorier: aborter, äktenskap, graviditet, infcrtilitet, kvinnan, skadas

Skilsmässa,

Skilsmässa, den äldre termen för äktenskaps- skillnad. Äldre svensk rätt medgav i likhet med den germanska rätten i allm. s. under ganska enkla former: uppsägning av äktenskapet inför vittnen el. på tinget. I barnlöst äktenskap kunde mannen utan vidare förskjuta hustrun. Under inflytande av kyrklig rätt infördes under medeltiden bestämmelser, som försvårade erhållande av s., och mot medeltidens slut medgavs endast hävande av sammanlevnaden och icke s., som gav makarna rätt att träda i annat gifte, så länge båda levde (även om anledningen till s. varit horsbrott). Dessa stränga bestämmelser kringgingos i praxis genom ökad tillämpning av reglerna om återgång av äktenska p*. I och med reformationen infördes i svensk rätt (kyrkoordning och kyrkolag) regler, som möjliggjorde verklig s. vid hor och förlöpande. Den skyldige maken ägde dock ej ingå nytt äktenskap. S. beviljades av domkapitel, sedan domstol rannsakat och fastställt civila och kriminella påföljder. Kyrkolagen stadgade vidare om “skillnad till umgänge, säng, bord och hemvist” på viss tid. Någon rätt att härefter erhålla s. fanns icke men beviljades ofta dispensvis av konungen.1734års lag stod i huvudsak på samma ståndpunkt som kyrkolagen men medgav hustrun s. även för det fall, att mannen rest “utom riket för sin kallelses skull i krig, kiöpenskap el. annat nödigt ärende” och förblivit borta längre tid. Kom mannen tillbaka, kunde han få “träda till sin hustru”, varvid ev. senare äktenskap upplöstes. Konungen kunde även på andra grunder medgiva s. Närmare regler härom gåvos i k.f.1810,vilken medgav s., då ena maken dömts för vissa brott el. var hemfallen åt dryckenskap samt vid söndring i äktenskapet, sedan domstol dömt till skillnad till säng och säte. Enl. samma k.f., vars regler ytterligare utvecklades i en k.f.1860,kunde domstol döma till s., då ena maken ådömts livstidsstraff, stämplat mot den andres liv el. förklarats obotligt sinnessjuk. Den i praktiken mest åberopade grunden för s. var förlöpande, vilket ofta skedde efter överenskommelse, sedan dc med s. sammanhängande ekonomiska frågorna ordnats genom avtal. — Ang. nu gällande rätt se Äktenskapsskillnad. — Den romerska rätten medgav s. genom avtal mellan makarna(divor’tium)el. genom uppsägning från ena makens sida. Under inflytande av den romersk-katolska kyrkan, som i vigseln såg ett sakrament och därför icke medgav s. med rätt för makarna att träda i nytt gifte, blev s. i de flesta länder en rent kyrklig angelägenhet. Flertalet katolska länder stå fortfarande i huvudsak kvar på denna ståndpunkt.N.Gt.Skiltvakt,krigsz’.,äldre benämning på (vakt)post.

Kategorier: äktenskap, makarna, mannen, medgav, regler, träda

Sigrid Storråda, nordisk sagodrottning,

Sigrid Storråda, nordisk sagodrottning, enl. uppgifter i isländsk litteratur dotter till den västgötske hövdingen Skoglar Toste. S. skall enl. Saxo och de isländska sagorna ha varit g.m. sveakungen Erik Segersäll och ha fött honom sonen Olof Skötkonung. Hennes vidare öden skola ha varit följ.: efter Eriks död drog hon sig tillbaka till sina gods i Västergötland, där en norsk småkonung Harald Grenske och en småkonung från Ryssland friade till henne men båda innebrändes av henne. Ett avtalat äktenskap mellan S. och Norges kung Olav Tryggvason skall efter en dramatisk brytning ha gått om intet, varefter S. ingick giftermål med Danmarks konung Sven Tveskägg, som förut varit g.m. den slaviska prinsessan Gunhild. Slaget vid Svoldcr är en följd av hennes uppvigling av maken, Danmarks kung, och sonen, Sveriges kung, mot Olav Tryggvason av Norge. I det historiska händelseförloppet, sådant detta omtalas i våra äldsta källor, kan emellertid ingen S. inpassas, enär enl. dem Erik Segcrsälls gemål varit cn slavisk prinsessa, som senare ingått äktenskap med Sven Tveskägg. Hur S.-gestalten frarnkonstruerats i den nordiska historieskrivningen är omöjligt att avgöra. Man kan tänka sig, att hennes första namn Sigrid är en eponym till det danska kungahusets godskomplex i Sverige, som på1200-talet kallades Sigridlcf, och att hennes andra namn ev. återger namnet Oda, som var vanligt i det slaviska furstehus, där Erik Segcrsälls och Sven Tveskäggs gemål hörde hemma. — Litt.: L. Weibull, “Kritiska undersökningar i Nordens historia omkr. åriooo”(1911).B.

Kategorier: äktenskap, erik, kung, nordisk, sigrid, sven

Rättsordningeni

Rättsordningeni R. vilar på de grundsatser, som uttalats i deklarationen 1922 om dc privata rättigheterna och utformats i en civillagbok s.å. samt en lag1926om äktenskap, familj m.m. — Dc olika delrepublikerna äga egen lagstiftning men med i allt väsentligt överensstämmande innehåll. Principiellt göres cj större skillnad mellan lagskipning och förvaltning, domstolarna förklaras dock i1936års författning vara oberoende och endast underkastade ansvar enl. lag. Individen och hans rättigheter skyddas endast som en nödvändig beståndsdel i ett arbetande samhälle. Principiellt skyddas icke rättigheter, om de utövas i strid mot sitt socialekonomiska ändamål. Dc äro till för att utveckla och höja landets produktiva krafter. Jorden är nationalegendom; dock kunna oförytter-liga nyttjanderätter därå förvärvas. En förut stadgad begränsning i arvslotternas storlek bortföll1926. 1945vidgades kretsen av arvsberättigade till:1)barn (och avlidet barns avkomma), make och icke arbetsföra föräldrar samt arbetsoför-mögna, som minst ett år tillhört den dödes hushåll och försörjts av honom,2)arbetsföra föräldrar,3)syskon. S.å. utvidgades testamentsrät-ten. Tcstator äger, även om lagarvingar finnas» testamentera till syskon el. social organisation men ej till son cl. sin hustru och ej f r å n minderåriga barn el. andra icke arbetsföra lagarvingar. Testamentet måste registreras hos notarius publicus. Full likställighet råder principiellt och faktiskt mellan man och kvinna. Äktenskapet uppfattades en tid som ett fritt, borgerligt avtal, som varken till innehåll el. forlvaro var underkastat något statligt (el. kyrkligt) tvång.1945återfick dock familjen sin plats som en hörnsten i den kommunistiska staten, skilsmässor blevo domstolssak, belades med höga avgifter och inskrevos i vederbörandes pass. Medan en tidigare lag(1918)krävde inregistrering hos myndighet såväl vid ingående som upplösning av äktenskap, kunde från1926bådadera ske utan myndighets medverkan.1944gjordes inregistrering åter till en nödvändig form vid ingående av laga äktenskap med ett sådants rättigheter och plikter för makarna. Barn i andra förbindelser ärva därefter endast modern. Jäv mot barns börd måste göras inom viss kort tid. Föräldraskapet medför plikt till underhåll och uppfostran; missbruk därav föranleder offentligt ingripande. Mellan föräldrar och barn, barnbarn, syskon och äkta makar föreligger underhållsplikt. — Strafflagen1926,ändrad1932och1947,talar ej om straff, endast om domstols åtgärd till skydd för staten, d.v.s. det kommunistiska samhället, mot “socialt farliga handlingar”. Som sådana åtgärder nämnas inspärrande, anbringande i arbetsläger cl. fängelse, förvisning, offentligt klander, helt el. delvis beslag av förmögenheten, böter, gottgörelse för liden skada, varning, i utomordentliga fall nedskju- tände. Som åtgärder av “medicinsk art” användes tvångsinläggning på sjukhus el. vårdanstalt. Fosterfördrivning, homosexuella handlingar och blodskam bli i regel straffria. Dödande av annan på dennes uttryckliga begäran är straffritt. Dödsstraffet, avskaffat1947,återinfördes1950.— Civilprocessen behärskas av officialprincipen. Domstolen har att självständigt förhjälpa den kränkte medborgaren till hans rätt; om behövligt skall statsåklagaren ingripa i processen, så att den verkliga rätten segrar, och domstolen kan tilldöma käranden mera än han begärt. — I lägsta instans döma folkdomstolar om1domare och2bisittare (ung. nämndemän), i :a instans i viktigare saker och överdomstol över folkdomstolen äro kretsdom-stolar, som arbeta med3domare på varje avd. Varje delrepublik äger egen överdomstol. En högsta domstol har sitt säte i Moskva, men exekutivkommitténs presidium äger allmän tillsyn över domstolarna. Domaruppdraget är ej bundet vid någon lärd utbildning; därför fordras endast politisk valrätt och valbarhet samt3års verksamhet i fabrik, jordbruk cl. hären. Domarna väljas för1år av resp. distrikts exekutivkommitté, bisittarna inkallas omväxlande till tjänstgöring IO dagar om året från en lista över valmän med minst2års verksamhet i allmänna värv el. i arbets tjänst.K.

Kategorier: äktenskap, arbetsföra, barn, föräldrar, principiellt, rättigheter

Rosebery

Rosebery [råu'zbari], Archibald Philip Prim ros c,5:e earl av R., engelsk politiker(1847 —1929),fick sin utbildning i Eton och Oxford men övergav snart studierna för att ägna sig åt resor och förvaltningen av en stor förmögenhet, senare ökad genom äktenskap(1878)med Hannah de Rotschild. Efter faderns död1868 inträdde han i överhuset och gjorde sig snart bemärkt som en skicklig talare.1881medl. av Gladstones ministär erhöll han 1884plats i dennes kabinett. I

Kategorier: äktenskap, faderns, hannah, ökad, rosebery, rotschild

Franckenfeldt, Helga Elvira,

Franckenfeldt, Helga Elvira, skådespelerska(1851—1918),debuterade vid Nya teatern i Helsingfors 1868.Senare tillhörde hon1873—78 kungl. teatrarna och1879- 80Nya teatern i Stockholm, där hon med strålande humör, stil och elegans uppbar såväl den klassiska som den moderna komediens huvudroller. Efter att1881ha ingått äktenskap med intendenten vid Göteborgs museum, fil. dr Anton Julius Stuxberg, lämnade hon scenen.

Kategorier: äktenskap, elvira, franckenfeldt, helga, ingått, teatern

Rikiss’a, svenska furstinnor, bland vilka utom nedannämnda märkas2svenska prinsessor, döttrar till kungarna Valdemar

Rikiss’a, svenska furstinnor, bland vilka utom nedannämnda märkas2svenska prinsessor, döttrar till kungarna Valdemar och Magnus Ladulås, sondöttrar till Birger Jarl, dottersondöttrar till R.2),av vilka den förra 1285 blev g.m. sedermera konung Przemyslaw av Polen, den senare (d.1348)blev nunna i Klara kloster i Stockholm och1335abbedissa. 1) R i k i s s a, drottning, dotter till Boleslav III av Polen, g.m.1)Magnus Nilsson, dansk prins, västgötsk konung (?),2)Valadar, rysk “konung”,3)Sverker d.ä., svensk konung. I sitt i:a äktenskap hade R. sonen Knut Magnusson, dansk kung, i sitt2:a äktenskap flera söner, som blevo re-genter i Ryssland, och dottern Sofia, g.m. Valdemar den store av Danmark, samt i sitt g:e äktenskap sonen Burislev, svensk kung. 2) R i k i s s a, drottning (d.1220),den föreg:s dotterdotter, Valdemar den stores dotter,1210g.m. kung Erik Knutsson av Sverige, mor till kung Erik Eriksson av Sverige och Ingeborg, Birger Jarls maka, återvände efter Erik Knutssons död1216till Danmark, där hon avled. 3) R i k i s s a, prinsessa, den föreg:s dotterdotter, Birger Jarls dotter,1251g.m. den norske kungen Håkon Håkonssons son kung Håkon “den unge” (d.1257), 1262med Henrik av Werle.

Kategorier: äktenskap, birger, dotter, konung, kung, valdemar

Fitzherbert|fitsh3′b3t], Maria,

Fitzherbert|fitsh3′b3t], Maria, f. Smythe(1756 —1837).F., som var av katolsk börd, blev 1781änka efter en förmögen godsägare och firade under några år med sin skönhet och glättighet stora triumfer i lon-donsocieteten, där hon1784 träffade dåv. prinsen av Wales, sedermera konung Georg IV, som trots sin i övrigt lösaktiga vandel synes ha blivit allvarligt fästad vid henne.1785lät han i hemlighet och utan sin faders medgivande viga sig vid henne, vilket var i uppenbar strid med gällande engelsk rätt och på gr. av hans ställning som tronföljare också vållade åtskilliga komplikationer. För att få hjälp med uppredandet av sina dåliga affärer nödgades prinsen1794avstå från förbindelsen med F. och ingick1795sitt olyckliga äktenskap med Karolina av Braunschweig.1799försonades emellertid åter F. och prinsen, och sedan påven på F:s begäran intygat, att deras äktenskap var lagligt enl. kanonisk rätt, återupptogs ånyo deras samliv, och den taktfulla F. lyckades under några år hålla samman den stridiga kungafamiljen. Äktenskapet blev dock i längden henne outhärdligt, och då prinsen1811under faderns sinnessjukdom blev regent, kom cn formlig skilsmässa till stånd. F., som aldrig haft några barn med prinsen, levde sedan i största tillbakadragenhet men stod alltjämt de flesta av kungafamiljens medl. synnerligen nära. — Litt.: W. H. Wilkins, “Mrs F. and George IV”(2bd,1905);R. Sjöberg, “Mrs F. och George IV”(1926);S. Leslie, “Mrs F”(1939),”The letters of Mrs F.”(1940).C.

Kategorier: äktenskap, fitzherbert, george, lyckades, maria, prinsen

Nästa sida »

Sök artikel: