Warner [Qå’u.,J, William L1 o y d, amerikansk antropolog och sociolog (f.1898),associate prof. vid Univ. of Chicago 1935,prof.1941.W. ägnade sig först åt socialanlropologiska studier och företog en forskningsresa till Australien. Resultatet av resan har han publicerat i sitt mot É. Durkheim i starkt kritiska arbete “A black civilization; a social study of an Australian tribe”(1937).— I sina sociologiska undersökningar av amerikanska samhällen sökte han tillämpa samma socialantropologiska metod, och i den moderna amerikanska sociologien är han en av de främsta representanterna för den riktning, som vill studera ett samhälle ur alla dess aspekter(community studies).Han uppmärksammade särsk. olikheterna mellan klasserna i det amerikanska samhället. Sina undersökningar från en stad i Nya England har han publicerat i “Yankee city series” med följande arbeten: “The social life of a modern community”(1941;tills, med P. Lunt), “The status system of a modern community”(1942;tills, med P. Lunt), “The social syslem of American ethnic groups”(1945;tills, med L. Srolc) och “The social system of the modern factory”(1947;tills, med J. O. Low). I sitt arbete “Demo-cracy in Jonesville”(1949)redogör W. för en motsvarande undersökning av en stad i Mellanvästern. De använda metoderna för att bestämma en persons klasstillhörighet analyseras i “Social class in America”(1949;tills, med M. Mcckcr och K. Eclls).B.I’f.
Kategorier: amerikanska, community, modern, publicerat, social, system
Wall Street |oå’l strftj, bank- och börsgata på sydligaste Manhattan, New York (se d.o., sp.1254),i överförd bemärkelse den amerikanska storfinansen över huvud. Jfr Lombard Street.
Kategorier: amerikanska, bank, storfinansen, street, strftj, wall
Londonchartan förutsatte, att ytterligare rättegångar skulle följa inför IMT av samma slag som processen mot huvudkrigsförbrytarna. Man kom dock snart underfund med att proceduren kunde och måste förenklas. Redan2%2 1945 enades de fyra ockupationsmakterna genom sina militärkommandon i Tyskland om en förändring och läto utfärda en lag, som överlämnade åt de enskilda militärkommandona alt själva etablera domstolar, vilka utrustades med liknande befogenheter som IMT. De engelska och ryska myndigheterna begagnade sig icke härav. I den franska zonen upprättades en fransk militär domstol i Rastatt, men inför denna hölls blott cn mer betydande rättegång, bl.a. mot industrimagnaten H. Roechling. I den amerikanska zonen åter höllos icke mindre än12rättegångar inför amerikanska militärdomstolen med säte i Niirnberg. Den första inleddes2S/.o1946och var riktad mot ett antal läkare, som anklagades för grymma medicinska experiment med krigsfångar och fångar i koncentrationslägren.19/s1947dömdes av de anklagade femton skyldiga, tre av dem till döden. Av övriga rättegångar av detta slag uppmärksammades mest den, somis/ii 1947inleddes mot främst ett antal högre tjänstemän inom tyska utrikesministeriet med statssekr. v. Weizsäcker i spetsen, vilka anklagades för brott mot freden. De befunnos alla skyldiga och ådömdes i april1949fängelsestraff. Med denna process avslutades räfsten även i den amerikanska zonen. — Litt.: De engelska stenografiska protokollen vid den stora N. föreligga fullst. i “The trial of German major war cri- förstånd med chefen för partiledarnas kansli av ett riksmcdborgarbrcv. — I och med Tysklands sammanbrott1945upphörde N. att gälla.T.it t.: A. Giitt, H. Linden & F. Massfeller, “Blutschutz-und Khcgcsundhcitsgeselz”(1936);O. Koellreutter, “Deutsches Verfassungsrecht”(3Aufl.1938).OS.
Kategorier: amerikanska, engelska, inför, londonchartan, skyldiga, zonen
Flygvapnet lyder under försvarsministern i ärenden rörande malerielanskaffning samt under chefen för försvarsstaben vad beträffar organisation, utbildning o.d. Flygstridskrafterna, som omfatta c:a1,000 plan, äro sammanförda till4eskadrar. Flygplantypcrna äro huvudsakl. amerikanska och brittiska från2:a världskriget. Efter anslutningen till NATO påbörjades en fortlöpande modernisering främst av jaktförbanden med amerikanska reatyper. Såväl tekniker som förare genomgå utbildning under amerikansk ledning både i hemlandet och i USA. Luftbevakning och territoriellt luftvärn lyda under flygvapnet. Den inhemska flygindustricn har förutom reparationstjänst endast skolflygplan på sin produktionslista. Flygfält, såväl militära som civila, äro under utbyggnad för att kunna mottaga modem flygma-tcriel.
Kategorier: amerikanska, flygvapnet, försvarsministern, lyda, lyder, utbildning
Svenska travsällskapet, som urspr. bildades för anordnandet av travtävlingar vid de första “nordiska spelen” och som sedermera arbetade för att få till stånd gemensamma bestämmelser för hela landets t., så att denna skulle bli till större gagn för landets hästavel. Fr.o.m.1904 erhöll sällskapet mindre statsanslag ävensom anslag från det s.k. Hästlotteriet 1905—21,och1926ökades statsanslaget avsevärt.1925ombildadcs travsällskapet till en (lokal)organisalion för Stockholm (Stockholms travsällskap) och en för hela landet (Cenl-ralföreningen för svensk travsport).1929ändrades den senares namn till Svenska travsportens centralförbund, som numera leder och kontrollerar hela landets t. samt företräder den mot utlandet. — Travtävlingar äga i regel rum som körtävlingar, varvid åkdonet utgöres av en sulky j i Frankrike dock vanl. (2/s) under ryttare (travridning). Utmärkande för t. är, atl hästarna måste gå i ren trav. Häst, som faller i galopp, passgång el. oren trav, skall åter försättas i ren trav. Går den en längre sträcka el. ofta faller i otillåten gångart, blir den diskvalificerad, om icke körsvennen ärligt bemödat sig att återföra hästen till ren trav och den cj vunnit fördel genom den otillåtna gångarten. Vid travtävlingar m e d sulky begagnar man sig numera nästan alltid av handikap, beräknad efter det s.k. penningbelaslningssystemct, d.v.s. hästarna belastas proportionsvis med tillägg av visst antal meter för vunna penningpris; ju större penningpris hästen vunnit, desto längre vägsträcka får den trava. Genom detta system lyckas man i viss mån utjämna chanserna, varigenom deltagarantalet vid travlävlingar i regel är mycket stort. Vid travtävlingar under ryttare i Frankrike använder man, liksom vid galopplöpningar, som handikap tillägg till vikten, beroende av hästarnas prestationer. — Travbanorna ha i allm. oval form med en omkrels av1,000—1,200m, i Amerika Vi el.1eng. mil. — Med rekord förstås inom t. den kortaste tid på1km, som segrande häst uppnår i en löpning av minst1km längd. Världsrekord, iden (amerikanska travaren Greyhound1938: 1km på1min sek) överstiger endast med några sekunder km-tiden för våra snabbaste galopphästar. —■Löpningarna i Amerika gå i allm. över kortare distanser än i Europa. Längsta distanserna använ- das -i Frankrike, där dc sällan understiga2,800 ni. —De hästar, som användas för t., äro i regel av varmblodig ras. De förnämsta äro den amerikanska travaren, cn korsning mellan engelskt fullblod och amerikansk lantras, orlovhäslen i Ryssland och anglonormandeni Frankrike (jfr Hästar, sp.1271, 1268,resp.1270),de två senare raserna nu uppblandade med amerikanska varmblod; i Sverige och Norge användas även hästar av kallblodig ras.
Kategorier: amerikanska, frankrike, hästar, landets, trav, travtävlingar
Transition [eng. titt. tränsiz'011],internationell litterär månadstidskrift, grundad i Paris 1927 av de amerikanska förf. Flliot Paul och Eugene Jo-las med syfte att föra fram nya synpunkter på liv och litteratur, framför allt dikt av experimentell art. Bidragsgivarna voro främst amerikanska förf., särsk. sådana, som i opposition mot hemlandets kulturtraditioner sökt sig till Europa. T. innehöll också bidrag av engelska och franska förf. T. nedlades1930men återupptogs1932och utgavs sedan till1938; 1940gjordes ett försök att återuppliva T. i USA. T. har haft stor betydelse för både europeisk och amerikansk litteratur.E.
Kategorier: amerikanska, bidrag, hemlandets, innehöll, litteratur, transition
Toyoda, S o c m u, japansk sjömilitär (f.1885),officer 1905.T., som var marinattaché i London efterT:a världskriget, var1940—41först vice marinminister, sedan handels- och industriminister i Konoyes ministär, vid krigsutbrottet1941 amiral och chef för marinbasen Kure samt blev1942medl. av högsta krigsrådet. Efter amiral Ko-gas död blev T. i maj1944chef för den kombinerade flottan och ledare av sjökrigsopcrationerna från sitt högkvarter på Palauöarna. Hans första uppgift blev alt söka gripa till offensiven mot den framträngande amerikanska flottan, som i mitten av juni anfallit Marianerna. Operationsplanen, benämnd A-Go-planen, avsåg all krossa det amerikanska sjöflyget och därefter tillfoga amerikanska flottan vid Marianerna ett avgörande nederlag. Slaget i Filippinska sjön19/«—2%1944utkämpades i luften och blev ett svårt nederlag för den japanska flottan under amiral Ozawa. För försvaret av Filippinerna hade T. uppgjort en djärv men komplicerad operationsplan, Sho-planen, som igångsattes efter den amerikanska landstigningen på ön Leyte20/ios.å. T. ledde, operationerna från Tokyo med amiralerna Ozawa och Kurita som operativa chefer, men oklara befälsförhållanden, brist på flyg och dåliga förbindelser ledde efter en serie av strider, slaget vid Leytelmkten2S/io—28/io,till ännu ett allvarligt japanskt nederlag. Den japanska flottan sammandrogs lill hemlandet, och T. sökte genom ett förtvivlat försvar förhindra intagandet av stödjepunkterna Iwoshima och Okinawa, som föllo i febr. och marsT945.T., som från början motarbetat Japans inträde i kriget, var under dess slutskede chef för marinen.C.Sn.
Kategorier: amerikanska, amiral, flottan, ledde, marianerna, nederlag
Tone [tåTm], Franchot, amerikansk filmskådespelare (f.1905).Efter avslutade univ.-studicr 1927övergick T.1928 till teatern och hade bl.a. engagemang på Theatre Guild i New York1929 —31. 1932kom han till Hollywood. Hans första mera kända film var “I dag lever vi”(1933).T. är en av den amerikanska filmens pålitligaste och bästa krafter. Med sin kultiverade spclstil skiljer han sig fördelaktigt från den gängse amerikanska “he-man “-typen. Av de c:a35filmer, som visats i Sverige med T. i ledande uppgifter, må nämnas “Den dansande Venus”, “En bengalisk lansiär”, “Myteri”, “Tillbaka till livet”, “Cissy”, “Glada syndare”, “Kamrater”, “Den moderna Eva”, “Stjärnbaneret”, “Timmen före gryningen”, “Mörka vatten”, “Smekmånad i Mexico”, “Gift er, flickor!”, “Mannen i Eiffeltornet”, “Den skyldige”, “Döden lägger pussel” och “Här kommer brudgummen”. Han framträder även ofta på scenen, främst på Broadway.B.IIgn.
Kategorier: amerikanska, kamrater, moderna, stjärnbaneret, timmen, tone
Tojo,H i d c k i, japansk militär och politiker(1884—1948),tillhörde den grupp fanatiska arméofficerare, som med centrum i den japanska Kwan-tung-armén under 1930-talet utövade stort inflytande på Japans aggressiva politik.1937 blev han generallöjtnant och stabschef för denna armé. T. var1938—jo v. krigsminister och blev1940krigsminister i Konoyes regering. Sedan denna misslyckats nå uppgörelse med USA, bildade T. i okt.1941ny regering, där han som stats-, krigs-och inrikesminister samlade makten i arméns hand. Även T. tvekade inför det nu aktuella alternativet krig med USA och gjorde i nov. ett sista försök att nå fredlig lösning. Sedan förhandlingarna strandat efter den utmanande amerikanska noten av26/n, genomdrev han dc beslut, som Via ledde till det japanska blixtangreppet på Pearl Harbor. Under de första krigsåren utövade T. diktatorisk makt men måste efter de amerikanska framgångarna i Stilla havet avgå i juli1944.Efter kapitulationen arresterades T. i sept.1945och gjorde då ett misslyckat självmordsförsök.1948dömdes han till döden av en interallierad krigsdomstol och avrättades23/i2s.å.S.A.N.
Kategorier: amerikanska, beslut, japanska, regering, tojo, utövade
Thurber [box»»], James, amerikansk författare och tecknare (f.1894).T. föddes i cn medelklassfamilj i småstaden Columbus, Ohio, studerade vid hemstatens univ.1913—19;i amerikansk statstjänst 1917—18,en tid anställd vid amerikanska ambassaden i Paris. Efter avslutade studier blev T. journalist i hemstaden, var1924—25 korrespondent i Paris, tillhörde red. för “The New Yorker”19215—33,har sedan varit medarbetare där. T. började tidigt skriva och teckna och hade, när han inträdde i “The New Yorker”, utbildat en speciell, starkt personlig stil som berättare och tecknare. Dan har lärt av engelsk nonscnslittcra-tur och nonsensteckning, mest tydligen av E. Lear, men han har också gått i skola hos dc amerikanska humoristerna, bl.a. Mark Twain. T:s författarskap är starkt subjektivt, han utgår gärna från egna erfarenheter och upplevelser, han ger vanl. satiriska bilder ur amerikanskt medelklassliv, han sysslar ofta med problemet man och kvinna, han hämtar med förkärlek sina motiv ur djurens liv, förenande dem med människor på ett bisarrt vis. Hans språk är klart och enkelt, parodien är ett viktigt effektmedel för honom, med fullaste allvar berättar han dc mest fantastiska ting. Hans linje-föring som tecknare är på en gång primitivt enkel och raffinerad. Både som förf. och konstnär är T. påverkad av radikala strömningar i amerikanskt kulturliv under mellankrigstiden. T., som räknas som klassiker i sin genre i USA och som fått många efterbildare, har utg. “Is sex neecssary?”(1929;tills, med E. B. White), ett skämt med mellankrigstidens erotiska upptagenhet, “The owl in the attic and other pcrplcxities”(1931),”The seal in the bedroom and other predicaments”(1932),”The middle-aged man on the flying tra-pcze”(1935),”Let your mind alone!”(1937).”The last flower”(1939;sv. övers.1948),cn pacifistisk bilderbok, “Fables for our time”(1940),aktuella omskrivningar av gamla fabler, “My world — and welcome to il!”(1942),”Many moons”(‘943).enbarnbok, “Men, wnmen and dogs” (s.å.), “The great quillow”(1944;sv. övers.1949),en barnbok, “The Thurber carnival”(1945;sv. övers.1950),ett urval av T:s berättelser och teckningar, “The white deer”(1945),en barnbok, “The beast in me, and o’ber animals”(1948),”The13clocks”(1950),”Thurber album”(1952)och “Thurber country”(1953).E.
Kategorier: amerikanska, amerikanskt, barnbok, tecknare, thurber, white
Hyr eller köp städmaskiner för professionellt bruk.
Hitta reservdelar till alla Amerikanska bilmodeller här!