Utrikesutskottet

Utrikesutskottet är den svenska riksdagens yngsta utskott. Det inrättades 1937 som en senkommen konsekvens av den vidgade makt över utrikespolitiken, som riksdagen1921erhållit genom då beslutad ändring av RF §12.Linder mellantiden hade Konstitutionsutskottet haft att meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av dit hänvisade frågor rörande överenskommelser med främmande makter, som ej tillhörde annat utskotts behandling. Samma uppgift, något utvidgad, blev också U:s primära. Det skall näml. enl. RO §37mom.1med nyss angiven restriktion meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av dit hänvisade frågor, som angå rikets förhållanden till främmande makter. Det är således ej nödvändigt, att förslag, som remitteras till U., ha anknytning till traktater. För att det skall kunna fullgöra sitt värv betr. av Konungen förelagt ärende, skola alla tillgängliga handlingar delgivas detsamma. Utom som beredningsorgan fungerar U. som konferensorgan. Enl. §37mom.2må näml. ministern för utrikesärenden och sedan1941jämväl såväl statsministern som annat statsråd själv ek genom ämbets- el. tjänsteman meddela utskottet skriftliga cl. muntliga upplysningar. Väl att märka är denna informationsverksamhet ej inskränkt till ärenden, som utskottet fått till sig remitterade från plena. Med hänsyn till såväl de aktstycken, som kunna vara bifogade de kungliga propositionerna, som statsrådens nyssnämnda upplysningar, äro U:s led. underkastade en tystnadsplikt, nära svarande mot den, som åvilar Konstitutionsutskottet med hänsyn till dess uppgift att granska statsrådsprotokollen i utrikesärenden.

Kategorier: anledning, förslag, frågor, hänvisade, makter, meddela

Trontal kallas

Trontal kallas i Sverige det tal, varmed konungen el. i hans namn någon hans rådgivare öppnar riksdagen å rikssalen. T. omtalas redan från den äldre Vasatiden. Alla riksdagsordningar från1617t.o.m. den nu gällande ha bestämmelser därom,1866års RO i §34.1 förstone var t. svårt att skilja från den allmänna propositionen*, och ännu under frihetstiden upprepade dessa aktstycken delvis varandra. Från båda har det moderna t. upptagit mycket av sin frascologi. Sin främsta betydelse har t. som ett program för regeringens och riksdagens samarbete. Det har dock icke framgått ur något regeringsbeslut utan är rättsligt sett allenast en personlig akt av konungen och saknar därför kontrasignation. Det plägar avtryckas bland bilagorna till riksdagens protokoll efter propositionerna.I England spelar t.,the King’s Speech(konungens tal), en vida större politisk roll. Alltsedan kabinettets framträdande uppfattas det som deltas programförklaring och ger särsk. underhuset anledning till långvariga debatter. Förutsättningen för att så kan ske är, att det, efter att ha av konungen personligen upplästs, ånyo föredrages i resp. hus. Därefter föreslår regeringspartiet cn underdånig tacksägclseadrcss(humble address)till monarken, som oppositionen i sin ordning vill komplettera med ett mer kritiskt hållet tillägg(amendmeni).Till sist skrides till votering, som dock sällan leder till regeringens avgång. Sc närmare Adressdebatt. — Även i Norge spelar t. en större roll än i Sverige. Grundlagen anger i §74 som dess uppgift att ge stortinget besked om rikets tillstånd och meddela de ärenden, på vilka kungen särsk. vill fästa dess uppmärksamhet. I praxis sekunderas det i förra stycket av en av statsrådets yngsta led. uppläst redogörelse. Båda kontrasigneras, men endast den senare behandlas i statsråd. Sedan parlamentarismens genombrott ha de i allt större utsträckning givit anledning till långvariga storpolitiska debatter i stortinget efter engelskt mönster. Ofta har trontaledebatten* ägt rum veckor efter det att trontalet hållits.I Danmark är t. okänt för grundlagen. I praxis förekommer, att kungen personligen öppnar riksdagen, sedan 1953Folke-tinget, med ett t. i dess mötessal. Vanligare har dock varit, att statsministern uppläsl ett kung!, reskript, som bemyndigar honom att öppna riksdagen. — Jfr Rudskap.F.Lth.

Kategorier: anledning, grundlagen, konungen, långvariga, regeringens, riksdagen

Supplica’tio

Supplica’tio (lat.; plur.supplicatio’nes),i forntidens Rom benämning för offentlig “bönefest”, firad enl. senatbeslut med bön, offer (jfr Lectister-nium) och processioner till templen under allmänhetens livliga deltagande i en ek flera dagar, ant. som “botfest” för att avvända gudarnas vrede el. som “tacksägelsefest” med anledning av någon glädjande tilldragelse, särsk. vunnen seger; i sistn. fall var s. tillika en hedersgärd åt den segrande fältherren.

Kategorier: anledning, avvända, gudarnas, supplicatio, tacksägelsefest, vrede

Stalinpris,

Stalinpris, ett antal belöningar, som sedan 1943 utdelas i Ryssland för insatser inom konst och litteratur samt för vetenskapliga arbeten. S. kunna vara av1:a el.2:a storleken, om resp. ioo.ooo och50,000rubler. Med anledning av Stalins70-årsdag1949instiftades ett internationellt S. för “stärkande av freden mellan folken” (årl.5—10premier om vardera ioo.ooo rubler).

Kategorier: anledning, freden, internationellt, rubler, stalinpris, stärkande

Sahlgren

Sahlgren i “Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”,1951,sid.49).— Litt.: E. Uggla, “S.” (i “Sveriges städer”,4, 1921);J. W. Billqvist, “Minnesskrift med anledning av stadsfullmäktigeinstitu-tionens i S.75-åriga tillvaro”(1938);I. O. Fridell, “S. i äldre tider”(1940).J.C.;Er.

Kategorier: anledning, åriga, sahlgren, stadsfullmäktigeinstitu, tider, tionens

Schéfer

Schéfer [Jefä'f], Charles Henri Auguste, fransk orientalist(1820—98),från1843 dragoman vid olika franska beskickningar i Orienten,1857prof. i persiska vid Écoledt3langues orientales vivantes, vars president han blev 1867. 1860sändes han av franska regeringen som utomordentligt sändebud till Syrien med anledning av massakrerna på de kristna, och1862inledde han som diplomatisk agent den franska ockupationen av Somaliland. S. var en av1800-talets främsta franska orientalister och en av de yppersta kännarna av spec. den persiska litteraturen.C.F

Kategorier: anledning, diplomatisk, franska, kristna, persiska, schéfer

Rättslöshet, avsaknad

Rättslöshet, avsaknad av rättens skydd. I mera primitiva samhällen är det vanligt, att endast samhällets egna medborgare åtnjuta rättsordningens beskydd. Främlingar och slavar stå rättslösa. Så var fallet även i den äldsta romerska och äldsta germanska rätten. I både äldre och nyare rätt förekommer därjämte, att cn större el. mindre grad av r. inträder som följd av begångna brott men även av annan anledning, såcap’itis dcminu’tiohos romarna, fredlöshet hos nordborna, bannlysning i kanonisk rätt. Mindre omfattande var rättsförlusten vid ärclöshct, förlust av medborgerligt förtroende och s.k. påföljd.K.

Kategorier: äldsta, anledning, avsaknad, dcminutiohos, rättslöshet, såcapitis

Ruder, Gustaf,

Ruder, Gustaf, pedagog(1708—71).Efter studier i Lund och Greifswald öppnade R. o.1773 cn privatskola i Stockholm, vilken han upprätthöll till sin död. R. är en av dem, som framlagt de mest vägande inläggen i1700-talets svenska pedagogiska debatt. Med betonande av både samhälleliga och individuella aspekter hävdade han betydelsen av “snillevalet”, d.v.s. att alla lärjungar skulle ha sådan undervisning, som bäst svarade mot deras begåvningsutrustning, och att man fördenskull borde utföra anlagsprövningar. För att få pröva sina idéer vände han sig åtskilliga gånger till K.m:t och ständerna men fick avslag på sina framställningar. Sina idéer framlade R. i en rad skrifter, bl.a. “Anledning till snille-valet”(1737),”Offenteligit tal för Riksens högloflige ständer”(1739),”Ungdomens bepröfvande och val til näringsverkens förkofring i färderneslandet”(1741),”Anledning till läro- och näringsvärkens förbättring”(1749)och “Om rikets swåra öde, och huru det kan förekommas”(1766).— Litt.: N. G. Ohlson, “Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden och gustavianska tiden”(1939);A. Wiberg, “Bidrag till G. R:s biogr.” (i “Årsböcker i svensk undervisningshistoria”,66. 1943);D. Löfberg, “Det nationalekonomiska motivet i svensk pedagogik under 1700-talet”(T949)-E.Bng.

Kategorier: anledning, gustaf, idéer, pedagogiska, ruder, svensk

Regress’

Regress’ (lat.regressus),tillbakagång, återgång.— Jur.,påkallande av annans ekonomiska ansvarighet för havda utlägg, t.ex. som borgensman cl. i anledning av försäkrad skada. Se även Regressrätt och Växel.

Kategorier: anledning, borgensman, försäkrad, regress, skada, växel

Fasciatio’n

Fasciatio’n [fasi-] (av lat.fas’cia,band), f ö r-b a n d n i n g,bot.,en förändring av arkitekturen hos stammar och rötter, vilka antaga en plattad, på tvärsnitt clliptisk, i st.f. cylindrisk form. F. härrör ofta av sammanväxning av flera, i samma plan befintliga anlag, vilka senare åter kunna skilja sig från varandra och därvid giva anledning till krökningar och deformationer. F. är i flera fall ärftlig, ss. hosCelo’siaochBeta,i andra har den befunnits förorsakad av näringsöverskott.G.

Kategorier: anlag, anledning, befintliga, fasciation, krökningar, skilja

Nästa sida »

Sök artikel: