Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Kryptokalvinism,

Kryptokalvinism, den från strängt luthersk renlärighet avvikande nattvardsuppfattning, som med anknytning till Melanchthons teologi (jfr Fi-lippism) och i anslutning till kalvinska tankegångar utbildades av hans lärjungar, framför allt av teologerna i Wittenberg. I Sachsen undertrycktes k. till förmån för luthersk ortodoxi, i Pfalz däremot slutade striden om k. med kalvi-nismens seger. K. gav anledning till teologiska strider även i Danmark (se Ilcmmingsen, N.) och Sverige (under Erik XIV och Karl IX). — Litt.: O. Holmdahl, “Karl IX:s förmenta kalvinism” (i “Kyrkohist. årsskrift”,1919).A.Mn.

Kategorier: , , , , ,



Prior

Prior [pri'år], William W a i n, dansk armé-officer(1876—1946),officer vid inf.1898,överste 1929,generallöjtnant1939.P. gjorde en omfattande generalstabstjänst och blev chef för operations-sektionen1917,för taktikavd.1930,för gcncral- staben1931 och slutl. för generalkommandot (armechef)1939.Under vintern1939—40sökte P., delvis med framgång, få till stånd en förstärkning av de danska arméstridskrafterna. Under krisen före9U1940föreslog han förgäves en förstärkning av beredskapen. Han avgick i sept.1941med anledning av en militär eftergift mot tyskarna, som mot hans vilja gjordes av regeringen. P. skrev ett flertal krigshistoriska avh. och läroböcker.S.F..B.

Kategorier: , , , , ,



Klövröta,cn sjukdom,

Klövröta,cn sjukdom, som företrädesvis angri per nötkreatur, mera sällan får och svin, och uppkommer genom brand- cl. varbakteriers inträngande genom smärre sårnadcr i närheten av klövarna. Dessa smittämnen framkalla hudbrand och varbildning, som stundom går på djupet, angriper ben, sc-nor och ledgångar och kan ge anledning till allmän infektion (blodförgiftning) och död. Åkomman kräver ingående behandling, som snarast bör överlåtas åt fackman.

Kategorier: , , , , ,



Egenvilligt övergivande, även kallat förlöpande,

Egenvilligt övergivande, även kallat förlöpande, lat.malitio’sa deser’tio,den ene makens ensidiga och oberättigade övergivande av andra maken och hemmet. Kyrkomötet i Trident(1500-talel) införde för katolska kyrkans räkning e. som en anledning till skillnad till säng och säte. Från katolsk kyrkorätt upptogs e. i svenska kyrkoordningen 1571.En längre tids fortsatt e. el. frånvaro utrikes efter e. var och är ännu i flera protestantiska länder en anledning till äktenskapsskillnad. Föregivet e. användes både i Sverige (till1916)och Tyskland, då skilsmässa efter överenskommelse mellan makarna icke var tillåten, som ett medel att åvägabringa dylik.K.

Kategorier: , , , , ,



Kanapé

Kanapé (fra.canapé,av grek.konopFion,myggnät kring säng; sedan: med dylikt nät försedd vilobädd).1)Vilbänk, ofta med stoppad rygg och sits samt vanl. även sidostöd, lik en dubbel el. tredubbel länstol, vann sin största spridning under 1700-talet. Möbeltypen kallas numera allmänt soffa. 2)K. (betydelseövergången av oviss anledning), smördcgsbakelse, som efter vikning av smördegen enl. vissa principer samt sockring mellan vikning-arna under gräddningen antar formen av ett fler-flikigt blad.

Kategorier: , , , , ,



DonatFvum

DonatFvum (lat., avdona’re,giva), gratifikation, penninggåva, utbetalad åt romerska soldater av triumferande fältherrar el. av kejsare med anledning av tronbestigning, regeringsjubileum el. annan högtidlighet.

Kategorier: , , , , ,



Boskapsskötseln

Boskapsskötseln har av ålder varit en huvudnäring i J. I likhet med de angränsande landskapen i s. och ö. har den bedrivits extensivt på naturliga betesmarker med hjälp av ett väl utvecklat fäbodväsen. Detta har emellertid gått starkt tillbaka under de senaste decennierna, beroende på brist på arbetskraft, mer intensifierad kreatursskötsel, baserad på odlade foderväxter, och ökad anslutning till mejerirörelsen. Det är huvudsakl. inom fjällbruden, som kvarlevor av fäbodväsendet nu anträffas, där dc rika fjällbetena på detta sätt tillvaratas. Husdiursstockens storlek 1944 visas av tab.4.Boskapsskötseln står högt i T. Jämföres antalet husdjur på reducerad jordbruksareal (åker jämte till åker omräknad äng) i Jämtlands län med andra län, befinnes. att endast svinens antal är lägre, medan antalet hästar, nötkreatur och getter är större än i nåirot annat län. Särsk. inom silurområdet är hästbeståndet stort. Detta sammanhänger med den kalkrika berggrunden, som är gynnsam för hästarnas benbyggnad och därför har givit anledning till en omfattande hästuppfödning. Hästavcln har gamla anor i J., framför allt beroende på det livliga handelsutbytet, som ägde rum genom hästforor. I J. liksom i Norrland f.ö. dominerar den nordsvenska hästen, som utformats genom korsning mellan den inhemska lantrashästen och särsk. gudbrandsdalshästen från Norge. Sedan1903har hingstuppfödningsanstalten Vångcn i Alsen uppköpt de mest lovande hingstfölen, uppfött dem och vid4års ålder sålt dem. Anledningen till denna form av hingstuppfödning är, att det är svårt för det enskilda jordbrukets små

Kategorier: , , , , ,



Judson

Judson [jedsn], A d o n i r a m, amerikansk missionär(1788—1850),en av de första av missionssällskapet American Board 1812 till Indien utsända missionärerna, där J. emellertid snart övergick till baptismen. På gr. av Ostindiska kompaniets motstånd lämnade J. Indien och upptog nytt arbete i Burma, vilket gav anledning till grundandet av Amerikanska baptistiska missionssällskapet. — Litt.: Biogr. av E. Judson (sv. övers.1913).

Kategorier: , , , , ,



Obduktio’n

Obduktio’n (lat.obditc’tio,avobducere,sc Obducera) , liköppning (a u t o p s i, nckropsi, sektion), utföres för att fastställa dödsorsaken vid dödsfall* ant. som rättsmedicinsk el. dödsbevis-o., då likbesiktningen* därtill givit anledning, el. i vetenskapligt syfte för att vid föregående sjukdom få visshet om dödsorsaken.

Kategorier: , , , , ,



Jordbruksutskottet,

Jordbruksutskottet, ett av riksdagens ständiga utskott, inrättades 1909,varvid de ärenden, som tillfördes J., tidigare i huvudsak hört under Stats-och Lagutskottens beredning. Enl. RO §43 skall J. ta del av statsverkspropositioncn, i vad denna angår jordbruksärenden, granska densamma, den s.k.9:e huvudtiteln, samt utreda och uppge statsverkets behov för denna styrelsegren. I övrigt avger J. betänkanden och förslag i anledning av från kamrarna hänvisade jordbruksärenden, som ha karaktären av statsreglcringsfrågor, samt avger förslag i anledning av alla från kamrarna hänvisade lagstiftningsfrågor rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar, jakt och fiske samt vägar och skjutsväsen, övriga lagstiftningsfrågor rörande jordbruk m.m. höra där- emot under lagutskott. J. består av16led.,8från vardera kammaren, och arbetar enl. fast praxis på2avd., den ena för anslagsfrågor, den andra för lagfrågor. Här förberedas de flesta ärenden, innan de upptas till slutlig behandling i utskottet. — Litt.: II. Tingsten, “Utskottsväsendet” (i “Sveriges riksdag”, senare avd. II,1934).H.Ci.Jordbröd, se Manna.

Kategorier: , , , , ,



« Föregående sidaNästa sida »
Sök artikel: