Nyårsdageninfaller numera

Nyårsdageninfaller numera i alla länder med europeisk kultur, inkl. Japan, den1jan., i enlighet med romersk kalender. Enighet härom har dock först småningom vunnits. Kyrkan satte sig länge mot firandet avVipå gr. av de hedniska festvanor, som då voro gängse, och föredrog att använda juldagen el. andra dagar som n. Ännu på1500-talet var juldagen officiellt n. i Sverige och i flera andra länder, varjämte även andra data i olika länder och på olika tider varit i bruk. Så var Va n. i Rom till 153f.Kr. och i äldre rysk kalender,25/a t.ex. i England ända till1753,Ve i Bysans samt i Ryssland till1700o.s.v. Hös icke kristna folk råder självfallet en ännu större växling. Då en fest- el. märkesdag i regel anses ha betydelse för den kommande tiden, har n. allmänt ansetts betydelsefull för hela det nya året, och man tog då märken för vad som under året skulle ske, sökte få goda “tydor” el. med magiska el. religiösa medel påverka det nya året i fördelaktig riktning. Till hithörande sedvänjor höra nyårsuppvaktningar med välönskningar samt nyårsgåvor, i det en gåva på n. betydde gott för hela året. Dessa gå- vor ha bibehållits t.ex. i Frankrike (där kalladeétrennes)men äro hos oss fästa vid julen. — Ang. judarnas nyårsfest se Judendom, sp.228.v.Sw.

Kategorier: ännu, året, juldagen, kalender, länder, nyårsdageninfaller

Tropi/ker

Tropi/ker (till grek.lrop’os,vändning).1)Astr.,detS. som vändkretsar*. 2)Tropikern a, områdena mellan vändkretsarna, d.v.s. mellan lat. n. och s.23°27′,heta zonen. — Inom klimatologien brukar med t. betecknas områdena mellan de2o°-årsisotermcr, som förlöpa ti. och s. om ekvatorn. Den inre tropiska zonen begränsas av den kallaste månadens 20°-isoterm. Den förra gränsen sammanfaller ganska väl med nordostpassadens nordgräns och sydost-passadens sydgräns. Väderleken i t. kännetecknas av stor regelbundenhet. Den årliga tcmp.-amplitu-den är mindre än den dagliga och är i närheten av ekvatorn mellan i° och50;den dagliga varierar mellan30 och160.På gr. av landfördelningen över jordklotet och varma havsströmmar uppträda de högsta årstemp. icke vid ekvatorn utan vid io° n. Den termiska ekvatorn el. värmeckvatorn ligger n. om den geografiska. T.o.m. under n. halvklotets vinter ligger den i medeltal2,s° n. om den geografiska ekvatorn. Lufttrycket, vilket bestämmer vindriktningarna, är minst vid den termiska ekvatorn. En gradient är alltså från n., resp. s. riktad mot denna del av jordytan. Denna gradient framkallar passadvindarna. Inom t. saknas oregelbun-denheter i lulllrycksvariationerna nästan helt. Med stor regelbundenhet erhållas här2lufttrycksmaxima under dygnet kl9—11och21—22samt2minima kl4och kl16.Vid det relativt sällsynta uppträdandet av tropiska cykloncr förekomma undantag. På gr. av jordens rotation avvika vindarna mot den termiska ekvatorn medsols, varför man kan säga, att t. äro ett område, där övervägande östvindar härska. Det är icke temp. utan nederbörds-förhållandena, som i det tropiska bältet diktera årstidsväxlingarna. De tider, då nederbörden faller, bero åter på solståndct. Mellan vändkretsarna står solen2ggr under året i zcnit. Regntiderna infalla vid tider, då solen går över zenit, s.k. zcnitalregn. Eftersom detta inträffar2ggr om året, finnas i närheten av ekvatorn2årliga regntider. Dessa två regnlider sammanfalla dock till en redan150n. och s. om ekvatorn, eftersom tidsintervallen mellan två zcnitstånd hos solen är liten. Vid ekvatorn är sannolikheten för regn ung. lika stor året runt. På vissa platser uppträda t.o.m.3regnperioder. Där passaderna pressas upp mot höga berg, faller även en kortare tid under torrperioden regn, när passaderna nått tillräcklig styrka. II.Kr.

Kategorier: året, ekvatorn, regn, termiska, tropiska, uppträda

Under sommarmånaderna framflyttas

Under sommarmånaderna framflyttas t.11i vissa länder (s.k. sommartid). I Storbritannien och Irland tillämpas sommartid under tiden 20/i—V10.T Frankrike, Luxemburg, Spanien m.fl. användes nu “sommartiden” året om. Dessa länder använda alltså inedeleuropeisk tid, trots att de ligga inom den västeuropeiska zonen.

Kategorier: alltså, året, framflyttas, länder, sommarmånaderna, sommartid

Antal utexaminerade under äret 1951 1952 1953

Antal utexaminerade under äret 1951 1952 1953 664 586 552 357 352 367 3′3 3^0 337 gande inträdessökande, vilka få genomgå psykotekniska prov avseende teknisk begåvning, varvid resterande platser inom dessa fackavd. tillsättas med hänsyn till så erhållna provresultat.

Kategorier: året, erhållna, fackavd, provresultat, tillsättas, utexaminerade

Tamuz

Tamuz (Tammuz), gammalsumcrisk och semitisk gud, uppkommen ur den sumeriska vegetationsgudomen Dumu-zi. Även T. var en fruktbarhets och vegetationsgud, och i myterna om honom berättas liksom om andra växtlighetsgudomligheter, hur han varit fängslad i underjorden. Härifrån befriades han av Isjtar, och hans kult har varit nära förbunden med hennes. T. har varit mycket populär, men inga större tempel ha byggts åt honom. Hans kult har spritt sig i hela Främre Asien. Den feniciske Esjmun liksom den syriske Adon-Adonis sammanhänga direkt med T. Enl. Hes.8:14 var han känd i Jerusalem; den lo:e mån. i det judiska året heter Tammus. Man vet, att han i Syrien dyrkats långt in i medeltiden. — Litt.: W. W. G. Baudissin, “Adonis und F.smun”(1911);S. Langdon, “Tammuz and Tshtar”(1914);E. Briem, “Kultur och religion i Babylonieu och Assyrien”(1926).Th.P.

Kategorier: adonis, året, heter, kult, tammuz, tamuz

Svensk finanstidning, sedan 1936″Finanstidning

Svensk finanstidning, sedan 1936″Finanstidning e n”, ekonomisk lidskrift, grundad1922 av förutv. red. för “Svenska handelstidn.”, fil. lic. O. Lindskog. Nuv. red. är Arne Nilsson. S. utkommer med50nr om året och innehåller art. och tab., belysande utvecklingen inom affärslivet.

Kategorier: affärslivet, året, finanstidning, svensk, utkommer, utvecklingen

Svenska missionsförbundet

Svenska missionsförbundet var den sista av de stora missionsorganisalioner, vilka tillkommo som följd av de religiösa väckelserna underi8379voro anslutna jämväl till församlingarna. Verksamheten bland tonårens ungdom räknade.1,208juniorföreningar med22,899medl. Under året höllos144bibelskolor med1,178elever. Dessutom funnos2,842söndagsskolor med12,183lärare och114,846barn. S:s egna inkomster för året utgjorde2,415,000kr. I Belgiska och Franska Kongo hade S. vid årets slut174missionärer samt1,298infödda medarbetare. Församlingsmedl :s antal voro57,367.Man hade där115fullständiga skolor med13,450elever,5seminarier,24sjukhus och kliniker, i vilka behandlats o.105,000sjuka. I Japan funnos vid samma tid36missionärer och5infödda medarbetare. Missionsarbetet i Japan bedrives delvis i samband med de övriga protestantiska samfundens samarbetsorganisation, Kristi kyrka, varför särskilda statistiska uppgifter ej föreligga. I Indien funnos24missionärer,17infödda medarbetare,252församlingsmedl.,2fullständiga folkskolor med360elever samt1sjukhus, där2,280sjuka behandlats. Dessutom har S. bl.a. sjömansmission i Sunderland, England, och soldalmission i Boden, ett vilohem i Rättvik, en hemsysterskola och ett missionärshem i Stockholm samt Stiftelsen Mattcrödshemmen (för husmoderssemestrar och ungdomsläger). S:s huvudorgan är “Svensk veckolidn.”. — Lill.: A. Andersson, “S. Inre missionen”(3bd,1928— 29);B. Nyrén, “S:s femtioårsjubileum”(1928);G. Palmaer, “På mästarens bud. S:s yttre mission under60år”(1938);R. Larsson & G. Nicklasson, “En kristen livsrörclse. S.”(1953).[/l./lnJK.Gzv.

Kategorier: anslutna, året, landet, stockholm, svenska, ungdom

Sockerbeta,Beta

Sockerbeta,Beta vulga’risi.saccharifera,kulturväxt av betsläktet*. Dess systematiska ställning inom släktet är dock ej fullt klar, på gr. av att detta innehåller flera närstående och i varandra övergående arter. S:s ur praktisk synpunkt viktigaste del är den kraftigt utvecklade amroten, i vilken växten upplagrar stora kvantiteter reservnäring i form av rörsocker. Hos s. utgöres största delen av betan av den egentliga huvudroten, igenkännlig på de fina rottrådar, som utgå från två i spiral gående fåror på densamma. Den översta delen av betan härstammar emellertid från cpiko-tylen och hypokotylen. Sockret upplagras ej i lika stark koncentration i hela betan. På tvärsnittet växla ringar med högre och lägre koncentration, och ett längdsnitt av en beta visar ung. den fördelning, som framgår av fig. — Betfröet gror redan vid + 5°, men först vid r.s°— 160 kan man räkna med god och snabb groning. Vid groningen träda hjärtbladen i dagen och bilda betans första assimilationsorgan. Den nya huvudroten växer snabbt nedåt och börjar ung. vid de första vegelationsbladens framträdande att utsända sidorötter. S:s rötter gå ned till stort djup (ända till 2 m), vilket gör, att s. bättre än de flesta lantbruksväx-tcr fördrager torka. S. är 2-årig och bildar under 1 :a året endast en kraftig bladrosett och amrot. Höstens sjunkande temp. kommer betan att inställa vegetationen. 1 vårt klimat kan dock ej betan lämnas kvar i jorden och överleva utan måste tagas upp och genom täckning med jord och halm skyddas mot förfrysning. S:s vilda släkting,Beta maritima,övervintrar dock i Danmark på växtplatsen, i regel ulan att skadas av vintern. Denna olikhet torde sammanhänga därmed, attBeta maritimadrager ned sin vegetationspunkt i el. strax under jordytan. Efter vinterförvaringen skjuter s. blomstjälkar och blommar i slutet av juni början av aug. Fröet behöver lång tid för sin mognad och blir färdigt i sept.—okt. Perioder med låg temp. (+5°), som träffa de unga betplantorna, kunna åstadkomma en omstämning i deras fysiologi, så alt de blomma redan första året. Dessa blommande i-års plantor kallas för stocklöpare. — De i Sverige nu odlade s. härstamma från den “vita schlesiska betan”, vilken närmast torde ha varit av samma typ som de svenska vita foderbetorna. I s:s härstamning ingår dock trol. ävenBeta maritimadärigenom, att densamma spontant inkorsats bland de vita schlesiska betorna. Det urspr. använda bctmatcrialet torde ha hållit 5—7%

Kategorier: året, beta, betan, schlesiska, temp, vita

Sjukförsäkring, försäkring

Sjukförsäkring, försäkring mot de ekonomiska följderna av sjukdom, vare sig dessa utgöras av inkomstminskning genom av sjukdomen förorsakad arbetsoförmåga el. av utgiftsökning genom av sjukdomen nödvändiggjord sjukvård. S. var tidigare närmast avsedd att skydda mot inkomstminskningen och hade därvid oftast formen av en sjukpenningförsäkring; sådan s. är närmast ett slag av personförsäkring. Senare har s. alltmera beaktat ulgiftsökningssynpunkten och har därvid alltmera utvecklats alt omfatta även sjuk- vårdsförsäkring; sådan s. står sakförsäk-ringen närmare. — S. el. dess förelöpare har gamla anor. De medellida gillena utgjorde ofta ett slags s.-föreningar. I modern tid har s. vunnit cn utomordentligt stor utbredning, framför allt i dc industrialiserade länderna, såväl den individuella och privata s. som ännu mera den kollektiva och sociala s. —■ Den individuella s. arbetar med en försäkringsteknik, som i väsentliga delar hämtat sin förebild från livförsäk-ringstckniken. Självständig s.k. lång s. meddelades i Sverige 1951 av3försäkringsbolag, vilka under året hade cn sammanlagd premieinkomst av10,5mkr och utbetalningar för försäkringsfall av2,9mkr samt vid årets utgång hade ett direkl försäkringsbestånd av164,000försäkringar om675,000kr i dagersättning med en försäkringsfond av32,7mkr. S.å. ansvarade29olycksfallsförsäk-ringsbolag för43,000med olycksfallsförsäkring kombinerade s. på högst10år. En speciell form av s. är den med livförsäkringen kombinerade försäkringen av premiebefrielse vid sjukdom; denna s. har i Sverige en utomordentligt vidsträckt utbredning och är här måhända över huvud den mest utbredda formen av s. — Den sociala s. avser närmast att skydda arbetstagarna i samhället ävensom samhällsmedl. med begränsade inkomster. Den kan vara frivillig såväl som obligatorisk. I Sverige är den hittills frivillig men räknas dock som ett viktigt led i socialförsäkringen. Denna s. regleras i Sverige genom sjukkasselagen*. Med den sociala s. är numera obligatoriskt förenad även försäkring av modcrskapshjälp (se Moderskapsförsäkring) till kvinnlig medl. Tidigare var denna s. ofta kombinerad även med försäkring av begravningshjälp; sådan får numera icke meddelas av erkänd sjukkassa. Den sociala s. omfattade i Sverige vid1950års utgång1,153erkända sjukkassor, varav37central- och1,116lokalsjukkassor. Antalet medl. var3,087,594(motsv.58,1°/o av den vuxna befolkningen), varav1,475,952män(56,2%)och1,611,642kvinnor(6o,o°/o). Kassornas inkomster under året utgjorde199,3mkr, varav109,5mkr utgjorde medlemsavgifter,52,7mkr statsbidrag och5,0mkr kommunbidrag. Utgifterna utgjorde s.å.194,1mkr, varav sjukpenning72,9mkr, sjukhusvårdsersättning16,1,läkarvårdsersättning29,2,läkemedelsersättning7,1,barntillägg6,joch modcrskapshjälp10,9mkr. Vid årets utgång ägde kassorna sammanlagda tillgångar av189,8mkr, varav i obligationer70,4mkr, i banker53,5och i fastigheter4,7mkr. Antalet sjukdomsfall under året utgjorde1,005,932el.34,2fall pr ioo medl. Antalet sjukdagar var34,0mill. el.11,57pr medl. (sjuktalet*); sjuktalet var för män9,96,för kvinnor12,2».I genomsnitt pr mcdl. utbetalades5i,si kr, varav sjukpenning24,76,sjukhus-vårdsersättning5,4»,läkarvårdsersätlning9,82,lä-kemedelscrsättning4,81,annan sjukvårdsersätlning0,72,barntillägg2,19och modcrskapshjälp3,59kr; förvaltningskostnaden uppgick i genomsnitt till7,15kr pr medl.

Kategorier: året, försäkring, sociala, sverige, utgjorde, varav

Septemrjer

Septemrjer (lat., avseptem,sju),9:e månaden i julianska och gregorianska kalendrarna. I den äldre romerska kalendern, från vilken den ju- lianska utgick, började året med mars, så att s. blev den7:e mån., varav namnet.

Kategorier: året, började, mars, septemrjer, utgick, varav

Nästa sida »

Sök artikel: