Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Ingefära

Ingefära (ett urspr. indiskt ord, eg. hornkropp, efter rotslockens form), den som krydda använda rotstocken avZin’giber officina’le(se Zingiber). — Ang. s.k. dansk i. se Aronsrot, g111 i., sc Curcuma.

Kategorier: , , , , ,



Munkholm, liten

Munkholm, liten ö strax n. om Trondheim. M. hette urspr.Niöarhölmrel.Hölmr;här anlades i början av noo-talct ett munkkloster av cluniaccnsordcn (kallatMonaste’rium de Holm),som nedbrann 1531.Under Karl X Gustavs krig mot Danmark uppförde svenskarna under C. Stiernsköld en skans där, som på1660-talet av norrmännen ombyggdes till ett fäste, kallat M. Det användes som statsfängelsc, bl.a. för Grif-fcnfeld1680—98.Munkhätta,111u n k m ö s s a, a r o n s s t a v, aronsört,Arum macula’tum,art av fam. missncväxter, förekommer förvildad i Sverige i fuktiga skogar i Skåne, särsk. rikligt på ön Lybeck i Krageholmssjön. M. är en flerårig,2—3dm hög, giftig ört med löklik jordstam (sc Aronsrot), pillika blad och blomkolven omgiven av ett gulgrönt bolster. JämteA. itafi-cumodlas m. här och där i trädgårdar och parker. — SläktetArumomfattar12 arter, hemmahörande i Medclhavsområdet och Mellaneuropa.[A.Ve\W.

Kategorier: , , , , ,



Sök artikel: