Larsson, Leon,

Larsson, Leon, författare(1883—1922).L., som var arbetare, anslöt sig tidigt till den av Hinke Bergegren ledda ungsocialistiska rörelsen. Han utgav flera diktsaml. (“Hatets sånger”, “Ur djupet” m.fl.), i vilka han med revolutionär tendens och icke utan talang skildrade arbetarklassens nödläge. Inom kort ändrade han åsikt och sökte avslöja sina forna meningsfränder (“Samhällets fiende”, “Adrian Glaff” m.fl.).

Kategorier: ändrade, åsikt, larsson, leon, nödläge, skildrade

Filosofiens

Filosofiens historia.Under förra hälften av 500-talet f.Kr., de sju vises tidevarv, samma lid, då L a o t s e (f. o.600)och K o n f u c i u s (f. o.550)lärde i Kina, Buddha (f. o.560)i Indien, förkunnade Ta les från Miletos sin lära om vatten som alltings början och princip. Därmed var substansfrågan väckt. Anaxim änder(610—547)satte som substans ett kvaliletslöstap’eiron,Anaximenes (o.585—525)luften (anden), Herakleitos(540—480)elden (förnuftet), medan E m p e d o k 1 c s(492—424)räknade med alla fyra elementen som alltings rötter. Småningom klarnar skillnaden mellan kroppsligt och andligt. Anaxagoras (o.500—428)antager jämte kroppsliga ämnen också en andlig princip,nus,utan att dock ännu göra skillnaden riktigt skarp. Demokritos åter (o.430—o.371)ser i allting blott kroppsliga atomer. Med Anaxagoras ha vi en gryende dualism, med Demokritos en klar materialism. Den tredje ontologiska åsikten, att allting är andligt, idealismen, håller sam- tidigt på att utbilda sig hos Platon; i samma riktning gick den pytagoreiska talläran. (Den fjärde grundåsikten, parallellismen, kommer först med S p i n o z a.) En annan onto-logisk fråga var den om det varandes enhet el. mångfald. Parmenidcs från Elea (f. o.540)ville fatta det som enhet utan mångfald och förändring, en ytterlig åsikt, som de följande filosoferna utan vidare bröto mot och som hos Platon togs upp till vetenskaplig vederläggning. 1 nära sammanhang med denna åsikt stod frågan om det varandes föränderlighet, som även av Parmenidcs bestreds, medan Herakleitos tvärtom lärde, att “allting rör sig”. — Orsaksfrågan uppkom i och med att man reflekterade över skeendet. Från elementen skilde Empcdokles dc däri verkande krafterna, som han kallade vänskap och hat, alltså en attraktion och repulsion, och likaledes satte Anaxagoras som verkande kraftnus(förnuft). Om härmed den finalistiska, teleologiska, linjen är inslagen, så är mekanismen företrädd av Demokritos, som förklarade skeendet ur atomernas fallrörclscr. — I kunskapsfrågan voro försokratikerna ense om att sinnena äro “dåliga vittnen”. En klar skillnad mellan empi-rism och rationalism fanns dock ännu ej. Av betydelse för kunskapsteoriens utveckling blev cleaternas, särsk. Zenons (o.490—o.430),påvisande av de motsägelser tänkandet kommer till (att Akilles aldrig kan upphinna sköldpaddan o.s.v.) samt, vid slutet av perioden, s o f i s t e r-n a s tvivel på möjligheten av verklig kunskap. — Detta om de tre teoretiska grundproblemen. I värdeproblem c n (estetiska, etiska, religiösa) ha försokratikerna icke utformat några mera bestämda läror. X e n o f a n c s (o.570— 480)har öppnat en kritik av folktron och av gudsbegreppet, som kom att fortsättas av Platon o.a. Den omvärdering av etiska värden, som var utmärkande för tiden, yttrar sig redan hos Demokritos, som trots sin materialism hyllade samma åsikt som Sokrates, att den, som gör orätt, är olyckligare än den, som lider orätt. Sofisterna voro i etiken som i kunskapsteorien relalivister.

Kategorier: allting, anaxagoras, ändligt, åsikt, demokritos, platon

Falcäo

Falcäo [falkBOD'], Christoväo, portugisisk författare(1512?—53?).F., som var verksam som diplomat, upplevde en olycklig kärlekshistoria, som inspirerade honom till en rad lyriska dikter och eklogen “Chrisfal”, vilken senare enl. någras åsikt skulle vara skriven av Bernardim Ribeiro, F:s vän och litterära mönster. “Obras de C. F.”(1883).

Kategorier: åsikt, chrisfal, eklogen, falcäo, någras, skriven

Praeter’ea

Praeter’ea ce’nseoel. (i Sverige mindre vanlig form)ce’terum censeo(lat., för övrigt anser jag), fullst.praeterea(el.ceteruni) censeo Cartha’ginem1esse delen’dam,”f.ö. anser jag, att Kartago bör förstöras”, stående avslutning på Cato d.ä:s tal i romerska senaten; beteckning för envistfasthållen åsikt. Citatet torde urspr. härröra från Plutarchos (“Cato major”,27),i latinsk form hos Cicero m.fl.

Kategorier: anser, åsikt, cato, censeo, envistfasthållen, praeterea

Dogm

Dogm [-å-] (grek.dogma,åsikt, lärosats) betyder närmast av den kristna kyrkan i dess helhet el. av särskilda kristna kyrkosamfund auktoritativt fastställda lärosatser. I dagligt tal har emellertid ordet ofta cn mer vidsträckt betydelse, i det att det ofta brukas om kristna trostankar, som för det allmänna medvetandet kommit att te sig som representativa uttryck för kristen trosåskådning. Ang. teologiens ställning till “dogmer” se Dogmatik. —Fil.,sc Dogmatism. — D. brukas även allmännare om åsikt inom vetenskap, politik e.d., som envist fasthålles, fastän den icke bevisats; förutfattad mening, fördom. G.Au.

Kategorier: allmännare, åsikt, dogm, dogmatik, dogmatism, kristna

Jonas Magni,

Jonas Magni, biskop(1583—1651),mag. i Wit-tenberg 1610,prof. i etik i Uppsala1614,teol. prof.1624,teol. dr1640,biskop i Skara1641.J. pläderade i sin akademiska undervisning för den aristotcliska filosofiens användning inom luthersk teologi, råkade därigenom i bitter fejd med den ramistiskc Laurentius Paulinus Gothus men kunde slutl. se sin åsikt segra.1641 utverkade han, att domkyrkoskolan i Skara utbyggdes till fullständigt gymnasium.

Kategorier: åsikt, biskop, jonas, magni, prof, teol

Irrationell’

Irrationell’ (till lat.in-,icke, ochrationa’lis,förnuftig), som strider mot el. ej är åtkomlig för förnuft el. logik; förnuftsvidrig; oberäknelig, oförutsedd; ävenmatem.,se Irrationella tal. — Irrationalism’, åsikt, som räknar med något irrationellt; förstånds- el. förnuftsvidrighet.

Kategorier: åsikt, förnuftsvidrighet, irrationalism, irrationell, irrationella, räknar

Dogm

Dogm [-å-] (grek.dogma,åsikt, lärosats) betyder närmast av den kristna kyrkan i dess helhet el. av särskilda kristna kyrkosamfund auktoritativt fastställda lärosatser. I dagligt tal har emellertid ordet ofta cn mer vidsträckt betydelse, i det att det ofta brukas om kristna trostankar, som för det allmänna medvetandet kommit att te sig som representativa uttryck för kristen trosåskådning. Ang. teologiens ställning till “dogmer” se Dogmatik. —Fil.,sc Dogmatism. — D. brukas även allmännare om åsikt inom vetenskap, politik e.d., som envist fasthålles, fastän den icke bevisats; förutfattad mening, fördom. G.Au.

Kategorier: allmännare, åsikt, dogm, dogmatik, dogmatism, kristna

Musa

Musa (arab.Musa),det i Koranen och övrig arabisk litteratur förekommande namnet på M o-s e, som av Muhammed betraktas som cn föregångare, en profet, om vars liv Koranen dock har en från den judiska traditionen i flera stycken avvikande åsikt.

Kategorier: åsikt, avvikande, judiska, koranen, musa, traditionen

Sök artikel: