Tjärhov f-håv]

Tjärhov f-håv] (tillhovi en äldre bet. “inhägnad öppen plats”), gammal benämning på de förr under officiell kontroll stående lokaler, i vilka tjära, spec. för exportändamål, “vräktes”, d.v.s. befriades från dc sista resterna av vatleuhalliga avsättningar (tjärpärman), varav en del härefter kokades till beck.

Kategorier: avsättningar, befriades, resterna, tjärhov, vatleuhalliga, vräktes

Degrelle

Degrelle [dagräll'], Leon, belgisk politiker (f.1907).D. grundade 1930 Rex-rörclscn, som urspr. var kristligt social men som o.1933utvecklades till en antiparlamentarisk politisk organisation med allt starkare fascistisk betoning. D. grundade och ledde även tidn. “Rcx”, “Pays-Réel” och “De nieuwe Staat”. Efter en lång, häftig kampanj mot dc traditionella partierna lyckades D. och rexisterna* vid1936års val vinna21mandat i deputeradekammaren. Hans inflytande minskades dock hastigt. Vid ett fyllnadsval i Bryssel1937försökte han slå ut konseljpresident van Zeeland men blev själv grundligt besegrad, och vid de allmänna valen2år senare kunde hans parti blott behålla4mandat. Då Hitler invaderade Belgien1940,arresterades D. av belgiska regeringen och fördes till Frankrike, där han senare befriades av tyskarna. Han lär ha önskat bli chef för cn belgisk quislingrcgcring, men landet ställdes under tysk militär förvaltning, och D. spelade ingen större politisk roll. Han deltog som löjtnant i striderna på ryska fronten, flydde till Tyskland, då Belgien befriades, och följde tyska armén vid dess nya, kortvariga invasion i Belgien i dec.1944.I maj1945flydde D. till Spanien. Francos regering vägrade att utlämna honom till Belgien. Enligt officiellt meddelande i Madrid lämnade han Spanien i sept.1946,men belgiska regeringen uttryckte i en not till FN i okt. s.å. tvivel därom. D:s vidare öde är okänt.S.Br.

Kategorier: befriades, belgien, degrelle, politisk, regeringen, spanien

Håkon Håkonssons

Håkon Håkonssons son Magnus Lag a-böte(1263—80)genomförde en rad epokgörande reformer. En gemensam lag för hela N. antogs 1276;landskapslagarna skötos åt sidan. Bergen fick cn stadslag, som efter hand blev gällande för alla städer. Inom hirden infördes titlarna baron och riddare. Aristokratien befriades från ledungs-skatten och erhöll ärftliga sköldemärken. Genom sättargärden i Tönsberg1277 avstod kyrkan från allt inflytande över kungatillsättningen, så länge lagliga arvingar funnos, medan konungen å sin sida avstod från all kyrklig domsrätt och från all makt över biskops- och abbotsval. Prästeståndets ekonomiska rättigheter utvidgades och bekräftades; bl.a. befriades prästerna från ledungs-skyldigheten. N. hade nu blivit en ständcrstat.

Kategorier: arvingar, avstod, befriades, håkon, håkonssons, ledungs

Italien som”111 edkri

Italien som”111 edkri gf örande”. I okt.1943förklarade Badoglios regering Tyskland krig och anhöll, att I. skulle erkännas som allierad makt, vilket avslogs. I. betecknades i stället som “inedkrigförande”; den huvudsakliga samverkan med de allierade bestod i arbetsinsatser bakom fronten. Dock uppstod även en italiensk partisanrörelse, som senare fick stor betydelse. De allierade införde militärförvaltning i s. I. Där framträdde flera antifascistiska partier, som sam-manslöto sig till en “nationell front” och intogo en mot konungen fientlig ställning. Denne såg sig i april 1944nödsakad förklara, att han, så snart Rom befriades från tyskarna, t.v. skulle dra sig tillbaka och låta kronprins Umberto fungera som riksföreståndare. Badoglio kunde efter denna deklaration under medverkan av6partier bilda en koalitionsregering; i denna inträdde bl.a. Be-ncdetto Croce och Carlo Sforza. Då Umbertos utnämning till riksföreståndare trädde i kraft vid de allierades intåg i Rom4/c1944,avgick Badoglio och efterträddes av socialisten I. Bonomi, som bildade ny regering. På gr. av ekonomiskt nödläge, tvister om utrensningen av fascisterna och missnöje med I:s ställning i förb. till västmakterna uppstod en långvarig politisk kris, som tvingade Bonomi att i dec.1944rekonstruera regeringen utan medverkan av liberaler och socialdemokrater. Hela mell. I. befriades snabbt efter tyskarnas återtåg från Rom. Däremot förblev n. I. ockuperat av tyska trupper och led svårt under sista krigsvintern. Partisanerna gingo till allmän aktion i april1945och gjorde sig till herrar över Lombardiet och Piemonte. Summarisk räfst med en mängd fascistcr följde. Mussolini, som anställt process mot och i jan. t944låtit döma till döden och avrätta5av sina fiender i Fascismens stora råd, däribland Ciano och marskalk E. de Bono, greps nära schweiziska gränsen och arkebuserades28/41945.

Kategorier: allierade, badoglio, befriades, riksföreståndare, ställning, uppstod

Degrelle

Degrelle [dagräll'], Leon, belgisk politiker (f.1907).D. grundade 1930 Rex-rörclscn, som urspr. var kristligt social men som o.1933utvecklades till en antiparlamentarisk politisk organisation med allt starkare fascistisk betoning. D. grundade och ledde även tidn. “Rcx”, “Pays-Réel” och “De nieuwe Staat”. Efter en lång, häftig kampanj mot dc traditionella partierna lyckades D. och rexisterna* vid1936års val vinna21mandat i deputeradekammaren. Hans inflytande minskades dock hastigt. Vid ett fyllnadsval i Bryssel1937försökte han slå ut konseljpresident van Zeeland men blev själv grundligt besegrad, och vid de allmänna valen2år senare kunde hans parti blott behålla4mandat. Då Hitler invaderade Belgien1940,arresterades D. av belgiska regeringen och fördes till Frankrike, där han senare befriades av tyskarna. Han lär ha önskat bli chef för cn belgisk quislingrcgcring, men landet ställdes under tysk militär förvaltning, och D. spelade ingen större politisk roll. Han deltog som löjtnant i striderna på ryska fronten, flydde till Tyskland, då Belgien befriades, och följde tyska armén vid dess nya, kortvariga invasion i Belgien i dec.1944.I maj1945flydde D. till Spanien. Francos regering vägrade att utlämna honom till Belgien. Enligt officiellt meddelande i Madrid lämnade han Spanien i sept.1946,men belgiska regeringen uttryckte i en not till FN i okt. s.å. tvivel därom. D:s vidare öde är okänt.S.Br.

Kategorier: befriades, belgien, degrelle, politisk, regeringen, spanien

Neutralitetskur

Neutralitetskur sen stöddes av parlament och opinion. Efter krigsutbrottet 1939 gjorde L. tills, med drottning Wilhelmina av Nederländerna ett medlingsförsök i stormaktskonflikten. Vid tyskarnas angrepp mot Belgien1940ställde han sig i likhet med fadern1914i spetsen för armen. T samband med kapitulationen2B/s1940uppstod konflikt mellan L. och regeringen. Det var i egenskap av överbefälhavare, icke som statschef, han gav order att sträcka vapen, sedan han hade vägrat att följa H. Picrlots regering i landsflykt hos de allierade. Han klandrades bittert i England och Frankrike samt av den belgiska regeringen, som förklarade honom såsom fånge oförmögen alt utöva sina konstitutionella befogenheter; dessa ansågos nu tillkomma exilregeringen. Mot bakgrund av Frankrikes hastigt följande kapitulation ökades förståelsen för L.. även bland exil-politikerna. Som krigsfånge vistades han på slottet Lacken, vägrade att utöva kungl. myndighet under ockupationen men förhöll sig reserverad till Picrlot och försökte icke uppmuntra en belgisk motståndsrörelse. Ett besök hos Hitler hösten1940gav senare upphov till insinuationer om att han hade ämnat att med hänsyn till dynastiens intressen anpassa sig efter en väntad tysk slutlig seger. Hans ställning inför folket försämrades av att han — änkeman sedan drottning Astrids bråddöd1935 — 1941ingick mor-ganatiskt äktenskap med dottern till en flamländsk industriidkare, Mary Lilian Baels, som upphöjdes till prinsessa av Réthy*. Med henne har han sonen Philip (f.1942).Omedelbart ef- ter de allierades invasion i Frankrike1944fördes L. som fånge till Tyskland, och då Belgien i sept. s.å. befriades, utsåg parlamentet brodern Charles till regent. L. befriades i Salzburg vid det tyska sammanbrottet1945,men hans återvändande till Belgien förhindrades av vänsterpartierna och liberalerna, som under starkt motstånd från det katolska partiet i juli s.å. ge-nomdrevo en lag, enl. vilken han endast med parlamentels samtycke kunde återta sina kungl. befogenheter. Stödd av katolikerna vidhöll L. ihärdigt sina rättigheter. I väntan på ett avgörande slog han sig ned i Schweiz. Striden om konungen ledde till fleråriga bittra motsättningar i Belgien, dels mellan partierna, dels också mellan nationaliteterna, ty “lcopoldisterna” hade övervikt bland flamländarna men voro i minoritet bland valloncrna. Förgäves hoppades katolikerna att genom1949års allmänna val uppnå tillräcklig styrka för att i parlamentet kunna upphäva1945års regcntskapslag och erbjuda konungen att återvända som regerande monark. Efter många misslyckade försök till uppgörelser mellan partierna och upprepade förhandlingstrevare, som olika politiker företogo vid resor till L. i Schweiz, underkastades kungafrågan i mars1950konsultativ folkomröstning. L. hade dessförinnan förklarat, att han icke ämnade insistera på att återta sin ställning, om antalet röster för honom understeg55%> av samtliga avgivna. Omröstningen utvisade en kungamajoritet på57,7%i hela landet. Vallonien gick dock mot L. i strid med Flandern, och i det tvåspråkiga Bryssel utgjorde rösterna för honom blott48%.Inför starka krav om en kompromiss i den nationella sammanhållningens intresse erbjöd sig L. i april s.å. att t.v. överlåta de kungliga rättigheterna till kronprins Baudouin, men enär partierna icke heller på denna grundval kunde enas, utlyste den som expeditionsregcring fungerande ministären Eyskens nyval. Dessa ledde till att Kristligt-sociala partiet i juni s.å. vann absolut parlaments-majoritet och bildade en rent katolsk regering, som med parlamentets godkännande upphävde prins Charles’ regentskap och återkallade konungen. Vid dennes hemkomst i juli s.å. inledde socialisterna stora proteststrejker; arbetarmassorna sattes i rörelse, och läget tillspetsades hastigt så allvarligt, att L. på regeringens inrådan överlät de kungl. befogenheterna på kronprinsen, somll/s avlade eden som regent, samt utfäste sig att definitivt avstå kronan på dennes21-årsdag i sept.1951.S.Br.

Kategorier: befriades, belgien, konungen, kungl, partierna, sept

Sök artikel: