Sje-ljud, sammanfattande benämning

Sje-ljud, sammanfattande benämning för en grupp frikativor av rätt växlande bildningssätt, tonlösa (sv.sjö)el. tonande (fra.jeu).S. finnas i de flesta kulturspråk men sakna i allm. egna beteckningar, då de i regel uppstått i relativt sen tid av andra Ijud(förbindelser), ett förhållande som i svenskan avspeglas i de många skiftande s.-beteckningar-na(sj, sk, skj, stjetc). I ungerskan är emellertidstecken förs/e-ljud, under det atts-ljudet betecknas medS2.I fonetisk skrift brukar tonlöst s. betecknas f, urspr. ett långts.Det vanligaste svenska s. bildas med tungryggen mot gomtaket, medan det s.k. sydsvenska s., som gärna undvikes i vårdat tal, bildas något längre tillbaka, mot främsta delen av gomseglet.[E.No.]L.

Kategorier: betecknas, beteckningar, långts, ljud, sammanfattande, tonlöst

Sinnessjukdomar, psykoser

Sinnessjukdomar, psykoser (förr även benämnda frenopatier), äro svårare psykiska sjukdomar, d.v.s. sjukdomar, vilkas yttringar och symtom till huvudsaklig del äro psykiska. De lättare psykiska rubbningarna, som i regel förekomma vid psykoneuroserna, räknas sålunda ej till s., men såväl vid hysterien som någon gång vid neurastcnien kunna svårare sjukdomstillstånd utvecklas, vilka med fog betecknas som s. Till s. räknas ej heller de medfödda el. under de tidigare barnaåren förvärvade psykiska defekt- el. abnormtillstånd (sinnesslöhet och psy-kopati), vilka som en bestående abnormitet följa individen under hela hans levnad. S. äro sjukliga förändringar, som senare under livet komma till utveckling. Vid dc former av s., vilka mera smygande utveckla sig ur normaltillståndet, blir gränsen mellan friskt och sjukt flytande. De tidigaste och lättaste formerna av s., vilka ej inverka menligt på den sjukes socialitct och på hans förmåga att taga vård om sig och att sköta sitt arbete, bruka av praktiska skäl, ehuru från teoretisk synpunkt med orätt, icke betecknas som s.

Kategorier: betecknas, psykiska, psykoser, räknas, sinnessjukdomar, svårare

SAE,

SAE, förk. för eng.Society of Automotive Engi-neers*(“automobiltekniska föreningen”) i USA. S. har för bilindustriens räkning standardiserat bl.a. skruvdimensioner och gängor samt klassificerat smörjoljor, varvid den för bilmotorsmörjning under den varma årstiden vanligaste klassen betecknas SAE 30.Klassificeringen bygger enbart på oljans viskositet (vid550)och har ingenting med kvaliteten att göra.

Kategorier: årstiden, betecknas, klassen, klassificeringen, vanligaste, varma

Utom basidiesporer utbilda

Utom basidiesporer utbilda r. andra sporformcr från olika förökningsorgan. Alltefter deras typ urskiljer man följ. sporstadier, som för enkelhetens skull ofta betecknas med siffror: pyknie-el. p y k n i d i e s p o r- (0), a e c i e-, a e c i d i e-el. skålrost- (I), u r e d i n i e-, uredo- el. sommarspor- (II), telie-, t e 1 e u t o-, höst-el. vintersporstadiet (III). Epibasidie-stadiet brukar betecknas IV. I vissa arters livscykel ingå alla dessa sporstadier. En del arter fullborda sin livscykel på samma värdväxt och sägas vara auteciska. Andra däremot äro värdväxlan-de, d.v.s. två självständiga generationer alternera med varandra, strängt bundna till var sin värdväxt. Dessa arter sägas vara h e t e r e c i s k a. En ty-

Kategorier: arter, betecknas, livscykel, sporstadier, utom, värdväxt

Rimflätning

Rimflätning (r i m s t ä 11 n i n g), anordningen av de rimmande stavelserna i en grupp av verser, särsk. i mera konstmässiga strofer. För att ange r. användas bokstäver med början påa.Parrim betecknas sålundaaabbccetc, r. i en strof i oltave rimeabababccetc.

Kategorier: betecknas, parrim, rimeabababccetc, rimflätning, sålundaaabbccetc, strof

Rev’erend

Rev’erend (eng., vördnadsvärd), epitet (förk. Rev.), som tillägges medl. av det engelska prästerskapet; det användes ej i tilltal utan endast i adresser på brev o.d. (t.ex.The Rev. John Smith).En ärkebiskop betecknas somMost Rev..en biskop somRight Rev.,cn domprost somVery Rev.,övriga helt enkelt somNev.

Kategorier: ärkebiskop, betecknas, biskop, reverend, sommost, somright

Resonansbotten

Resonansbotten el. 1 j u d b o 11 en,fys., mus.,en skiva el. låda, varmed cn svängande kropp, t.ex. en stämgaffel, kan förenas för att förstärka den ton kroppen ger. Denna bör överensstämma med den ton, som r. ger vid egensvängningar (jfr Resonans). Kroppen ljuder då avsevärt kraftigare än utan r. Detta beror därpå, att r. mycket snabbare än kroppen avger ljudenergi till luften. Som r. bruka även betecknas de anordningar, som användas vid stråkinstrument o.a. musikinstrument för att erhålla ung. lika stor ljudförstärkning över hela instrumentets tonregister. Här föreligger alltså icke resonans i egentlig bemärkelse.Re.

Kategorier: anordningar, betecknas, kroppen, luften, resonans, resonansbotten

Betecknas propellerverkningsgradcn

Betecknas propellerverkningsgradcn som ovan med?i,erhålles, om den dragande effekten sättes lika med den bromsande effekten: 75 NJ7 =(cwF + Cwj)~2………. (4) el. om hastighetenvutlöses: . I3/Ni V . . =3,81V rrr+ir…….(j)

Kategorier: betecknas, bromsande, effekten, hastighetenvutlöses, lika, propellerverkningsgradcn

Fiss,

Fiss, ital.fa diesis,fra.fa diese,eng.f skarp, mus.,den med ett kromatiskt halvtonssteg höjda tonenf;betecknas med Jf framför noten /.Fissär enharmoniskt identisk medgess.

Kategorier: betecknas, enharmoniskt, fiss, fissär, medgess, noten

Figurtal,

Figurtal, de tal, som förekomma i Pascals triangel. Stundom betecknas som f. även s.k. p o 1 y-g o n al t al.

Kategorier: betecknas, figurtal, pascals, triangel

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: