Venetianska

Venetianska målarskolan. Venedig, som under medeltiden var den stad i Västerlandet, där den bysantinska konsten starkast gjorde sig gällande, har i San Marcokyrkan utmärkta prov på mosaikmåleri; denna konst fortlevde där alltjämt, om än avtagande under medeltidens senare del, och ännu i dag är Venedig den förnämsta ort, där detta målningssätt tekniskt utövas och material därför tillverkas. Freskomäleri och tavcl-maluing idkades också i Venedig under medeltiden, men det är cg. först från1400-talet man kan tala om v. När Dogcpalatset 1365 skulle utsmyckas med fresker, ditkallades konstnärer från andra håll. En lärjunge till Gcntile da Fabriano, Antonio Vivarini från Murano (d.1470),var den förste mera framstående målaren av altar-bilder. Han hade en stor verkstad, och ett par av hans yngre fränder blevo också berömda målare. Den i Padova florerande skolan (Squarcione, Mantegna), som strävade efter kraftig skulptural form och korrekt anatomisk kroppsbildning, inverkade starkt på v. vid årh :s slut, t.ex. C. C r i-velli (d. o.1495).Emellertid hade man då lärt känna oljefärgsteknikeii genom Antonello da Messina (d.1479),och detta blev för v. av epokgörande betydelse. Ingen annan riktning i Italien har som v. förstått begagna denna teknik, med praktfull kolorit och glänsande ljusvcrkau. Vivari-nis samtida Jacopo Bell i ni (o.1400—o.1470),svärfar till Mantegna, hade två söner, Gcntile (o.1429—1507)och Giovanni (o.1430 —1516),som Utvecklade sig under dessa förutsättningar; särsk. den yngre av dem blev en oljefärgens mästare, med mjukare former och ledigare komposition; det var han, som inledde cinque-centomålcrict i Venedig. Här framträdde även Giovanni Ba11is taC im a da C o11e-g li an o (o.1459—o.1517)och Vittore Car-paccio (o.1455—1526),hos vilka, liksom hos Giov. Bellini, färgen är stark och glänsande och vilka dessutom ofta framställa sina legendariska o.d. scener i landskap. Detta blir i än högre grad utmärkande för Giovanni Barbrozelli, kallad G i01-gionc(14781510),vilken, liksom sina samtida Rafael och Correggio, under en kort levnad hann att skapa fullödiga mästerverk. Högrenässansen representeras i Venedig av honom och Tizian(1480—1576),vilken blev Europas mest uppsökte porträttkonstnär, en målarfurste, under vilken Venedig också på konstens område steg till första platsen i kulturutvecklingen. Det venetianska kvinnoidealet, vars mest berömda framställning blev Tizians “Flora”, förhärligades också i färg av Jacobo Palma il Vecchi o (o.1480— 1528)m.fl. Paris Bordonc(1500—71)slöt sig som färgmästare nära till Tizian. Lorenzo Lo t to (o.1480—1556)hade utgått från de äldre venetianska målarna, likaså Sebastiano del P i om bo (oIjRj—.-.ILrot.söm» u.o

Kategorier: berömda, blevo, giovanni, glänsande, venedig, venetianska

Vasse’nius, Birger,

Vasse’nius, Birger, astronom(1687—1771),fil. mag. i Uppsala 1722,lektor i matematik i Göteborg1735—51.V. var en flitig och intresserad astronomisk observatör och iakttog bl.a. vid en solförmörkelse1733 de upphöjningar på solranden (protuberanser), vilka först vid mitten av1800-talel blevo närmare studerade. V. behandlade även gcofysiska frågor, bl.a. förändringarna i Vänerns vattenstånd och deras samband med landhöjningen.

Kategorier: birger, blevo, gcofysiska, studerade, talel, vassenius

Nyljus,

Nyljus, den internationella enheten för ljusstyrka = Voo av ljusstyrkan i normalcns riktning av en absolut svart yta av1cm8storlek, vars temp. är1,773°(platinas smälttemp.). van derNiill [fann], E d u a r d, österrikisk arkitekt(1812—68),vän och kompanjon till August v. Siccardsburg, jämte vilken han företog studieresor till Ttalicn, Paris, Berlin etc. De båda vännerna blevo den återupplivade renässansstilens förkämpar i Wien, varvid N. huvudsakl. arbetade som inredningsexpert. Deras gemensamma huvudarbete är statsoperan i Wien(1861—69).

Kategorier: berlin, blevo, nyljus, paris, vännerna, wien

Ryggradsdjuren blevo allt rikare

Ryggradsdjuren blevo allt rikare differentierade. Bland broskfiskarna förekommo äkta hajar och rockor. Välbevarade fossila lungfiskar träffas mycket sällan, så även kvastfeningar. Aktinopterygierna(Birge’ria, Boreos’omusm.fl.) voro talrika och hade, som nämnt, anmärkningsvärt stor regional utbredning. Vidare märkas chondrostier(Saurich’-tysm.fl.) och holosticr(Semionot’usm.fl.). Bland groddjuren äro pansarsalamandrar alltjämt vanliga (s.k. stereospondyla labyrintodonter). I undre t. på Madagaskar har man anträffat det äldsta svans-lösa groddjuret(Protobat’rachus).Kräldjuren ökade alltmera i betydelse, särsk. dc landlevande formerna, t.ex. rhynchocefaler, pscndosuchier (de i en viss horisont i den brokiga sandstenen vanliga spår, som kallasChirothe’rium,anses vara gjorda av en pseudosuchic) och skräcködlor. I sht är karroosystemet i Sydafrika rikt på lämningar efter landreptiler. I öppna havet levde dc första fisködlorna samt svanödlor, ss.Nothosåu’rusochPlac’odus.Även däggdjuren torde kunna ledas tillbaka till trias.Trily’lodonfrån Sydafrika var en pungdjnren närstående form. Liknande primitiva däggdjur med multituberkulata tänder ha träffats i Europas rät (understa jura).

Kategorier: blevo, karroosystemet, rikare, ryggradsdjuren, sydafrika, vanliga

Treuhänder

Treuhänder der Arbeit [trål'- ... ar'båit], i det nazistiska Tyskland av rikskanslern tillsatta förtroendemän med uppgift att efter fackföreningarnas upplösande (maj 1933)fastställa betingelserna i arbetsavtal och sörja för arbetsfredens bevarande. Genom lagen om det nationella arbetets ordnande2n/i 1934(Gesetz sur Ordnung der nationalen Arbeit)blevo T. tjänstemän under riksarbetsmi-nistern, med reglerade uppgifter. De avskaffades i samband med nazistregimens undergång.

Kategorier: arbeit, arbetets, blevo, nationalen, ordnung, treuhänder

Tilbury

Tilbury [tirbari], stad i grevskapet Essex i England, vid n. stranden av Thames nära mynningen;16,800 inv.(1948).T. utgör cn del av Londons hamn, och dess stora dockor blevo svårt skadade under2:a världskriget.

Kategorier: blevo, dockor, hamn, londons, tilbury, världskriget

Talaudöarna, indonesisk ögrupp

Talaudöarna, indonesisk ögrupp i Stilla havet, n.ö. om Celebes och s. om Mindanao på Filippinerna;1,279 km2,23,825inv. Huvudstad är Beo på Karakelong, den största av öarna. Koprapro-duktion. T. blevo holländska 1677.

Kategorier: blevo, indonesisk, koprapro, öarna, ögrupp, talaudöarna

Efter fredsslutet 1902 blevo Transvaal

Efter fredsslutet 1902 blevo Transvaal och Oranjc engelska kronkolonier under Lord Milners gu-vernörskap. Denne igångsatte ett storartat återuppbyggnadsarbete efter krigets förödelser, upprättade ett gemensamt järnvägssystem och gemensam polisstyrka m.m. för bägge kolonierna. För att fylla behovet av gruvarbetare tilläts1904trots motstånd från cn del av den vita befolkningen immigration av kineser.1907crhöllo de forna boerstaterna full självstyrelse — från Transvaal hade1906Swaziland avskilts och förvandlats till ett engelskt protektorat — och kunde nu som fullt jämlika med Kap och Natal jämte dessa arbeta på bildandet av Sydafrikanska unionen*, som efter att ha godkänts av parlamentet1909,etablerades3I/s1910. —Litt.: G. M. Theal, “History of South Africa”(5bd,1908—10);W. H. Dawson, “South Africa”(1925);M. Nathan, “The voortrckkers of South Africa”(1937);G. C. R. Bosman, “The industria-lizalion of South Africa”(1939);C. W. De Kiewit, “A history of South Africa, social and economic”(1941);E. A. Walker, “A history of South Africa”(2ed.1947);S. Mendelssohn, “South African bib-liography”(2bd,1910);N. Mylius, “Afrikabiblio-graphie1943—1951″ (T952).— Sc även Sydafrikanska unionen.B.

Kategorier: africa, blevo, history, south, sydafrikanska, transvaal

Befolkningens

Befolkningens förändringar. Giftermålsfrekvens, nativitet och dödlighet, uttryckta i antal pr l,ooo inv. ha varierat mellan olika perioder och mellan olika landsdelar (tab.16). 1751 —1800 var i regel det allmänna dödstalet 25—30°/oo pr år, det allmänna födelsetalet30—35%o och en svag naturlig folkökning för handen. Stora fluktuationer förefunnos mellan enskilda år, framför allt efter skördens växlingar.1773var dödstalet52°/oo till följd av missväxt, d.v.s. mer än var20:e människa avled det året. Under1800-talet sjönk dödligheten regelbundet, samtidigt som fluktuationerna år från år blevo mindre. Då födelsetalet fram till1880förblev i stort sett oförändrat, blev den naturliga folkökningen kraftig. Den verkliga folkökningen blev genom emigrationen under se- 7′ab.16.översikt av folkmängdens förändringar (i antal pr1,000inv.). A â– -

Kategorier: befolkningens, blevo, fluktuationerna, folkökningen, förändringar, samtidigt

Svenska svinavelsföreningen

Svenska svinavelsföreningen har till ändamål att verka för svinavclns höjande inom riket. Redan innan S. stiftades(1907),funnos många lokala svinavelsföreningar, av vilka en del voro länsföreningar. Dessa blevo sedan underavd. av S., vilken har sitt säte i Stockholm, åtnjuter statsunderstöd samt utger egen tidskr., “S:s tidskr.”(1910 ff.).

Kategorier: blevo, säte, svenska, svinavelsföreningen, tidskr, underavd

Nästa sida »

Sök artikel: