Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Sudband,

Sudband, s u g b a n d,skeppsb.,utanpå bordläggningen anbragt förstärkningslist av trä el. järn å mindre fartyg och båtar, avsedd att skydda bordläggningen för skamfilning. S. dragés vanl. från för till akter ung. jämlöpande med relingen.

Kategorier: , , , , ,



Spant

Spant (från lty. el. holk, besk medspänna), skeppsb.,i regel tvärskepps utmed bordläggningen löpande förband i fartyg. S. dragas vinkelrätt mot långskeppsplanet mellan köl och däck samt tjäna till att. giva bordläggningen dess form och stadga. De placeras vanl. på sinsemellan lika avstånd (spantdistans) över hela fartyget. S.-distansen i s t å 1-f a r t y g är mindre vid små fartyg och isbrytare, större vid stora fartyg och krigsfartyg. S. placeras vid nitat utförande så, att deras mot bordläggningen liggande fläns riktas mot fartygets n o 11-spant*, samt skevas så, att deras stående fläns är vinkelrät mot långskeppsplanet. Vanliga s. utanför inncrbotten samt i fartyg utan innerbotlen utgöras i regel av bulbvinkeljärn samt i mindre fartyg av vinkeljärn, ibland på innerkant förstärkta med pånitade kontraspant (se fig.). S. förbindas med inncrbottens marginalplåt medels mar-ginalplåtsknäu samt med däcksbalkarna medelst balkknän. S.-konstruktionen inom innerbotten framgår av fig. till art. Midskcppssektion. Spant-ningen förstärkes ofta med w e b s p a n t*. De konstrueras av s.-järn och livplåt med till dess innerkant fastade enkla ek dubbla vinkeljärn. Vid svetsat utförande vändas vinkeljärnsspant vanl. så, att den stående flänsen svetsas till bordläggningen. Å fartyg med vanlig överhängande elliptisk häck anbringas häck spant, som med sina nedre ändar solfjäderformigt fästas till en tvärskepps anbringad kraftig bottenstock, häckplåten, vanl. fästad till förkant av roderstävens förlängning. Till förstärkning av för- och akterskepp i närheten av vattenlinjen å isförstärkta fartyg anbringas mellan de ordinarie s. i s s p ant. Vid fartyg, byggda enl. ishcrwoodsystemet, löpa s. långskepps 1 ‘t

Kategorier: , , , , ,



Spant

Spant (från lty. el. holl., bcsl. medspänna), skeppsb.,i regel tvärskepps utmed bordläggningen löpande förband i fartyg. S. dragas vinkelrätt mot långskcppspla-net mellan köl och däck samt tjäna till att giva bordläggningen dess form och stadga. De placeras vanl. på sinsemellan lika avstånd (spantdistans) över hela fartyget. S.-distansen i stålfartyg är mindre vid små fartyg och isbrytare, större vid stora fartyg och krigsfartyg. S. placeras vid nitat utförande så, att deras mot bordläggningen liggande fläns riktas mot fartygets n o 11-spant*, samt skevas så, att deras stående fläns är vinkelrät mot långskeppsplanet. Vanliga s. utanför innerbotten samt i fartyg utan innerbotten utgöras i regel av bulbvinkeljärn samt i mindre fartyg av vinkeljärn, ibland på innerkant förstärkta med pånitade kontraspant (se fig.). S. förbindas med innerbottens marginalplåt medels mar-ginalplåtsknän samt med däcksbalkarna medelst balkknän. S.-konstruktionen inom innerbotten framgår av fig. till art. Midskeppssektion. Spant-ningen förstärkes ofta med vv c b s p a n t*. De konstrueras av s.-järn och livplåt med till dess innerkant fastade enkla el. dubbla vinkeljärn. Vid svetsat utförande vändas vinkcljärnsspant vanl. så, att den stående flänsen svetsas till bordläggningen. Å fartyg med vanlig överhängande elliptisk häck anbringas häckspant, som med sina nedre ändar solfjäderformigt fästas till en tvärskepps anbringad kraftig bottenstock, häckplåten, vanl. fästad till förkant av roderstävens förlängning. Till förstärkning av för- och aktcrskepp i närheten av vattenlinjen å isförstärkta fartyg anbringas mellan dc ordinarie s. i s s p a n t. Vid fartyg, byggda enl. i s h e r \v o o d s y s t c m c t, löpa s. långskepps

Kategorier: , , , , ,



Kvass, medelstort fiskefartyg,

Kvass, medelstort fiskefartyg, som för förvaring av levande fisk midskepps är försett med cn sump el. damm, som genom en mängd hål i bordläggningen står i förbindelse med sjön.

Kategorier: , , , , ,



IV minst1,30m samt segelarean högst 10m2, fördelad

IV minst1,30m samt segelarean högst 10m2, fördelad på två segel, av vilka det större ej får överstiga7m2. Segelkanoterna äro försedda med centerbord. Kanotkryssare, som bilda en övergång till segelbåtar, ha en största längd av6,00m, en största bredd mellan gränsvärdena1,20—1,30m och en segelarea av högst13m2. De. flesta av ovannämnda klasser äro uppdelade i underavd. med olika särbestämmelser, och för att k. skall kunna klassas enl. Svenska kanotförbundets regler måste även förbundets byggnads- och utrymmcsbcstämmelser vara uppfyllda. Man skiljer härvid på r i b b k a-n o t och k. med hel bordläggning. Å de förra utgöres bordläggningen av segelduk, spänd över glest placerade, långskeppslöpande ribbor; å’de senare bygges bordläggningen av tunt trä på kraveli, praktiskt taget tät, varefter det hela överklädes med duk och målas. — Ang. hopfällbara k. se Faltbåt. — Kanotidrotten är frisk och härdande och har förmåga att ofta för hela livet hänföra sina utövare. Sverige är även med sina många insjöar, floder, åar och skärgårdar ett paradis för kanotister. Se vidare Kanotpaddling och Segelsport.

Kategorier: , , , , ,



Fyndets märkli- Bordläggningsdctalj från Gok-gaste föremål

Fyndets märkli- Bordläggningsdctalj från Gok-gaste föremål är stadsskeppet, fartyget självt. Det mäter 23,8m över stäv, har cn största bredd av något över5m, avståndet från köl till reling har uppskattats till högst1,75m, djupgåendet till c:a1,1m och deplacementet vid detta djupgående till28,4ton. Kölen har utanför bordläggningen en höjd av28 cm; masten beräknas ha haft en höjd av12m och rån en längd av10—11m, vilket anger en segelyta av minst70m*. Materialet är ek, och fartyget är byggt på klink. Sinsemellan sammanhållas borden av järnnaglar, vid spanten(19st) äro de fastade medelst vidjor (sc fig.). G. torde få betraktas som ett typiskt vikingatidens “långskepp” av ordinär storlek. I mots. till tidens köpmansfartyg, “knarren”, var det avsett att rymma en stark besättning samt vara snabbscglnnde och sjödugligt. Den låga bordläggningen visar, att det ej var byggt för sjöstrid. Båttypens förträffliga egenskaper klargjordes, då en trogen efterbildning1893överseglade Atlanten på väg till världsutställningen i Chicago. Denna farkost gjorde en fart av9å10,stundtals11knop, var lättmanövrc-rad och sjösäker. G. förvaras numera jämte Ose-bcrgsskeppet i Vikingeskipshuset på Bygdöy. — Litt.: N. Nicolavsen, “Langskibet fra Gokstad ved Sandefjord”(1882).G.Em;H.A.

Kategorier: , , , , ,



Sök artikel:

  • Postboxar samt

    Svenska Skydd levererar brand och säkerhetsdörrar för tryggt boende.

  • Maskinbesiktningar

    S M P Svensk Maskinprovning - Provning, besiktning & registrering