PIOOvO OPOOPTPOC

PIOOvO OPOOPTPOC O — N ONO ONTPOO P0O3O POPI mco c — -* vo m — o veipiinflgfö tsfl6Nriporövo — -NP0—–M— c:a 1,5 mill. kor(1952).7,8%av landets jordbruk med över2ha åker drevos 1949 utan nötkreatur. Avelsarbete bedrives med3raser: svensk låglandsboskap (framför allt i sockerbetsdistriktcn och till dem gränsande områden), svensk röd och vit boskap (i övriga delar av s. och mell. S. samt i vissa delar av s. Norrlands kustland) och svensk kullig boskap (inom delar av Bohuslän och Dalarne samt i Norrland); jfr Nötkrca-tursavel och Nötkrcatursskötsel. Nötkreaturens* viktigaste produkt är mjölk, som försäljes till direkt konsumtion el. förädlas till smör el. ost (se tab.31).Exportsmöret skall vara försett med s.k. runmärke, för vilket vissa fordringar äro uppställda. Utöver de tre “riksraserna” påträffas lokalt även andra nötkreaturs-raser. Jcrscyrasen, som funnits på enstaka gårdar i mer än ett halvsekel, tenderar att utbreda sig. De flesta besättningarna av jerseyras påträffas i Kalmar län. Tjurar av röd dansk mjölkras användas som förädlingsmaterial i några besättningar. Under senare delen av1940-talet importerades några hundratal göd-djur från Storbritannien. Importen bestod huvudsakl. av Aberdeen-Angus men dessutom av ett mindre antal korthorns-och Galloway-djur. Sammanlagt torde c:a1,000renrasiga göddjur finnas inom landet. De användas dels i renavel, dels till korsning med mjölkraserna. I båda fallen är syftet att producera slaktdjur. Göddjuren ha den fördelen framför mjölkkreaturen, att deras skötsel kräver betydligt mindre arbete och att de kunna hållas i enklare, billigare stallar. Vidare kunna göddjuren uppfödas enbart med foder av gårdens egen produktion. Produktion av nötkreaturskött medelst särskilda gödrascr är dyrare än dylik i kombination med mjölkproduktion. — Svinens antal är på gr. av fläskprisets variationer m.m. underkastat ganska stora växlingar från år till år. Både absolut och relativt är antalet svin störst inom s. S:s mejeri- och potatisdistrikt. I Norrland är svinskötseln* däremot ännu av ringa betydelse. — Fårskötselns* betydelse har minskat, och1952uppgick antalet får och lamm till256,000.Den största betydelsen har fårskötseln inom skogsområdena samt på Öland och Gotland. 1 S. förekomma brukningsdelar av alla storlekar (se tab.32).Av hela åkerarealen komma c:a Vs på småbruken (mindre än10ha åker), icke fullt ‘/t på bondejordbruken(10—50ha åker) och c:a Vs på herrgårdarna (mer än50ha åker). Om man räknar efter antalet brukningsdelar, framträder det mindre jordbrukets betydelse starkare (småbruken mer än Vi, bondejordbruken c:a Vs, herrgårdarna c:a Vso). Mellan S:s olika delar

Kategorier: åker, boskap, djur, produktion, småbruken, svensk

Stor brun alpboskap, även kallad schwyzer-boskap, förekommer

Stor brun alpboskap, även kallad schwyzer-boskap, förekommer i Schweiz ö. om en linje, dragen från Konstanz via Zurich, Sursee och Brienz till Matterhorn, och har sitt förnämsta avelsområde i kantonen Schwyz. Färgen varierar från mörkbrun och mörkgrå till ljusbrun och silvergrå. Fullvuxen ko väger c:a600 kg och lämnar i medeltal3,000—5,000kg mjölk med c:a3,8%fett. S. har exporterats till många länder både inom och utom Europa och förekommer särsk. i Österrike och Tyskland.[H.FqtlEo.

Kategorier: alpboskap, boskap, brun, fett, mjölk, schwyzer

Skallgång,

Skallgång, dets. som klappjakt (se Jakt, sp. 978).— S. användes även om förfarandet att medelst på kedja på samma sätt som vid drevjakt framgående manskap genomsöka ett område för efterspanande av försvunna personer, bortkommen boskap m.m.

Kategorier: boskap, efterspanande, försvunna, genomsöka, område, skallgång

Odlingen

Odlingen av foderväxter, som tidigare var mycket försummad(1913 blott2%av den besådda arealen), har under den senaste femårsperioden kommit att stå i förgrunden för intresset som ett av dc viktigaste medlen att bekämpa torkan. Framför allt gäller detta vallodlingen. Inom linodlingsregionen har sedan länge förekommit vallodling, och på Centralasiens bomullsfält har alfalfa (blålu-zern) fått en ständigt växande betydelse. Inom övriga områden ha vallar funnits i mycket ringa utsträckning, dels därför att boskapsskötseln grundats på naturliga gräsmarker, dels därför att boskap ej hållits vid sovchozer och kolchozer. Kampen mot det krcaturslösa jordbruket pågår f.n. med stor styrka. Den nya femårsplancn förutser en ökning av höproduktionen med nära det dubbla, av foderrotfrukterna med det3—4-dubbla.

Kategorier: boskap, boskapsskötseln, dubbla, grundats, naturliga, odlingen

Focsani

Focsani [fåkJVni], stad i Moldova i Rumänien, vid järnvägen Bukarest—Ccrnauji;32,481 inv.(1930).F. ligger där den sädesproducerande slätten möter vingårdarna på Transsylvanska alpernas östrand och har betydande handel med vin, säd och boskap. Staden är starkt befäst. Omgivningarna äro rika på järn, koppar, kol och petroleum.

Kategorier: befäst, boskap, focsani, handel, östrand, staden

Köttkort

Köttkort horn(beef shorthorn),som är den ursprungliga korthornstypcn, är en framstående köttras, spridd i praktiskt taget alla länder med högtstående jordbruk och tempererat klimat. För köttproduktionen i Sydamerika spelar rasen en utomordentlig roll, och de bästa avclsdjuren där betinga höga priser.1946 betalades t.ex. en kort-hornstjur med 300,000kr. — Omkr.1900började avelsarbctet drivas efter olika linjer, varvid fram-kommo andra typer av korthorn, bland vilka kunna nämnas mjölkkorthorn(dairy shorthorn)och röd Lincolnshire korthorn. Den förstn. är Englands mest utbredda mjölkras. — Korthornskorna väga mellan600och900kg. Mjölkavkastningen hos köttkorthorn uppgår pr år till c:a1,000kg och hos mjölkkorthorn till3,500—4,000kg med3,5%fett. Färgen är röd, vit el. stickelhårig. Under mitten av1800-talet importerades korthorn i stor omfattning till Sverige. De importerade djuren användas dels till korsning med inhemsk boskap — i såväl rödbrokig svensk boskap (RSB) som i svensk ayrshire ingick korthornsblod — och dels för uppbyggande av renrasiga korthornsbesättningar. Under senare delen av1800-talet överfördes i regel dessa medelst korsning till andra raser.S.Ln.

Kategorier: boskap, korsning, korthorn, köttkort, mjölkkorthorn, svensk

Panevezys

Panevezys [panJ'äviä/.iis], ry.Ponevezj,stad i n. delen av Litauen; o.30,000 inv. Järnvägsknut; handel med spannmål, lin och boskap; bryggerier och tobaksindustri.

Kategorier: boskap, bryggerier, handel, panevezys, spannmål, tobaksindustri

Niger

Niger [fra. utt. nizä’r1, den till ytvidden största kolonien i Franska Västafrika (se karta vid d.o.), omfattande dettas ö. del;1,276,627 km2,2,041,050inv.(1949;knappt2inv. pr km2), därav endast1,050européer. N. delen med Alrs bergland (intill c:a1,800m ö.h.) tillhör Sahara och är till stor del sandöken. Söderut inom Sudan finnas goda betesmarker, som föda en talrik boskap. Sydvästligaste N. med c:a560mm årsnederbörd genom-flytes av floden Niger, och i sitt s.ö. hörn tangerar kolonien Tchadsjön (c:a245m ö.h.). I ett bälte längst i s.v. och s. är folktätheten i genomsnitt5—10pr km2, närmast n. därom1—5men i hela det vidsträckta landet f.ö. mindre än1inv. pr km2. Tätare befolkad jordbruksbygd finns i sht kring huvudstaden Niamcy (c:a5,000inv.) vid floden Niger och kring staden Zinder (c:a10,000inv.) österut. Den infödda, i stort sett muhammedanska befolkningen är hu-vudsakl. sammansatt av hausa(34%),ful, songhai och tuareger. Främst odlas hirs, jams, jordnötter, bönor, rnaniok och dadlar, vartill i floddistrikten komma bomull och ris.1949funnos i N.4,22mill. får och getter,1,52mill. nötkreatur,195,000åsnor,165,000kameler och 72,000hästar. Viktigaste exportartiklar äro jordnötter och boskap. I Koksalt erhålles i Bilma och Agadés, natron och I natriumsulfat i trakterna vid Tchad. N. är rikt

Kategorier: boskap, floden, jordnötter, kolonien, niger, odlas

Caxias

Caxias [knJTeJ], stad i staten Maranhäo i n. Brasilien, vid den segelbara Rio Itapicuru; c:a10,000 inv. Handel med bomull, ris och boskap

Kategorier: bomull, boskap, caxias, handel, itapicuru, segelbara

Stjärnsund,

Stjärnsund, där han fortsatte faderns avcls-arbete. Genom målmedvetet, omsorgsfullt arbete lyckades han frambringa en nötkreatursstam med god exteriör och utmärkt produktionsförmåga och gav impulsen till bildandet av Avelsför-eningen för rödbrokig svensk boskap, med uppgift att av enbart inhemsk, rödbrokig boskap frambringa en nationell boskapsras. Att detta lyckats beror på det utmärkta förädlingsmaterial, som fanns att tillgå vid Stjärnsund.H.Fql.

Kategorier: arbete, boskap, frambringa, rödbrokig, stjärnsund, svensk

Nästa sida »

Sök artikel: