Yellowstone River

Yellowstone River [jeH'åuståun rivv'o], en 1,080 km lång biflod till Missouri River i USA. Y„ som upprinner på Absaroka Range i n.v. Wyoming, bildar avlopp för Yellowstone Lake, varifrån den först rinner mot n. i en djup kanjon genom Yellowstone National Park* och senare i en bred dal med branta sidor genom Montana mot n.ö. och ö. till v. North Dakota. Av flodens lopp äro de nedre tre fjärdedelarna segelbara.

Kategorier: branta, bred, national, park, river, yellowstone

Vedsteklar,

Vedsteklar, t r ä s t e k I a r, h o mstekla r,Siric’idae,fam. av underordn. växtsleklar. V. äro stora, grovt byggda arter med cylindrisk kropp, långa, mångledade antenner och hos honan ett långt äggläggningsrör, som vid äggläggningen borras djupt in i den hårda veden, där larverna gräva cylindriska, oregelbundna gångar. De leva vanl. i barrträd, i fällda cl. sjuka stammar el. i trävirke. Larverna äro vita, masklika och sakna ögon och bukfötter. I st. f. dc sistn. ha de på sista leden en hornlik tagg, med vars hjälp de förflytta sig i vedgångarna, där de leva i flera är. Det kan därför hända, alt de bli fullt utvecklade, först sedan timret använts till byggnadsvirke. I Sverige finnas9arter, fördelade på5släkten. Allmännast är blå bornstekeln,Pauru’rus juvericus,12—34 mm, metallglänsande blåsvart, bos hannen med cn bred, rödgul gördel kring bakkroppen. Störst är stora hornstekel n,Sirex gig’as, vars bona kan bli över 40mm lång; dess huvud och mellan-kropp äro svarta, bakkroppen hos hannen rödbrun,fram- och baktill svartaktig, hos honan ljusgul med bred, svart gördel.E.Wn.

Kategorier: bakkroppen, bred, gördel, honan, larverna, vedsteklar

Valdemarsviken,

Valdemarsviken, vik av Östersjön, utgörande gräns mellan Småland och Östergötland. V. löper rätlinigt i n.v.—s.ö.20 km, är0,32km bred och högst 43m djup. — Ang. namnet se Valdemarsvik.

Kategorier: bred, djup, högst, rätlinigt, valdemarsvik, valdemarsviken

Surtshellir

Surtshellir [sör'tshädlir], grotta på Island, strax v. om Eiriksjökull,338m ö.h. Grottan, belägen inne i en lavaström, är en av världens största i silt slag,1,6km lång,15m bred och8—12m hög. På3ställen har taket störlal in.

Kategorier: bred, silt, slag, störlal, surtshellir, världens

Surfing

Surfing [so'fin] (eng.; jfr Surf), urspr. en bland inv. på Söderhavsöarna övad vattensport, även benämnd b r ä n n i n g s s i m n i n g el. v å g r i 11, där infödingarna från öppna havet, liggande, knä-stående cl. stående på en i framändan avtunnad och avsmalnande bräda, föras av dyningarna el. vågkammarna in mot strandbränningarna. — S. är även benämning på en numera vanlig badortssport, varvid en c:a2m lång ochV2m bred planka tages på släp av motorbåt e.d. och en på plankan befintlig person håller sig kvar på och inom vissa

Kategorier: bred, planka, stående, strandbränningarna, surfing, vågkammarna

Strutsar

Strutsar pä en strutsfarm i Sydafrika. och leva i flockar, ofta tillsammans med sebra-och antilophjordar. De löpa mycket snabbt och kunna under flykt taga4m långa steg. Födan utgöres av växtämnen och smärre djur. Honan (ibland flera honor tillsammans) lägger i cn av hannen gjord grop 12—15 glatta, gulvita ägg, vartdera med en vikt av1—2kg. Båda könen ruva, honan om dagen, hannen om natten. Denne vårdar även mest ungarna. Honorna äro stumma, hannarna utstöta blott under parningstiden ett bölandc läte. Hannen är svart med vita ving- och stjärtfjädrar, de s.k. plymerna, honan är brun. Dc nakna partierna på hals och ben äro olika färgade hos de olika raserna. Den vanliga strutsen, S.camelus,har huvud, hals och ben röda, under det att s o m a1i s t r u t-s c n, S.camelus molybdoph’anes,har dessa partier blågrå. Även i äggskalens struktur skilja sig de olika raserna. Huvudartcn finns i Sahara, Nubien, Arabien, s. Palestina och Mesopotamien, den senare i Somali- och Gallaland. På gr. av äggen, köttet och framför allt plymerna jagas s. mycket. I mitten av1800-talet började man för att tillgodose efterfrågan på s.-fjädrar odla s. i farmer.Y.Ln. 2) Amerikanska s., se Nandufåglar. 3) M a d a g a s k a r s t r111s, se d.o. Strutsfåglar.1)Kati’tae,dets. som slätbröst-fåglar*. 2)Egentliga s.,Struthio’nes,ordn. av över-ordn. slätbröstfåglar, ha stort, brett, föga välvt bröstben utan kam. Dc ha täml. stora vingar, vilka likväl ej kunna användas till flykt, ty pennorna äro mjuka och slaka, liksom stjärtpennorna. Näbben är platt och täml. bred, och munspringan räcker till under ögat. ögonen äro stora, likaså de obetäckta öronöppningarna. Det relativt lilla huvudet och den långa halsen äro nakna el. täckta med ulligt dun. Fjäderdräkten bildas av slaka, krusiga fjädrar, som sakna bi-fjäder. De långa, kraftiga benen ha endast2korta, starka tår, vilka äro försedda med en trampdyna. Den inre tån bär en stor, bred och trubbig nagel. Ordn. omfattar endast fam. strutsar.Y.Ln.

Kategorier: bred, hannen, honan, långa, ordn, strutsar

Stjärtlösa groddjur, svan slösa groddjur,Ecauda’ta

Stjärtlösa groddjur, svan slösa groddjur,Ecauda’ta (Ami’ra),ordn. av klassen groddjur, omfattar former med klumpig, bred kropp utan yttre svans, mer el. mindre starkt förlängda bakben och naken, glatt el. vårtig, ofta körtelrik hud. Huvudet, som utan avsatt hals övergår i bålen, är stort och platt, munnen bred, ögonen stora, näsöppningarna slutbara genom ett hudveck och öronöppningarna stora med vanl. synlig trumhinna. Ryggraden består av8—9kotor med långa tvärutskott och ett långt, dolkformigl och av flera sammansmälta kotor bildal svansben, beläget mellan de starkt förlängda, bakåtriktade höftbenen. Revben saknas vanl. Skuldergördeln består av skulderblad,2par korpben och ett oparigt bröstben. I de långa bakbenen äro2mellanfotsben starkt förlängda. Tungan saknas hos vissa former(Aglo’ssa)och är hos övriga(PhanerogU/ssa)fri vanl. endast i sin bakre del, mera sällan med hela undersidan fastvuxen vid munhålans botten cl. med främre delen fri. Lungorna äro stora, säcklika och direkt fastade vid struphuvudet, vilket ej sällan är försett med ljud-förstärkande blåsor. Ur de stora, av geléartat hölje omgivna äggen, som läggas i vatten, framkomma fisklika larver, försedda med tre par tofslika yttre gälar, som snart ersättas av kam-

Kategorier: bred, förlängda, former, groddjur, långa, stjärtlösa

Solway Firth

Solway Firth [sål'oei fa'b], trattformig vik på Storbritanniens västkust, på gränsen mellan England och Skottland, i yttre delen c:a 40 km bred. S. är i sin inre del mynningsvik för bl.a. floderna Eden och Esk. Stora tidvattenskillnader.

Kategorier: bred, eden, firth, mynningsvik, solway, tidvattenskillnader

Slätbaken, en 20 km lång och0,5—3km bred

Slätbaken, en 20 km lång och0,5—3km bred vik av Östersjön på kusten av Östergötland, begränsande Vikbolandet i s.;45m djup. I yttre delen ligger Eknön; på en holme i den smalaste delen står ruinen av Stegeborg. I vikens innersta del vid Mem mynnar Göta kanal. — Namnets förled, adj.slät,karakteriserar väl den lugna viken i jämförelse med Östersjöns fria vattenytor. Ef-terleden förklaras vanl. som subst.bak,rygg, vars närmare innebörd här är oviss.

Kategorier: bred, jämförelse, lugna, slät, slätbaken, viken

Skrälingar, svampsläktenaNauco’riaochTuba’riaav

Skrälingar, svampsläktenaNauco’riaochTuba’riaav fam. skivlingar, omfattande ett 40-tal svenska arter. S. äro små till medelstora marksvampar med cn tunnköttig hatt och i början inrullad hattkant samt en mittställd, pipig, broskartad el. bräcklig fot. Sporpulvret är brunt.Tubariaskiljer sig frånNaucoriahuvudsakl. genom brett, triangulärt vidvuxna skivor. Transkräling,Naucoria Cuc’umis,har en16 cm bred, klock-formig, slutl. utbredd, i väta mörkbrun, i torka blekbrun hatt och en lukt påminnande om den hos gurka; växer bland mossa och barr. T o f-f c 1 s k r ä 1 i11g,Tubaria furfura’cea,har en i—3cm bred, välvd, slutl. utbredd, i väta brunaktig, i torka lädcrfärgad hatt; växer på nedfallna kvistar och löv.Adn.

Kategorier: bred, hatt, skrälingar, torka, utbredd, väta

Nästa sida »

Sök artikel: