Även

Även i religiöst avseende ha z., vart de än kommit, anslutit sig till den rådande religionsformen, den må ha varit grekisk- el. romersk-katolsk, protestantisk el. muhammedansk. Dc flesta z.-forskare 1ha varit ense om att z. alldeles sakna egna religiösa föreställningar och ceremonier. Här och var har man emellertid tyckt sig finna spår efter för z. säregna religionsidéer och därmed sammanhängande seder och bruk, bevarade sedan folkets gamla indiska tider och strängt hemlighållna under den skenbara religiösa lösligheten. Lhigraren

Kategorier: bruk, religionsidéer, religiösa, sammanhängande, säregna, seder

Yh’tyneet pap’eritehtaat

Yh’tyneet pap’eritehtaat oy. [-ne t -tat åss’akeyh-tiö|, industrikoncern i Finland inom träförädlings-branschen med huvudkontor i Valkeakoski köping, grundad 1920 av general Rudolf Walden. Koncernen äger Simpele träsliperi, pappers- och kartongfabrik (grundat 1857), Valkeakoski bruk (med industriföretagen Tervasaari pappers-, sulfit- och sul-fitcellulosafabrik samt spritfabrik, 1872, Papcrituote pappersförädlingsfabrik, 1931, Jylhävaara gjuteri, mekanisk verkstad och bultfabrik, 1940, samt Valke, 1940, med produktion av fett, lim, benmjöl, glas, vattenglas m.m.), Jämsänkoski bruk, pappers-, sul-filcellulosa- och spritfabrik (1888), samt Kaipola träsliperi och pappersbruk i Jämsä kommun (igångsatt 1954). Koncernens produktion omfattade 1953 71,000 t papper och kartong, 91,000 t slipmassa och 10,000 t cellulosa; aktiekapital 1,350 mill. fmk. — Till 1952 hörde Myllykoski bruk i Sippola till koncernen men avskildes nämnda år.Män.

Kategorier: bruk, koncernen, pappers, spritfabrik, valkeakoski, yhtyneet

Växelbruk, cirkulations bruk, skiftesbruk, växtföljd*,

Växelbruk, cirkulations bruk, skiftesbruk, växtföljd*, där grödor av olika art regelbundet växla med varandra och där varje gröda alltså återkommer med bestämda mellanrum men endast en gång i cirkulationen, t.ex. i) höstsäd, 2) rotfrukter, 3) vårsäd och 4) vall.

Kategorier: bruk, cirkulations, höstsäd, skiftesbruk, växelbruk, växtföljd

Västland, socken

Västland, socken i Örbyhus hd, Uppsala län, och pastorat i örbyhus kontrakt av Uppsala ärkestift, innanför Lövstaviken på n. Upplandskusten; 184,51 km8, därav 174.08land; 2,615 inv. (1954)-V. omfattar ett skogrikt slättområde kring Täm-narån och dess mynning i Lövstabukten samt en del av skärgården i denna; den odlade bygden är belägen vid ån. Åkern utgör 17,0 °/o, ängen 5,0 °/o och skogsmarken 69,0% av landarealen. Ung. hälften av arealen tillhör bruksegendomarna Västlands gård (ägare St. Kopparbergs bergslags ab.) och Karlholms bruk (ägare Kooperativa förbundet). Västlands (V esslands) bruk anlades 1612 som kronobruk, kom 1649 i enskild ägo (W. Vervier) och var i drift till 1902. Karlholms bruk anlades o. 1728 av Lövstas ägare, Ch. De Geer (efter vilken det är uppkallat), ingick i ättens fideikommiss och var vid 1800-talets slut dess viktigaste järnbruk med lancashiresmedja, valsverk m.m. På 1930-talet ncdlades driften vid järnbruket, och egendomen övertogs av det av Kooperativa förbundet ägda Karlholms ab. (grundat 1937; aktiekapital 1,5mkr), som på platsen driver en wallboardfabrik (350 arb.; årstillverkning 35,000 t träfiberplattor av märket “karlit”). Brukssamhället Karlholm, beläget vid Tämnaråns mynning, har jämte Nöttö och Snatrabodarna 1,007 inv. (1950- Andra tätorter äro Sandby 3 km s.v. därom (307 inv.) och Västland (kyrkbyn; 305 inv.). V. saknar järnväg. En 15 km lång timmerränna, delvis av betong, samt en höj- och sänkbar akvedukt över Tämnarån leder Statens flottgods från Dalälven till Snatra fiskläge vid Lövstabukten. De fasta fornlämningarna omfatta några gravhögar. Kyrkan invigdes 1862. — Namnet, o. 1312 Vesland, återgår kanske på ett äldreVäsluland,”åkern el. bygden vid Väsla”;Väslaär i så fall ett senare försvunnet namn på Tämnarån.F.Hd;L.

Kategorier: ägare, åkern, bruk, bygden, karlholms, västland

Var’kaus

Var’kaus [-äus], köping i s. delen av Kuopio län, Finland, vid Varkaus ström;69 km2,18,832inv. 0953). finsktalande. V., som fick köpingsrättigheter 1929,har utvecklats till ett av ö. Finlands livaktigaste industricentra. Antalet arbetsställen inom industrien är36med3,469arb. och anställda(1952).Det helt dominerande industriföretaget är Värkans bruk, tillhörigt Alilström-koncernen. Bruket omfattar mekanisk verkstad, såg, träsliperi, sulfitcellulosafabrik, pappersbruk, fanerfabrik och fabrikation av trähus. Mekaniska verkstaden grundades1815,sågen1830.Ett skeppsvarv tillkom1872.Av de stora träförädlingsindustricrna grundades träsliperiet1915,sulfitcellulosafabriken1919.pappersbruket1921och fanerfabriken1926.Med bruket är förenat även Lehtoniemi mekaniska verkstad samt vidsträckta skogsmarker. — Värkans bruk ägdes från1846av familjefirman Paul Wahl & co. och övergick1909i Ahlslröm-koncerncns ägo. — V:s byggnadsplau är uppgjord av Carolus Lindberg, Bertel Jung och Alvar Aalto. I den moderna bebyggelsen omväxla höghus och affärskvarter med vidsträckta småstugcområden. Kyrkan av M. Paalanen är prydd med fresker av L. Segerstråle. Finskt samlyceum och industriskola. Järnvägsförbindelse till Huutokoski på Pieksämäki —Nyslottbanan och österut till Jocnsuu på karelska banan. Genom V. går Taipale kanal, som förbinder Kallavcsi-vattnen med Saimasystemet.Mdn.

Kategorier: bruk, mekaniska, värkans, varkaus, verkstad, vidsträckta

Val’keakoski

Val’keakoski [-ka-], köping (sedan 1922)i Ta-vastehus län, Finland, vid en vik av sjön Vana-javesi;29 km2,13,098inv.(1953),finsktalando. V. har vuxit upp kring Valkeakoski bruk, grundat1871,numera tillhörigt industrikoncernen Yhty-neet paperitehtaat oy. Köpingen är en typisk industriort. Antalet industriella arbetsställen är27med3,226arb. och anställda(1952).Valkeakoski bruk omfattar sulfat- och sulfitcellulosafabrik, pappersbruk, kemisk fabrik, glasbruk och mekanisk verkstad. Den årliga produktionen omfattar39,000t papper och kartong samt59,000t sliprnassa(1953).Ett dotterföretag för tillverkning av pappersprodukter är Paperituote oy. Vidare märkes Säteri ab.*, grundat1941.Genom V. går Valkeakoski kanal, som förenar Mallasvesi sjö med Va-najavesi-systemet. Sedan1938är V. anslutet till statens järnvägsnät genom en bibana till Toijala station på n. stambanan. Finskt samlyceum.Mån.

Kategorier: bruk, märkes, paperituote, pappersprodukter, säteri, valkeakoski

Vagn,

Vagn, i egentlig bemärkelse ett fordon med mer än i hjulaxel och mer än2hjul. Ofta in-begripes emellertid i termen även den2-hjuliga, I-axliga kärran. Den senare är med all säkerhet den äldre formen och har även den vidaste utbredningen. Kärran är utbredd inom folkkulturerna över nästan hela Europa och var redan under tidig förhistorisk tid i bruk i Främre Orienten och Egypten. Vidare användes den i Sydasien ända till Bortre. Indien och Kina. Kärran hör till de äldsta av de kulturelement, som eljest bl.a. innefatta sädesodlingen och användningen av plogen. Den förekommer däremot icke i de primitiva kulturerna och saknas sålunda helt i Amerika och de delar av Afrika, som ej stått under kraftigare inflytande från medelhavsländerna. Det är tänkbart, att kärran uppstått ur en släpa av enkelt slag, sådan den flerstädes användes, i sydligare länder gaffelformig och dragen av ett par oxar, hos oss vanl. bårformig och dragen av en häst. Dessa båda släpformer motsvaras av två kärrtyper med olika utbredning. Primitiva kärror av båda dessa typer ha intill våra dagar varit försedda med skivhjul, i oländig terräng först sent avlösta av hjul med ekrar, vilka senare emellertid redan långt före Kr.f. voro i bruk i Främre Orienten. Det är ur den förra kärrformen, den parspända kärran, som den nu vanliga4-hjuliga v. uppstått genom en enkel hopkoppling, varvid bakkärrans fimmelstång lagts in i framkärrans axel och på så vis bildar det sammanhållande elementet. V. av detta slag förekomma uteslutande i Mellaneuropa inom ett område, som sträcker sig från Norditalien i s. till Åland i n., från Holland i v. till LIral i ö. Från Holland spred sig v. redan på1600-talet till England, och genom rysk kolonisation har den kommit i allmänt bruk också i Sibirien.

Kategorier: bruk, hjuliga, holland, kärran, orienten, primitiva

Nyby bruk, brukssamhälle

Nyby bruk, brukssamhälle i Torshälla landskommun i Södermanland, närmast v. om Torshälla stad;496 inv.(1946).Nyby bruks a b., etabl.1829,bolag 1872,driver järnbruk ined martinverk, elektrostålverk (även för rostfria legeringar), tunnplåtsverk, blankdragningsverk, kallvalsverk, slip-och polerverk för plåt m.m. En del av energibehovet erhålles från eget kraftverk i en kanal förbi fallen i Torshällaån. Bolaget äger Holmens gjuleri och mekaniska verkstad, som tillverkar byggnadskranar, hamnkranar, traverser, gruvspel m.m. Sammanlagt sysselsättas c:a500arb. Balansomslutning c:a16mkr, varav aktiekapital0,0mkr. N. förvärvades1945av Bröderna Ed-strand ab., Malmö, som till samma plats har förlagt ett metallverk (sedan1946),tillhörigt ab. Nyby metallverk, grundat1938i Malmö under namnet ab. Blockmctall (aktiekapital o,s mkr,125arb.). — Namnet betyder den nya gården el. byn.P.;A.Lg;Er.

Kategorier: bruk, brukssamhälle, malmö, metallverk, nyby, torshälla

Nyktinasti

Nyktinasti hosDesmodium.ai/rans;t.v. dag-, t.h. nattställning. ringe sn i Södermanland,12 km v. om Södertälje; c:a1,200inv. N. ligger vid statsbanclinjen Södertälje—Eskilstuna och vid Turingeån n.ö. om sjön Yngen. Ett järnbruk, det första i Södermanland, anlades här1590och utökades med stålverk på1670-talet; båda nedlades 1861.Den tillhörande stora jordegendomen styckades på1880-talet. Ett pappersbruk från1847tillhör ab. Nykvarns bruk*. Av mindre industrier märkas ex-traktionsverk, tillhörande Stockholms benmjölsfabriks ab., ett par metallvarufabriker, cementgjutcri, sågverk, svarveri och mekanisk verkstad. — Namnet avser urspr. industrianläggningen vid ån.P.;Er. ab. Nykvarns bruk, Nykvarn, Turinge sn, Södermanlands län, driver pappers- och kartongbruk. Tillverkningen omfattar tryck-, skriv- och omslagspapper, duplex- och triplexkarlong m.m., tillsammans c:a15,000t pr år. Arbetarantal c:a200;balansomslutning2,5mkr(1950),varav aktiekapital o,s mkr. N. äges sedan1943av ett holdingföretag, Minebergs fastighets-ab., Stockholm, och dess rörelse bedrives av ett systerföretag, Stockholms benmjölsfabriks-ab.

Kategorier: benmjölsfabriks, bruk, nyktinasti, södermanland, södertälje, stockholms

Wasrn, släkt,

Wasrn, släkt, urspr. från Jylland, därifrån köpmannen Peder Mortensen W. (o.1690—1734)överflyttade till Fredrikshald, Norge. Hans son, Mattias W.(1725—88),far till nedannämndc W.l), kom 1767 till Sverige och blev brukspatron på Billiugsfors (Dalsland). W.2)adlades1857enl. RF §37-En sonson till den sistn. är f.d.1:e ar-kivaricn i Riksarkivet Einar Mattias W. (f.27/a1881).— Litt.: A. V. Pettersson, “Biografiska anteckningar om slägten W.”(1901);Elisabeth Wa?rn-Bugge, “En gammal herrgård”(1920).C. 1) Carl Fredrik W. d.ä., bruksägare, politiker(1787—1858).Student i Uppsala1803var W.1806—13förvaltare för Billiugsfors. Därefter slog han sig ned i Göteborg, där han grundade firman C. Fr. Wsern (senare ombildad till ab. C. Fr. Wa?rn & co.).1827inköpte han Baldersnäs, dit han flyttade, samt Bäckefors bruk, där han efter några år som den förste i Sverige började med lancashircsmide. Han valdes till statsrevisor1839och representerade vid1840/41och1844/45års riksdagar Göteborgs stad i borgarståndet. Han ställde sig deciderat i de liberalas led och räknades som deras näst T. Petre främsta kraft i ståndet. En framträdande roll spelade han i Konstitutionsutskottet och hemliga utskottet1840/41som ledare för de ofrälse liberalernas opposition.E.Ths. 2) Jonas W., den föreg:s brorson, bruksägare, politiker, ämbetsman(1799—1868),avlade kansliex. i Uppsala1819men övergick till den militära banan och blev1820underlöjtnant i ingenjör-kåren,1826löjtnant och ordonnansofficer hos kronprins Oscar. Han tjänstgjorde därefter vid byggandet av Karlsborg men avgick som kapten, då han blev disponent för Uddeholms bruk (1831— 54).Vid1834/35års riksdag, då bergsbruken f.f.g. blevo representerade i borgarståndet, valdes VV. för

Kategorier: bruk, bruksägare, mattias, politiker, sverige, wasrn

Nästa sida »

Sök artikel: