Zetterström, Carl, läkare

Zetterström, Carl, läkare och boksamlare (1767 —1829), soldatson från Jämtland, med. dr i Uppsala 1797, adjunkt i medicin 1802, prof:s titel 1813, prof. i medicin 1820. Z. var nitiskt verksam bl.a. för vaccinationens främjande och för läkarvård på landsbygden genom prästernas biträde (“prästmedicinen”). Sin stora boksaml. donerade Z. till sin fädcrneprovins (se Jämtlands läns bibliotek).

Kategorier: biträde, carl, läkare, medicin, prästmedicinen, zetterström

Zetterholm, Carl Johan Ludvig, tcaterledare

Zetterholm, Carl Johan Ludvig, tcaterledare och skådespelare (1818—73). Z. började sin teaterbana vid Torsslows sällskap i Stockholm, kom efter ett par år till A. Lindebergs nya teater och

Kategorier: carl, johan, ludvig, stockholm, tcaterledare, zetterholm

Zeisska stiftelsen

Zeisska stiftelsen [tsäi'-], ty.Carl-Zeiss-Stiftung,kooperativ stiftelse, som äger och driver det världsbekanta optiska företaget Carl Zeiss, tidigare beläget i Jena, numera i Oberkochcn, Wiirt-temberg. Stiftelsen grundades 1889 av prof. Ernst Abbe*, varvid Z:s ledning anförtroddes åt deputerade. Viss del av nettovinsten fördelas mellan de anställda; andra vinstandelar äro avsedda för staden Jenas välfärdsinrättningar och dess univ. På det sociala området har Z. varit föregångare genom införande av 8-timmarsdagen, arbetslöshetsförsäkring, pensionering av arbetare, sjukvårds-hjälp, betald och reglerad semester, fabrikshygien o.s.v., allt enl. Abbcs detaljerade föreskrifter och i överensstämmelse med hans grundidé, att de an- ställdas trivsel och samfällda prestation skulle gynnas genom ett system, baserat på trygghet, individuellt ansvar och laganda. Z. lämnar understöd åt enskilt bostadsbyggande men får ej äga el. kontrollera bostäder. — Vid grundandet sysselsatte stiftelsen o. 300 personer. Ett systerföretag med ursprunglig huvuduppgift att framställa optiskt glas och grundat av Otto Schott, Zeiss och Abbe (Jenaer Glaswcrk Schott & Ge-no s s e n, etabl. 1884) införlivades i sin helhet med Z. 1919; antalet tjänstemän och arbetare vid de båda företagen tillsammans uppgick 1938 till c:a 10,000. — Vid slutet av 2:a världskriget voro anläggningarna till cn del bombskadade och verksamheten lamslagen, men redan i juni 1945 var man beredd att återupptaga tillverkningen. Som en konsekvens av Jaltafördragct blev emellertid bl.a. Jena i slutet av juni evakuerat av de amerikanska trupperna och ställt under rysk förvaltning; den omedelbara följden för Z. blev, att en stor del av maskinparken samt (iver 300 specialarbetare och tekniker förflyttades till Ryssland; anläggningarna förvandlades härvid till reparationsverkstäder för ryska armén. Sedan denna tillfälliga verksamhet upphört, påbörjade den kvarvarande personalen ett storartat arbete med att återuppbygga den optiska verksamheten och hade 1948 kommit i gång med en ordnad fabrikation i avsevärd skala. Då ingrep den rysskontrollerade regimen på nytt och förstatligade hela verksamheten. — Dock hade, några dagar innan den amerikanska evakueringen var ett fullbordat faktum, en “kärntrupp”, bestående av 130 av de bästa vetenskapsmännen, konstruktörerna, ingenjörerna, förvaltningsexperterna samt direktionen med sina familjer genom .amerikansk försorg räddats över från Jena till Heidenheim i Wurttcmberg (amerikanska västzonen), där den till en början inkvarterades i en tobaksfabrik. Härifrån organiserades en helt ny optisk fabrikationsverksamhet, som i aug. 1946 flyttade in i en modern fabrik i den närbelägna orten Oberkochen. Denna fabrik har sedan genom nybyggnader kraftigt utvidgats. För glasfirman Schott & Genossen etablerades ny verksamhet i Mainz. Rörelsen i Obcrkochen igångsattes med 200 anställda och under firmanamnet O p t o n G.m.b.H., delvis med hjälp av sådana specialmaskiner, som under kriget evakuerats från Jena och härvid råkat bli deponerade i nuv. västzonen. Firmanamnet ändrades 1947 till Zciss-Opton G.m.b.H. och 1953 till Carl Zeiss, med säte i Heidenheim, Brenz. Stiftelsens säte förlades 1949 från Jena till Heidenheim. Återuppbyggnaden av fabriksanläggningar och bostäder i Oberkochen och Mainz har delvis finansierats med Marshall-medel; skolning av ny arbetskraft har i väsentlig grad underlättats genom att ett stort antal arbetare från Jena flytt till västzonen och tagit anställning vid det nya företaget. Till Zeiss-gruppen höra numera bl.a. även följ. förelag inom den finmekanisk-optiska branschen: R. Winkel G.m.b.H., Göttingen, Anschiitz & Co. G.m.b.H., Kiel, Hcnsoldt & Söhne, Wetzlar, och Gauthier G.m.b.H., Calm-bach. — I Oberkochen tillverkas all optik för den nya Zeiss-koncernens behov; dessutom mikroskop, kikare, astronomiska och geodetiska instrument, me-dicinsk-optiska instrument, optiska mätinstrument, glasögon m.m. Ett dotterbolag för kamerafabrikation, Zciss-Ikon A.-(i., urspr. med säte och huvudfabrik i Dresden samt med firma Carl Zeiss som huvudintressent, grundades 1926 genom fusion med Ica A.-G., C. P. Goerz A.-G. (grundat 1903 i Berlin), H. Ernemann A.-G., Dresden, och Con-tessa-Nettcl-Werke A.-G., Stuttgart. Sedan anläggningarna i Dresden gått förlorade till den ryska ockupationsmakten, äro huvudfabrikerna och bolagets säte förlagda till Stuttgart (c:a 5,800 anställda) och en filialfabrik (Gocrz-Werk, c:a i.ooo anställda) till Väst-Berlin, varvid det sistn. företaget numera även tillverkar kontorsräkncmaski-ner. — Bland de kamcramärken, som tillverkas av Zeiss-Tkon A.-G., märkas Contax, Contaflex, Con-tessa, Contina, Ikoflex, Nettar, Super Tkonta och Movikon. Som helhet sysselsätter Zeiss-koncernen c:a 20,000 personer. Försäljningskontoren utanför Västtyskland absorbera ca 6o°/o av produktionen. — Litt.: F. Schomerus, “Werden und Wesen der Carl-Zeiss-Stiftung” (1940); W. David, “Die Carl-Zciss-Stiflung, ihre Vergangcnheit und ihre gc-genwärtige rechtliche Lage” (1954).A.Lg.Zeisskikare [tsåTs-], se Kikare, sp. 1265.

Kategorier: anställda, carl, jena, optiska, stiftelsen, zeiss

Yllner, Carl Axel Timoteus, läkare

Yllner, Carl Axel Timoteus, läkare (f.27/a 1891), fil. lic. 19T2, med. lic. 1920, med. dr vid Karolinska inst. 1924 (“Bidrag till kännedomen om rening och karakterisering af alkaloider ur likdelar i forensiska fall”); laborator och överlärare vid Statens inst. för folkhälsan 1938—41, 1 :e provinsialläkare i Stockholms län 1942, medicinalråd 1950. Y. har utg. skrifter i kemiska och hygieniska ämnen.

Kategorier: axel, carl, inst, läkare, timoteus, yllner

Wallberg, Carl Erik Ferdinand, bankman

Wallberg, Carl Erik Ferdinand, bankman (f.9h1889),student 1908,inträdde i Svenska handelsbankens tjänst1912,där han avancerade till bitr. dir. och souschef för utländska avd.1935-Då Clearingnämnden bildades1934,blev W. dess chef,1937 utsågs han till v. riksbankschef. Efter att1940—44ha varit verkst. dir. för Valulakon-toret, vars styrelse han ännu tillhör, återinträdde W. sistn. år i Svenska handelsbanken som v. verkst. dir. Han har innehaft flera offentliga uppdrag.

Kategorier: bankman, carl, erik, svenska, verkst, wallberg

Walberg, Carl Gustaf,

Walberg, Carl Gustaf, författare(1788— 1821).Efter hovrättsex. i Uppsala 1808 tjänstgjorde W. i olika ämbetsverk i Stockholm. Han förde ett oregelbundet levnadssätt och blev tidigt förfallen, framträdde som tillfällighetspoet och utgav en del berättelser med motiv ur samtida stockholmsliv, utan konstnärlig form men av ett visst intresse ur kulturhistorisk synpunkt, bl.a. “Uggclviksbalen”(1814—15),”En mamsell i Stockholm”(1816),”Herdinnan vid Hagalund” (s.å.) och “Offerfesten vid Uggelviks hälsokälla”(1819).W. utgav1810—11tidn. “Nytta och nöje”.II.

Kategorier: carl, gustaf, stockholm, synpunkt, uggclviksbalen, walberg

Wahrgren, Carl Ragnar, industrimän

Wahrgren, Carl Ragnar, industrimän (f.n/io 1888),bergsingenjör vid Tekniska högsk.1912,chefskemist vid Höganäs-Billesholms ab. s.å., konstruktör och affärsingenjör vid Sahlin & Co. Ltd, Bryssel,1912—14,byråingenjör vid Stockholms gasverk 1915,verkst. dir. och styrelseled. vid ab. Nordströms linbanor, Stockholm,1915— 34,ab. Svenska järnvägsverkstäderna, Linköping, Falun och Arlöv,1934—39.Svenska aeroplan ab., Linköping och Trollhättan,1939—51 och ånyo vid ab. Svenska järnvägsverkstäderna sedan sistn. år.A.Lg.

Kategorier: carl, industriman, järnvägsverkstäderna, linköping, svenska, wahrgren

Carl Jacob

Carl Jacob W., industriman(1866—1941),praktiserade i klädesindustrien hos R. Wahrens ab. i Norrköping, där han efter fortsatt utbildning i Tyskland och Frankrike blev disponent 1901,var chef för Holmens bruks- och fabriks ab.1907—38.På W:s initiativ anlades pappersbruket i Hallstavik och moderniserades anläggningarna i Norrköping, bl.a. genom ett nytt kraftverk. von Wahrendorff, adlig ätt, enl. traditionen stammande från cn westfalisk riksadlig ätt, inkommen till Sverige med Joakim Daniel W.(17213—1803),som blev grosshandlare i Stockholm, slutl. med kommerseråds titel, innehavare av Åkers styckebruk samt Länna och Skcppsta järnbruk i Södermanland, Aspa bruk i Närke, Siljansfors i Dalarne m.fl. Hans söner naturali-serades som svenska adelsmän1805 och upphöjdes s.å. i tyskt riksfriherrestånd. En av dem var far till nedannämndc M. v. W. Ätten utslocknade1881.C.

Kategorier: carl, jacob, järnbruk, länna, norrköping, styckebruk

Wahlund, Carl Wilhelm, universitetslärare,

Wahlund, Carl Wilhelm, universitetslärare, donator(1846—1913),fil. dr och doc. i franska i Uppsala 1875,erhöll1892 prof:s titel. Som akad. lärare har W. stor del i det starka uppsvinget av de romanska studierna under senare delen av1800-talet. Sitt synnerligen fullständiga fornfrans-ka bibi. skänkte han till Uppsala univ. jämte30,000kr för dess underhäll; även sin gård skänkte han univ. Bland W:s vetenskapliga arbeten märkas “Ouvrages de philologie romane”(1889),en synnerligen nyttig bibliografisk hjälpreda, editioner av fornfranska texter samt några litteraturhistoriska och bibliografiska avh. W. tog initiativet till Nyfilologiska sällskapet. — Litt.: Biogr. av P. A. Geijer i “Studier i modern språkvetenskap”,5 (1914).J.V.

Kategorier: carl, skänkte, univ, uppsala, wahlund, wilhelm

Norström, Carl Edvard, väg-

Norström, Carl Edvard, väg- och vattenbyggare(1815—71),löjtnant i Flottans mekaniska corps 1836,överstelöjtnant i Väg- och vattcn-byggnadscorpscn1863.N. var ingenjör för Sveriges första järnvägsbyggnader, Kristinehamns och Frykstads1847—50,vid Köping—Hults, Nora— Ervalla m.fl., samt vid Trollhätte, Forshaga, Göta, Säffle och Karlstads kanalbyggnader1830—38.

Kategorier: carl, edvard, hults, köping, nora, norström

Nästa sida »

Sök artikel: