Vattenhämtare,

Vattenhämtare, vid hydrografiska undersökningar använd apparat för insamling av vattenprov från bestämt djup. Den enklaste v., m e y e r f 1 a s-kan, består av en vid en lodlina fäst flaska, som nedsänkes korkad. Genom en ryckning i linan dragés korken, som är fästad vid lodlinan, ur flaskan, och denna fylles. Bättre och även användbar på stora djup är den av O. Pettersson konstruerade v., som består av en i en metallram Upphängd rörlig cylinder, vars botten är fästad vid ramens bas, under det att dess lock fästes vid en hake i ramens övre kant. Genom att nedsänka ett lod längs den lina, som bär apparaten, lossas locket och samtidigt cylindern, varvid v. slutes. Göres cylindern värmcisolerande, kan v. användas även för temp.-bestämningar. II.Bn.

Kategorier: cylindern, djup, fästad, fästes, ramens, vattenhämtare

Även inom

Även inom de övriga trycktcknikcr, där möjlighet föreligger att åstadkomma rundad tryckform (djuptryck och offset), användes numera rotationsprincipen. Vid djup trycksrotations pressen göres formcylindern ant. så, att hela tryckformen inctsas i cn på cylindern påförd galvanisk kopparbeläggning, el. så, att över hela cylindern spännes en djuptrycksplåt, ett förfaringssätt, som man dock ännu ej funnit den slutgiltiga lösningen på. Pressen är i övrigt försedd med för denna teknik erforderliga detaljer, räkel för färgens avlägsnande från tryckformens yta, anordningar för lufttorkning av trycket, inkapsling av vissa delar av pressen för bortförande och tillvaratagande av de lättflyktiga lösningsmedlen i färgen o.s.v. Den första djuptrycksrotationspressen konstruerades i Tyskland o.1910,och metoden infördes i Sverige 1914.Tryckhastigheten uppgår nu till10,000å12,000 ex. pr tim.

Kategorier: anordningar, cylindern, inkapsling, lufttorkning, pressen, trycket

Kylmantel,

Kylmantel, det rum, som omger cylindern på en förbränningsmotor, kompressor e.d. och i vilket kylvattnet cirkulerar. K. utfördes förr av kopparplåt men gjutas sedan början av 1900-talet i ett med själva cylindern.

Kategorier: cylindern, förr, gjutas, kopparplåt, kylmantel, själva

Tankes åter cylindern skära jordklotet, erhållas

Tankes åter cylindern skära jordklotet, erhållas de båda snittparallellerna längdtrogna, och gradrutorna bli rektanglar (rektangulär p.). På gr. av den på ömse sidor om ekvatorn, resp. snittparallellerna, hastigt tilltagande förvridningen lämpar sig denna projektion endast för områden med huvudsaklig utsträckning i ö. och v. Den rektangulära p. användes före Mercator i stor utsträckning för framställning av sjökort. I senare tid har en transversal p., där cylindern tankes tangera en meridian, kommit till användning vid framställningen av kartor över mindre områden med huvudsaklig utsträckning i n. och s.B.W.A.

Kategorier: cylindern, huvudsaklig, jordklotet, områden, snittparallellerna, tankes

Plattkarta,

Plattkarta, en cylindrisk projektion, i vilken meridianer och parellellcr avbildas som räta, ekvi-distanta och mot varandra vinkelräta linjer. Meridianerna äro längdtrogna. Om cylindern tankes tangera jordklotet, erhålles ekvatorn längdriktig, och gradrutorna bli kvadrater (kvadratisk p.).

Kategorier: cylindern, erhålles, jordklotet, plattkarta, tangera, tankes

Olfaction

Olfaction colorée[älfaksjåo' kålåre'] (fra., färgad lukt),psykol.,en sinncsanalogi*, som består i att vissa människor vid ett luktintryck få en färgförnimmelse. 01 faktome’ter(till lat.olfactus,luktsinne, och grek.metron,mått), apparat för studium av lukt-förnimmelserna. Zwaardcmakers o. består av ett i ena ändan böjt glasrör, vars raka del ömsintes av en lercylinder, som kan skjutas ut och in. Cylindern genomdränkes med den vätska, vars lukt skall undersökas. Då cylindern är helt inskjuten, erhålles icke någon luktförnimmelse vid inandning genom glasrörets böjda skänkel. Vid ett visst läge av cylindern erhålles en begynnande luktsensation, tröskelvärdet för luktsensationen.Wk.

Kategorier: cylindern, erhålles, lukt, olfaction, undersökas, vätska

Newcomen

Newcomen [njo’ki?man|, Thomas, engelsk mekaniker, smed och järnhandlare(1663—1729),byggde 1712 den första praktiskt brukbara ängmaskinen, avsedd för vattenuppfordring ur gruvor(for raismg water by means of //re).Maskinen var av atmosfärisk typ, d.v.s. arbetade utan ängövertryck; kraftverkan erhölls genom att ångan fick kondensera under kolven med hjälp av inläckande vallen. N. utrustade själv (tvärtemot vad som gjorts gällande) sin maskin med en automatiskt verkande ventil mellan ångpannan och cylindern. N:s ångmaskiner voro i allmänt bruk under c:a60är, innan James Watt genom införande av bl.a. den separata kondensorn revolutionerade ångtek-niken. Den första N.-maskinen i Sverige (“eld-och luftmachin”) uppsattes av Mårten Triewald vid Dannemora gruvor1728.A.Lg.

Kategorier: ångmaskiner, ångpannan, cylindern, maskinen, newcomen, ventil

Högtryckscylinder, cylindern

Högtryckscylinder, cylindern med minsta kolvarean i en flercylindrisk expansionsångmaskin. Ängan expanderar först i denna cylinder, innan den ledes vidare till lågtryckscylindern cl. till ev. mel lan tryckscylinder.

Kategorier: cylindern, högtryckscylinder, innan, lågtryckscylindern, ledes, tryckscylinder

Schematisk bild

Schematisk bild av anemometer ined skålkors och kronograf.Aankare,Crcgistreringscylinder,Melcktromagnet,Ppenna. element, som vanl. mätas, äro: temperatur, lufttryck, fuktighet, vindriktning, vindhastighet, nederbörd, avdunstning och solskens-timmar. Dessutom mätas ofta luftens genomskinlig-het (sikten), dess halt av främmande beståndsdelar, vattenhalt i molnen, optiska fenomen m.m. De instrument, som meteorologerna använda för dessa mätningar, äro av vitt skilda slag, men man har strävat efter en viss enhetlighet samt att så vitt möjligt erhålla apparater, som kontinuerligt registrera alla förändringar. De vanligaste av dessa s.k. registrerande m. karakteriseras därav, att förändringen av en kropp, som på något sätt ändras till längd, volym el. form med variationen av ett meteorologiskt element utan att influeras av något annat element, överföres på en visare. Denna visare är försedd med en särsk. konstruerad penna, som fylld med lämpligt bläck grafiskt avritar variationerna på ett papper. Detta papper är fäst på en vals, som medelst ett urverk går runt på cn vecka, en dag el. kortare el. även längre tid. På så sätt erhålles cn kontinuerlig kurva, varur för vilket ögonblick som helst del meteorologiska fenomenets storlek kan avläsas. Noggrannheten, varmed denna avläsning kan ske, beror på valsens hastighet och på den hastighet, varmed den reagerande kroppen följer förändringarna i luften. Vindhastigheten registreras genom en anemometer, bestående av en kronograf och ett roterbart, på en mast uppsatt skålkors. Detta påverkas av vinden, och efter ett visst antal varv slutcs strömmen i en elektrisk ledning, dragen från själva vindmälaren ned till den inomhus uppställda kronografen. Vid varje strömslutning påverkas elektromagnetiskt en visare med en penna(P),varvid ett märke uppstår på det kring registrcringscylindern (C) lagda papperet. Detta är graderat i minuter, och cylindern gör ett varv i timmen. Pennan förflyttas automatiskt nedåt på cylindern under ett dygn. Antalet märken på en viss lid ger medelvärdet av vindhastigheten under denna tid. Vindriktningen registreras vanl. på cn pappersomlindad cylinder (C), direkt påsatt den axel(A),vara vindfanan(F)är fästad. Genom dennas vrid-ningar till följd av vindriktningsändring ritar en penna på cylindern,

Kategorier: bild, cylindern, element, penna, schematisk, visare

Sök artikel: