Veckoräkning, känd från hela Götaland

Veckoräkning, känd från hela Götaland med undantag av Bohuslän, Skånes slättbygd, Öland och Gotland, innebär, att man under det kvartal av året, som infaller mellan Marie bebådelse,25/s,och midsommar, har räknat kvartalets 13 veckor baklänges. Härvid har man dock fram i nutiden fortsatt att räkna efter gamla stilen med “gamla Marie bebådelsedag”,5/i,varför alltså13:e veckan infaller6A,2/i,i2:e veckan13/4—,9/4etc. Årets fyra kvartal ha i s. Sverige kallats för r ä p-p a r, och de dagar, då man ansåg kvartalen börja,25/setc, ha kallats rappa dagar. V. användes för att ange vårarbetets olika sysslor cl. händelser i naturen: i11:e veckan sås ärter, i io:e veckan gal göken etc. Om v:s uppkomst och ålder råda olika meningar. En åsikt är, att v. härstammar från en samnordisk, förkrislen kalender, varav en rest också är bevarad i del isländska veckoåret. Enl. en annan mening har v. införts på nordiskt område först i samband med att kristendomen införde den romersk-katolska kalendern. Exempel på v. förekommer även på kontinenten. — Litt.: “Nordisk kultur”,21 (1934);N. Lithberg, “Mån-kalendcr och v.” (i “Rig”,1944);S. Svensson, “Bondens år”(1945).Sn.

Kategorier: dagar, kallats, kvartal, marie, veckan, veckoräkning

Vattuskräck, hundgalenskap,

Vattuskräck, hundgalenskap, 1 y s s a, r a-b i c s, hydrofobi, en akut, i regel dödligt förlöpande infektionssjukdom, som spontant uppträder hos djur av hundsläktet, ss. hund, varg, räv, hyena och schakal. Den förekommer över hela jorden med växlande frekvens i olika länder; cj ovanlig i Syd- och Östeuropa har den i Skandinavien och England icke förekommit på länge på gr. av stränga karantänsbestämmelser för hundar; lill Australien har den av samma orsak aldrig införts. Smittämnet tillhör de filtrerbara virusarterna med en storlek av ioo—150m,«. Det har en stark affinitet till centrala nervsystemet och finnes i stora mängder i framför allt förlängda märgen. Det kan också påvisas i saliven från angripna djur och människor. De av Negri 1903i stora hjärnan av angripna djur funna runda el. ovala bildningarna, dc s.k. Negris kroppar (se Chlamydozoer), anses av vissa forskare som smittämnet. De finnas i c:a80%av alla fall av v. och ha sålunda en stor diagnostisk betydelse. Hos hundar förlöper v. som regel dödligt. Efter en inkubationstid på i allm.3—6veckor blir djuret förändrat till humöret, oroligt, slukar stenar, träbitar o.d. Efter ytterligare i—3dagar blir djuret rasande, rusar i väg och söker bita alla, som komma i dess väg. Stämman är hes, skallet tjutande. Vid försök att dricka inträder en reflek-lorisk kramp i svalgets muskulatur. Efter några dagar uppträda förlamningar, framför allt i bakbenen och tuggmusklerna, och (Liden inträder4—6dagar senare. Hos cn del djur dominera från början förlamningssymtomcn och saknas raseri-anfallen: stillsam v. — V. överföres till människan så gott som uteslutande genom bett av v.-infektcradc hundar el. vargar. I Mellan- och Sydamerika ha vampyrfladdermöss visat sig kunna infekteras av v. och kunna överföra infektionen till kreatur och människor. Inkubationstiden är hos människan i allm.20—60 dagar men kan också vara flera månader. Den varierar med individens mottaglighet, smittämnets mängd och bettets läge. Vid bett i ansiktet har man att räkna med en kort inkubationstid. Man räknar med att5— 2o°/o av de bitna insjukna i v. T första stadiet är patienten orolig och nedstämd, lider av huvudvärk, sömnlöshet och bristande aptit samt är överkänslig för syn- och hörselintryck. Dessa symtom kunna dock saknas, så att förlamningssymlom uppträda från början. Patienten får svårt att svälja, musklerna i svalget “snöra ihop sig” under smärtor, patienten törstar och begär ständigt vatten men hindras att dricka av dc smärtsamma kramperna (vattuskräck). Andningssvårigheter kunna också tillhöra detta stadium, som dessutom kännetecknas av alltmera tilltagande ångest och excitalion. Efter hand utvecklar sig ett slags raseri, rubbningar av medvetandet kunna framträda, ibland yttrande sig i äkta hallucinationer. Toniska och kroniska kramper tillstöta, den sjuke kan springa omkring skrikande och rasande och anfalla omgivningen. Spottsckrc.tioncn är ökad. Detta excitationsstadium varar i—4dagar och efterträ-des av ett paralytiskt stadium med tilltagande förlamningar, under vilka döden inträder eftcx några dagar. Ofta dör emellertid patienten, innan det paralytiska stadiet börjar, ej sällan vid klart medvetande intill det sista. Varje behandling av den utbrutna sjukdomen är utsiktslös och enbart symtomatisk. Någon spridning av v. från sjuk människa till omgivningen har aldrig konstaterats. Vid misstanke om bett av v.-infekterat djur bör patienten omedelbart underkastas behandling med rabiesvaccin. Denna metod, som infördes av Pasteur, består i en aktiv immunisering. Vaccinet utgöres av virushaltig kaninryggmärg, vilken genom torkning försvagats i sin vimlens. I numera använda vacciner har virus dödats genom kemiska medel, ss. fenol el. formalin, el. genom bestrålning med ultraviolett ljus. Under23veckor in-sprntas vaccin under patientens hud var el. varannan dag. Genom denna behandlingsmetod har man lyckats nedbringa dödligheten till mindre än1%>. I enstaka fall kan vaccinationen åstadkomma komplikationer i form av förlamningar, som t.o.m. kunna medföra döden. Profylax: sträng karantän vid införsel av hundar, oskadliggörande av kringstrykande hundar och ev. vaccinering av hundar.A.FL

Kategorier: bett, dagar, djur, förlamningar, hundar, patienten

Tycho Brahe-dagar

Tycho Brahe-dagar [-k-], olycksdagar, “förkas-telscdagar”, “egyptiska dagar”, då det enl. folktron anses olämpligt och förenat med misslyckande att ulföra vissa sysslor. Benämningen torde härleda av Tycho Brahes verksamhet som astrolog och astrologiens angivande av vissa dagar som ödesdigra för en person, t.ex. vid ställandet av dennes horoskop. Jfr Dagväljare. — Lilt.: A. Nelson, “Dies aegyptiaci” (i festskrift till W. Munthe,.933).

Kategorier: brahe, dagar, ödesdigra, person, ställandet, tycho

Te’odor,

Te’odor, påvar. 1) Teodor I, påve 642—649,bekämpade liksom sin företrädare Johannes IV ivrigt monote-lctcrna. 2) Teodor, motpåve687. 3) T e o d o r II, påve897,endast20 dagar och sannolikt mördad.

Kategorier: dagar, lctcrna, monote, mördad, sannolikt, teodor

Taskspelare

Taskspelare (ty.Taschenspieler;tilltaska,ficka el. väska, vari t. förvarade sin attiralj el. i vilken han lät saker och ting framkomma el. försvinna), benämning på äldre tiders trollkonstnärer och marknadsgycklare, stundom även på nutidens illusionister. Konsten att skenbart utföra handlingar, som icke låta sig förklaras på naturlig väg, är mycket gammal och står hos primitiva folk i den religiösa kultens och magiens tjänst. Ännu under antiken praktiserade egyptiska präster och Greklands och Roms magiker en genom optiska synvillor (framkallade t.ex. genom att låta figurer avteckna sig mot rök med hjälp av konkava speglar), ljudimitationer o.a. tricks utförd illusionskonst. Orientens t. ha sedan forntiden haft rykte om sig som världens skickligaste illusionister. I våra dagar äro särsk. Indiens fakirer bekanta som t. Medeltidens gycklare, som till en början uppträdde särsk. vid årsfesterna, voro mästare i att imitera djurläten och utföra konststycken i djur-tämjarstil. Även i nyare tid ha t. i Europa delvis åtnjutit stort anseende; i våra dagar är deras konst förflyttad till varictccrnas scener. — T. åstadkommer sina konststycken stundom med hjälp av sinnrikt konstruerade apparater, vilkas utseende av alldagliga föremål förleder åskådaren. Förfogandet över dessa apparater är likväl icke enl:s viktigaste tillgång. Den väsentliga delen av hans konst består i .suggestionsförmåga, en stor fingerfärdighet och förmåga att fängsla åskådarens uppmärksamhet i viss riktning, så att denne ej iakttar, vad som sker samtidigt på annat håll. — Litt.: J. E. Robert-Houdin, “Les secrets de le prestidigi-tation et de la magie”(1868);L. Hoffmann, “Modern magic”(1876);H. Carrington, “Magic for every one”(1926);F. Hiigli, “Leichtc Zauberei” (s.å.); P. Neumann, “Zauber im Gcsellschafts-kreise”(1933);H. el Neco (N. Heclor),”30 trolleritricks och tidsfördriv”(2uppl.1943).S.Ld.

Kategorier: apparater, dagar, hjälp, konst, magic, utföra

Sötebrödsdagar,

Sötebrödsdagar, i den gamla bibelövers, benämning på judarnas påsk*, i den nya återgivet med det osyrade brödets högtid. — Uttrycket s. nyttjas fortfarande bildligt i bet. “goda dagar”.

Kategorier: bildligt, dagar, fortfarande, goda, sötebrödsdagar, uttrycket

Utöver

Utöver den fastställda utbildningstiden kan efter frivilligt åtagande utbildning äga rum till värnpliktig officer med en utbildningstid av ytterligare 180 dagar. Premier utgå för undcrbefälsutbild-ning(200kr), underofficersutbildning(1,200kr) och officersutbildning (ytterligare2,400kr). — Repetitionsövningar* fullgöras vid armén (fr.o.m.1950)och kustart. (fr.o.m.1952)krigsförbandsvis. Genom lag25/»1952har skyldigheten för äldre värnpliktiga att fullgöra repetitionsövningar reglerats. Om beredskapen så kräver, kan Konungen — utöver ord. frcdstjänstgöringsskyldighet — ålägga de värnpliktiga cn cl. flera beredskapsövningar om sammanlagt högst180 dagar. Se i övrigt Värnplikt.

Kategorier: beredskapen, dagar, reglerats, repetitionsövningar, utöver, värnpliktiga

Surrasjuka,

Surrasjuka, en i Indien, i kustländerna vid Persiska viken, på Filippinerna samt på Java och Sumatra förekommande infektionssjukdom, som angriper hästar, mulor och kameler och bland dessa förorsakar stora förluster. Infektionen förorsakas av flagellatenTrypanoso’ma eva’nsioch förmedlas genom vissa flugarter, ss. bromsar. Efter cn inkubationstid av4—13 dagar inställer sig hög feber, som jämte vissa lokala symtom följes av allmän depression, avmagring och kraftlöshet. Döden inträder först efter ett par mån. Även nötkreatur och hundar angripas, dock mindre häftigt.V.Mr.

Kategorier: dagar, feber, följes, lokala, surrasjuka, symtom

Stilla dagar

Stilla dagar (eng.relreat,”reträtt”), innebärande cn kortare tids avskildhet, tillbringad under bön och meditation och avseende att vara ett medel till det andliga livets utveckling, ha för präster sedan 1919 anordnats i Lunds stift av Sodalitium confessionis apostolicac. De ha vunnit efterföljd i andra stift och anordnas nu av skilda sammanslutningar, även för lekmän.

Kategorier: apostolicac, confessionis, dagar, sodalitium, stift, stilla

Stenåldern,

Stenåldern, den första av dc tre förhistoriska åldrarna enl. treperiodssystemet, är i ännu mindre grad än bronsåldern och järnåldern en ur kulturhistorisk synpunkt enhetlig period. S. användes som beteckning för hela det avsnitt av människans kulturhistoria, som sträcker sig från människans första framträdande i fyndmaterialet vid kvartar-periodens början och fram till den tid, då bruket av metallföremål definitivt sätter en dominerande prägel på den arkeologiska kvarlälenskapen. Härav följer, att perioden har en högst varierande längd i olika delar av världen. I kulturländerna vid ö. Medelhavet började bronsåldern t.ex. redan o.2000f.Kr., i vissa trakter av Australien och Afrika ha en del naturfolk levat kvar på s.-stadiet ända fram till våra dagar, enl. vissa forskare leva rentav ännu stammar i Kalahari-ökncn på ett rent s.-stadium. Vad som emellertid framför allt. är ägnat att framkalla reservationer mot användandet av termen s., är det förhållandet, att en av kulturhistoriens allra viktigaste gränslinjer faller inom s., näml. övergången från fångstekonomi till jordbruksckonomi, cn omställning, som innebar en revolutionerande omvärdering av hela livet på ett sätt, som har motsvarighet endast i den övergång från åkerbruksekonomi av gammal typ till industriell ekonomi, som vi uppleva i våra dagar.

Kategorier: ännu, bronsåldern, dagar, fram, människans, stenåldern

Nästa sida »

Sök artikel: