Zahrtmann

Zahrtmann [sa'-], Peder Henrik Kristian, dansk målare (1843—1917). Z. började med porträtt och genrebilder av vanlig, dansk hållning. Sedan han emellertid 1869 läst “Jammcrsmindc”, Leonora Christina Ulfcldts omsider tryckta fängelsedagbok, uppstod tanken att i cn serie intima bilder tolka den märkliga kungadotterns karaktär och livsöde. Nämnda motivkrets förlöste Z:s dik-teriska fantasi samt hans ovanliga förmåga att plastiskt och psykologiskt levandegöra ett historiskt stoff. Temats ständiga återkomst, ofta i målningsvarianter, ibland rent av i skulptur, sammanhängde med en i brev framhävd “modermagt”, som för livet knöt Z. till modern på Bornholm; hon blev hans första Leonora-modcll, om också ej för gestaltens definitiva utformning, och hela sviten är innerst en hyllning till den själsstyrka, värdighet och gudsförtröstan, som han beundrade hos henne. Starkast gripa två scener i rembrandtsk klärobskyr: den, där Leonora stores under sin nattliga bibelläsning av Blaataarns råttor, vilka Z. dock försmått att återge (största versionen, 1874 —75, i Hirschsprungska saml.), och den, där hon åldrad lämnar fängelset “med maner” (originalversionen av 1873—74, eftermörknad och sprucken, i Glyptoleket, Köpenhamn). Fångens plågoande, Sofie Amalie, har Z. målat i dödsögonblicket (1882, bästa versionen i Kunstmuseet, Köpenhamn). I denna bild finner man icke någon Rembrandt-dager; palettens alla färger blänka, liksom ironiskt, på siden, smycken, taffelservis och cn hop utvälta guldmynt, medan den gamla praktlyslna änkedrottningen sittande kollaberar — i vattusot, vilket tydligt markerats på tavlan. Det brokigt färgglitt-rande, detaljrika föredraget är betecknande för Z:s 8o-ta!smålningar, ej minst för dem från Civitå d’Anlino i Italien, där han vanl. vistades om somrarna. Slutl. slår det över i ett slags färgsprängd

Kategorier: dansk, köpenhamn, leonora, sprucken, versionen, zahrtmann

Wöl’dike, Mogens, dansk körledare

Wöl’dike, Mogens, dansk körledare och organist (f. 1897). Efter organistex. vid musikkon-servatoriet i Köpenhamn 1916 studerade W, för bl.a. P. S. Rung-Keller, Thomas I.aub, Carl Nielsen och Karl Straube, blev 1919 organist vid den tysk-franska reformerta kyrkan, 1921 kantor och 1925 tillika organist vid Holmens Kir-ke och 1931 organist 1 Christiansborgs slotts-pBW f”w-kyrka. W. har gjort 1 i ,., 1 sig känd som en utom- ordentlig körledare och tolkare av äldre tiders musik, spcc. barock-musik. 1922 grundade han Palcstrinakoret, leder sedan 1924 Köben-havns Drengekor, var 1931—34 ledare för Ca=ciliaforeningcns konserter och blev 1937 ledare för Statsradiofoniens Madrigal-kor. Han var 1943—45 knuten till ab. Radiotjänst, Stockholm, och är sedan 1949 fast anställd vid Statsradiofonien, Köpenhamn. W. har gjort flera utländska konscrtresor med sina körer och har ofta gästdirigcrat i Sverige. Han har även gjort flera grammofoninspelningar (bl.a. 2 sinfonior av J. H. Roman och Haydn-verk för The ITaydn Society). Som danska statens sånginspektör 1926—39, som ordf. i Dansk Kirkesang och som utg. av koralböcker och kyrkomusik har W. även gjort en betydande insats på såväl skol- och folkmusikens område som på kyrkomusikens.B.L. von Wölfflin. 1) Eduard von Woclfflin, tysk klassisk filolog (1831—1908), prof. i Ziirich 1870, i Erlangen 1875, « Miinchen 1880—1906. W:s förnämsta insats består i att han grundade och organiserade det stora lexikografiska verket “Thesaurus linguae lalinae”. Som förberedande mate-rialsaml. härför utgav han “Archiv fiir lateinischc Lexikographic” (15 bd, 1884—1909). F.n saml. valda skrifter av W, utgavs 1933. 2) Heinrich W., den förcg:s son, konsthistoriker (1864—1945), prof. i Basel 1893, Berlin 1901, Miinchen 1912, Ziirich 1924 (från 1934 hono-rärprof.). W., som är en av den senare tidens mest framstående konstforskarc, utgår i sitt konsthistoriska betraktelsesätt från formen och betonar stilanalysens betydelse. I sitt huvudarbete, “Kunst-geschichtlichc Grundbegriffe” (1915, 7 Aufl. 1929), har han genom att jämföra renässansen med barocken velat visa, alt konstformernas utveckling går frän det lineära till det måleriska. Bland W:s arbeten kunna nämnas “Renaissance und Barock” (1888, 4 Aufl. 1926). “Die Jugendwcrkc des Mi-chclangclo” (1891), “Dic klassischc Kunst” (1899, 7 Aufl. 1924), där han framställer högrenässansens betydelse, “Die Kunst Albrecht Durers” (1905, 5 Aufl. 1926), “Durcrzcichnungcn” (1914, 10 Aufl. 1923), “Dic Bamberger Apokalypse” (1918) och “Die Kunst der Renaissance. Italien und das deut-sche Formgcfiihl” (1931).A.G.

Kategorier: aufl, dansk, körledare, kunst, organist, prof

Weltzer, Christian Johannes, dansk författare

Weltzer, Christian Johannes, dansk författare (f.1900).W. föddes i ett prästhem i Vend-syssel, gick i skola i Köpenhamn och studerade humaniora vid univ. där1918—25;cand. phil.i9′9-W. försökte sig som bibliotekarie och journalist och vistades ofta på långa utländska resor, bl.a. i Ryssland. Han tog intryck av tysk expressionism och var politiskt radikal med kommunistisk inställning. Han framträdde under 1920-talet som lovsjungare av kärleken, naturen, livet och resandet och tolkade sin tro på gemenskap mellan folken över gränserna. Hans livstro dämpades under1930-talet, då han engagerade sig i kampen mot de framväxande antihumana, autoritära rörelserna i Tyskland och Italien, men efter2:a världskriget gav han åter uttryck åt en ljusare syn. W. är en utpräglat lyrisk natur och cn betydande språkkonstnär. Han har utg. bl.a. diktsaml. “Hjcrtcts Foraar”(1921),dikter på prosa, “Glödende Nu”(1927)och “Flammen”(‘938),”Menneskehjerte. Et lyrisk Drömmcspil”(1923),novcllsaml. “Vandring mod Gud” (s.å.), prosaböckerna “Rejsedrift”(1925),”Broder Men-neske”(1932),”Taifun over Europa”(1933).där han vänder sig mot nationalsocialismen, “Jens Kasper Söndenvind”(1943).som har självbiografiskt innehåll, och “De usandsynligc Hvcrdage”(I953)-”Det söndrede Spejl”(1946)är ett urval av W:s dikter1921—46.— Litt.: C. M. Woel, “Tyverne og Tredvernes Digtere”,2 (1941).E.

Kategorier: christian, dansk, författare, johannes, lyrisk, weltzer

Weis

Weis [vals], Frederik Anton, dansk växt-fysiolog och markforskare(1871—1933),fil. dr 1902,assistent vid Carlsberglaboratoriets kemiska avd.1898—1905,doc. i baktcriologi vid Landbohöjskolcn1904,prof. i växtfysiologi där1905.W. utgav “Bak-teriernc”(1899—1901;tills, med J. Schmidt), “Studier ovcr proteolytiske Enzymer i spirende Byg (Malt)”(1902)och det stora verket “Livet og dets Love”(1908—11, 2Opl.1922—23;sv. övers.1909— 12).Som markforskare ägnade sig W., delvis i samarbete med P. E. Muller, åt salpeterbildningen o.a. i skogsmarken försiggående ämnesomsättningar och sökte därpå grunda metoder att göra de jutska hedarna fruktbringande. På hans initiativ stiftades Dansk Skovforcning, vid vars försöksverksamhet han en tid var ledare. Livligt intresserad av sociala frågor var W. medstiftare av föreningen Den personlige Friheds Vaxn och i flera år dess ordf.G.

Kategorier: dansk, fruktbringande, hedarna, jutska, markforskare, weis

Weilbach

Weilbach [våVlbak]. i) Philip W., dansk konsthistoriker(1834—1900), 1883 sekr. i Kunst-akademiet, Köpenhamn, samt bibliotekarie vid dess bibi., som under hans tid uppväxte till Nordens förnämsta på sitt område. Som förf. är W. betydelsefull framför allt genom sitt “Dansk Kunst-nerlexikon”(1877—78, 3ed.,3bd,1947—52);i hans stora produktion märkas vidare samlingsverket “Kunst og Acsthctik”(1870)samt monogr. över C. V. Eckersbcrg(1872)och H. V. Bissen(1898).E.W. 2)Frederik W., den föreg:s son, konsthistoriker(1863—1937),var lärov.-lärarc till 1913,då han tog avsked och helt ägnade sig åt arkitek-turhistorisk forskning. W. var först och främst arkivforskare. Han har bl.a. utg. “Diocletians Palads i Spalato”(1917),”Architekten Lauritz Thura”(1924),”Architekten C. F. Harsdorff”(1928)och “Dansk Bygningskunst i det18.Aar-hundredc”(1930).Bland hans arbeten kunna även nämnas beskrivningar över slotten Freden sborg(1928),Charlottenborg(1933)och Fredcriksberg(t936).A.G.

Kategorier: architekten, dansk, diocletians, konsthistoriker, kunst, weilbach

Weel fvel|, Arne, dansk skådespelare

Weel fvel|, Arne, dansk skådespelare och teaterdirektör (f.1891),debuterade 1908 och slog igenom som operettskådespelare. W. har varit anställd vid bl.a. Dagmartcatrct och Casinoteatret, chef för Riddersalen och Nörrebro Teater samt är sedan1952dir. för Alléscenen, allt i Köpenhamn. — G.1921m. Liva Weel (skilsmässa).

Kategorier: arne, dansk, fvel, nörrebro, skådespelare, weel

Varm hand,

Varm hand, ge med v., se Hand2).Warmholtz, Carl Gustaf, bibliografisk författare(1713—85),son till en tyskfödd apotekare i Stockholm. W. studerade i Uppsala, gjorde en studieresa till Tyskland och Holland och var några år guvernementssekr. hos guvernören i Ypern friherre L Cronström, blev g.m. en dotter till Hessen-Kassels minister hos Generalstatcrna och erhöll titeln av hessiskt hovråd. Återkommen till Sverige o.1744 slöt han sig, övertygad om hatt-politikens landsfördärvlighet, till mösspartiet och uppehöll nära förbindelser med ryska beskickningen men drog sig redan 1748från politiken och ägnade sig därefter endast åt skötseln av sitt o,1747inköpta gods Kristincholm (nära Nyköping) och åt bibliografisk verksamhet, framför allt åt en systematisk och kritisk förteckning över skrifter ang. svensk historia och dess hjälpvetenskapcr. Som resultat härav förelåg1778i manuskript i15vol. det för sin tid enastående och alltjämt oumbärliga storverket “Bibliotheca historica suco-gothica”, i huvudsak grundat på den stora boksaml., som W. själv hopbragt.1780försålde han denna till sin vän C. C. Gjörwell som representant för Upfostrings-sälskapct, och samtidigt övcrenskoms, att Gjörwell skulle som förläggare utge W:s arbete. Endast2bd utkommo emellertid under W:s livstid(1782—83),och den fortsatta utgivningen mötte allehanda ekonomiska svårigheter; först1817förelåg verket avslutat, sedan Karl XIV Johan personligen bekostat de4sista delarnas utgivning (inalles15bd; reg. av Aksel Andersson1889);den dyrbara boksaml. skingrades efter hand. W. blev1756adlad men fick aldrig introduktion. — Litt.: Biogr. av C. Snoilsky (i “Svenska akad:s handlingar ifrån år1886″, 17, 1903);S. E. Bring, “C. G. W:s och Louis De Geers bibi. på Christine-holm”(1941).C.Varmhus,trädg.,se Växthus. Warming.1)Johannes Eugenius (Eugen) Biilow W., dansk botanist(1841—1924)»fil- dr1871,doc. vid Polyteknisk Lcercanstalt1874.vid Köpenhamns univ.1875,prof. vid Stockholms högsk.1882,vid Köpenhamns univ. och dir. för Botanisk Ila-ve1885—1911; fil. he-ders-dr vid Stockholms högsk.1909.W. företog ett flertal forskningsresor, till Lagoa Santa i Brasilien, till Grönland1881,Finnmarken1885m.fl. Hans förnämsta arbeten behandla dc högre växterna. Bearbetningen av dc rika saml. från tropiska Amerika ledde till den omfattande serien “Symbolac ad flo-ram Brasiliae centralis cognoscendam” (i “Viden-skabelige Mcddclclser fra Dansk naturhistorisk Förening”,1867—93),där beskrivningen av26I växtfam. är av hans hand, samt till de utförliga monografierna överl’ochysia’ceaeochTrigonia’ceaei Martius’ “Flora brasiliensis”(1875).Bland W:s morfologiska och utvecklingshistoriska arbeten märkas undersökningarna över blombyggnaden hosEuphorbia(1871) och förgrcningsförhållaudena hos fancrogamerna(1872)och om fröämnenas samt pollcnkorncns och pollensäckarnas byggnad, utveckling och homologier(1878—79),varvid han påvisade de senares överensstämmelser med mikrosporer och mikrosporangier bos kärlkryptogamerna samt beskrev tetradbildningen i fröämnet. I andra W:s arbeten sammanknötos morfologiska och biologiska förhållanden efter nya synpunkter, ss. i avh. om skottbyggnad, övervintring och föryngring(1881).halofytstudier(1897Lundersökningarna över arktiska växters biologi(1885-—89)och de monografiska studierna över tropiska vattenväxter av fam.P od ostemona’c eae(6avh.,1881—1901).Det klassiska arbetet om Grönlands vegetation(1888),där W. uppställde begreppet väx)formation från biologiska synpunkter, och undersökningarna över Lagoa Santa(1892)beteckna en övergång till mera växt geografisk forskning.1895utkom W:s kanske förnämsta verk “Plantesamfund. Grund-tr«k af den ökologiske Plantegeografi” (flera senare uppl.). som lade grunden till nya botaniska discipliner, växlekologien och växtsociologien. Till detta arbete ansluta sig studierna över den danska växtvärldens historia efter istiden(1904)samt över växtrikets livsformer(1908)och ekologiens grundformer(1923).En sammanfattande beskrivning av vegetationsförhållandena inom de olika landskapsformerna i Danmark lämnades i det stort anlagda verket “Dansk Planteva?kst”, varav ut-kommo “Strandvegetationen”(1906),”Klittcrnc”(190709)och “Skovene” (191619)-Flera av andra danska forskare företagna vegetationsunder-sökningar tillkommo på W:s initiativ. W. utövade en omfattande verksamhet som populärvetenskaplig förf. och utgav högt skattade handböcker i systematisk(1879,flera uppl.) och allmän botanik(18S0,flera uppl.; de senare tills, med W. Johannsen). — Litt.: L. Kolderup Rosenvinge m.fl. i “Botanisk Tidsskrift”,39 (1924). 6′. 2)Jens Christian Jespersen W.. den föreg:s son, statistiker och nationalekonom (f.1873),kontorchef i Statens statistiske Bureau1904,doc. vid Köpenhamns univ.1906,prof. i statistik där1919.W :s huvudarbete är “Haandbog i Danmarks Statistik”(1909—13),senare omändrad och utvidgad under titeln “Danmarks Erhvervs- og Samfundsliv”(1929—30);han har dessutom utg. “Gode og daarlige Tider”(1903),”Arbejdslön og Rente”(1911).”Valulaspörgsmaalet”(1924)och “Landbrugspolitik”(1932).W. har intresserat sig för kyrkliga och sociala uppgifter, bl.a. för nykterhetsrörelsen och settlementsrörclser.IT.ErjQ.

Kategorier: arbeten, dansk, hand, köpenhamns, univ, uppl

Valdemar, dansk prelat

Valdemar, dansk prelat (d.1236),oäkta son till konung Knut Magnusson, blev 1179 biskop i Sles-vig, råkade1191i konflikt med hertig Valdemar av Sönderjylland (sedermera kung Valdemar Sejr), under vars minderårighet han regerat hertigdömet, konspirerade med Knut Eriksson av Sverige mot den danska kronan, som tycks ha hägrat för honom, måste fly ur landet och samlade i Tyskland cn krigshär, varmed han inföll i Sönderjylland, men tillfångatogs1192.Först1206frigiven efter långa’ kontroverser blev V.1207vald till ärkebiskop av Hamburg-Bremen men erkändes icke som sådan av påven; trots detta lyckades han för en tid sätta sig i besittning av ärkestiftet. Han levde därefter mest i kloster men deltog i de krigiska förvecklingar, som följde efter Valdemar Sejrs tillfångatagande(1223)på dennes fienders sida. V. avled i Citeaux.B.

Kategorier: dansk, knut, påven, prelat, sönderjylland, valdemar

Norvi’n, Karl Peter William, dansk

Norvi’n, Karl Peter William, dansk filolog(1878—1940),fil. dr 1915,assistent i Rigsarkivet ‘9°5—25,prof. i klassisk filologi vid Köpenhamns univ. från1925.Bland N:s skrifter märkas “Köben-havns Univ. i Middelalderen”(1929),en övers, av Platons skrifter(1932 ff.) samt en ed. av “Acta processus litium”(1932;tills, med A. Kramp).

Kategorier: dansk, karl, norvin, peter, skrifter, univ

NyaPolen, Det, illustrerad månadstidskrift,

NyaPolen, Det, illustrerad månadstidskrift, utg. i Stockholm sedan 1946,innehåller artiklar om politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden i Polen. N, som även riktar sig till norsk och dansk publik, utdelas gratis till intresserade. Ansvarig utg. är K. Y. Björnstam.

Kategorier: dansk, illustrerad, månadstidskrift, nyapolen, publik, utdelas

Nästa sida »

Sök artikel: