Tossene, kommun i Sotenäs hd (Sunncrvikens domsaga) i Göteborgs och Bohus län, delad på två församlingar (Tossene och Hunnebostrand), i
Kategorier: bohus, delad, församlingar, hunnebostrand, kommun, tossene
Skellefteå landskommun, i Skellefteå tingslag i Västerbotten, är belägen kring Skellefte. och Kåge älvar och omfattar1,338,39 km2, därav1,292,13land, samt är med sina 20,419inv.(1952)Sveriges näst efter Gällivare och Huddinge folkrikaste landskommun. Sedan1933är den delad i två församlingar, Skellefteå landsförsamling(1,025,02km2, därav984,80land, med16,048inv.) och Kågedalen(313,37km2, därav307,27land, med4,371inv.), omfattande trakten kring Kåge älv, av vilka var och en bildar ett pastorat
Kategorier: delad, församlingar, kåge, landsförsamling, landskommun, skellefteå
Kurland, lett.Kurzeme,en av dc baltiska provinserna, tidigare ryskt guv., sedan 1918 tillhörande Lettland och delad i distriktenKurzcinc (13,210km2;292,659inv.,1935)och Zemgalc (Semgallen;13,621km2;299,369inv.).
Kategorier: delad, distriktenkurzcinc, kurland, lettland, semgallen, zemgalc
Kronoskatte, dets. som skattejord. Benämningen k. är föranledd av cn äldre teori, enl. vilken all skattejord i landet en gång varit Kronans el. att Kronan hade överäganderätt därtill. Se Delad äganderätt och Jordnatur. Beteckningen k. är, särsk. efter k.f.1789,missvisande.
Kategorier: äganderätt, därtill, delad, jordnatur, kronoskatte, skattejord
Delad karvstock, använd vid kolleverans. Småland. Nord. museet. 1600-talens dräktskick och hos allmogen även senare, en halvlång, vid kappa el. övertröja, förekommande i såväl mans- som kvinnodräkten. På1920-talet kom k. på modet i kvinnodräkten och var då en löst nedhängande lång blus med modell efter kosackblusen.
Kategorier: använd, delad, karvstock, kvinnodräkten, mans, modet
DominMum (lat., avdoiriinus,herre), herravälde, äganderätt. —D. dire’ctumochd. u’tile,äldre jordrättsliga termer. Se Delad äganderätt.
Kategorier: äganderätt, delad, dominmum, jordrättsliga, termer, utile
Delad äganderätt el. delad jordäganderätt. Det medeltida feodalsamhället var uppbyggt i olika skikt, en överherre och under honom andra personer, vasaller, vilka personligen el. genom sina un- derlydande med ärftlig och säljbar rätt brukade jorden. För att jordrättsligt förklara detta förhållande uppfann en italiensk jurist på1200-talet (Johannes Bassarius) termendomin’ium directumför länsherrens rätt till jorden samtdominium u’tileför vasallens. Jordäganderätten ansågs delad mellan dem. Termernadominium directumochdominium utileupptogos i hela Europa, bl.a. av tyska jurister på1500-talet. Från Tyskland inkommo de till Sverige med länsväsendet. Läran om d. spelade en viktig roll i de jordpolitiska striderna på1600-talet mellan adeln, som stödd av de kamerala myndigheterna hävdade den, samt bönderna, vilka med hjälp av flera rättslärda motsatte sig läran. På1690-talet godtog regeringen uppfattningen om bondens jordägandcrätt, men ännu vid riksdagens behandling av 1734års lag gingo vissa efterdyningar av striden, och skapandet av frälseräntor förutsatte d. — Litt.: B. TI. Dahlberg i “Ekonomisk tidskr.”,1905;B. Ekeberg, “Om frälseränta”(1911);J. E. Almquist, “Om ärftlig besittningsrätt till jord”(1929).K.
Kategorier: äganderätt, ärftlig, delad, hjälp, jorden, läran
DominMum (lat., avdoiriinus,herre), herravälde, äganderätt. —D. dire’ctumochd. u’tile,äldre jordrättsliga termer. Se Delad äganderätt.
Kategorier: äganderätt, delad, dominmum, jordrättsliga, termer, utile
Delad äganderätt el. delad jordäganderätt. Det medeltida feodalsamhället var uppbyggt i olika skikt, en överherre och under honom andra personer, vasaller, vilka personligen el. genom sina un- derlydande med ärftlig och säljbar rätt brukade jorden. För att jordrättsligt förklara detta förhållande uppfann en italiensk jurist på1200-talet (Johannes Bassarius) termendomin’ium directumför länsherrens rätt till jorden samtdominium u’tileför vasallens. Jordäganderätten ansågs delad mellan dem. Termernadominium directumochdominium utileupptogos i hela Europa, bl.a. av tyska jurister på1500-talet. Från Tyskland inkommo de till Sverige med länsväsendet. Läran om d. spelade en viktig roll i de jordpolitiska striderna på1600-talet mellan adeln, som stödd av de kamerala myndigheterna hävdade den, samt bönderna, vilka med hjälp av flera rättslärda motsatte sig läran. På1690-talet godtog regeringen uppfattningen om bondens jordägandcrätt, men ännu vid riksdagens behandling av 1734års lag gingo vissa efterdyningar av striden, och skapandet av frälseräntor förutsatte d. — Litt.: B. TI. Dahlberg i “Ekonomisk tidskr.”,1905;B. Ekeberg, “Om frälseränta”(1911);J. E. Almquist, “Om ärftlig besittningsrätt till jord”(1929).K.
Kategorier: äganderätt, ärftlig, delad, hjälp, jorden, läran
Medgäldenär, person, som har att jämte en el. flera andra fullgöra (vanl. betala) något till motparten i rättsförhållandet, “borgenären”, varvid denne ant. äger inkräva det hela hos vilken m. som helst el. måste rikta sitt krav mot alla m. gemensamt el. ock må avkräva varje m. allenast viss (då oftast efter huvudtalet uträknad) del av det belopp el. den leverans, förpliktelsen gäller. I det förstn. fallet sägas m. stå i solidarisk ansvarighet (“svara en för alla och alla för en”), i det andra ansvara “blott i förening”, i det tredje fallet kallas ansvarigheten delad (“pro rata parte”). Att m. “ansvara gemensamt”, utsäger ingenting om arten av deras ansvarighet. Den solidariska ansvarigheten är någon gång “subsidiärt solidarisk”, vilket betyder, att den i första hand är lindrigare (då i regel delad) men skarpes i händelse av oförmåga hos en m. till att som solidarisk omfatta vad som brister hos denne. Jfr Regressrätt och Skuldebrev.C.G.Bj.
Kategorier: ansvara, ansvarigheten, delad, fallet, medgäldenär, solidarisk
Guller Trading är ett av Sveriges marknadsledande företag vad gäller
Lösningar för alla era märknings- och kodningsbehov