Valsystem, system, genom vilket

Valsystem, system, genom vilket de personer utses, som skola representera väljarna i en församling el. myndighet. Före 1866 hade Sverige ståndsval, d.v.s. väljarna voro delade i stånd; de tre lägre stånden utsago inom sig ett visst antal personer som dess representanter. Enl. det preussiska3-klass-v. av1849voro väljarna delade i3klasser efter inkomst och förmögenhet; varje klass valde Vs av platserna. I Sverige ersattes ståndsvalen1866med allmänna val, så att samtliga väljare nu rösta tillsammans utan att vara indelade i stånd el. klasser.

Kategorier: delade, klass, sverige, system, väljarna, valsystem

Valnötsträd

Valnötsträd (namnetvalnöteg. välsk nöt, nöt från de romerska, välska länderna),Juglans,släkte av fam. valnötväxter med 15 arter i s. Europa, Asien, n. Amerika, Mexico och Bolivia, ofta stora, tiockstammiga men ej särskilt högväxta träd. De ha pardelade blad med uddblad, honblommor i upprätta, fåblornmiga ställningar i årsskottens topp och hanblommor i rika bangen. De äro vindpolUnerande. Frukten, som är en stenfrukt, har ett köttigt yttre lager, innehållande en gly-kosid, som bildar ett brunfärgande ämne, j u g 1 o n, då cellerna krossas. Vid mognaden faller det köttiga lagret av, och den genom en äkta och ett antal falska skiljeväggar i2—4rum ofullständigt delade stenen blottas. Fröet är djupt loberat, har tunt skal och består till större delen av dc2stora, oljerika hjärtbladen. /.reg’ia,(egentliga) valnötsträdet, från Mcdelhavsområdet till Himalaya, kan bli ända till25m högt med en stamdiam. av1,5m, har vid krona och tjock, grå bark. Fröna äro ett välsmakande födoämne och

Kategorier: blottas, delade, falska, ofullständigt, skiljeväggar, valnötsträd

Värdighet

Värdighet och bindighet.Som sammanfattning av det ovan sagda kunna vi således fastslå följ. typer av kemisk bindning: Atombindning (kovajent bindning) föreligger, när två atomer dela ett elektronpar (delade elektroner). Bindningskrafterna äro av kvantmekanisk art, ty de bero näml. enl. W. Heiller och F. London (“Deulung der homöopolarcn Bindung”, i “Zeitschrift fur Physik”,44, 1927)på spinkompensationsprin-cipen. J o n bindning föreligger, när sammanhållningen mellan två komplex sker genom elektrostatiska krafter (Coulombs krafter), varvid komplexen äro positivt och negativt laddade, utgöra katjoner och anjoner. Kryptojonisk bindning föreligger ofta i en vanlig atombindning, då molekylen utgör en permanent dipol (genom ojämnt delade elektroner) el. en temjKirär dipol (genom induktion el. resonans). Metallisk bindning är cn relativt fri bindning mellan atomerna, som icke är strängt bunden till antal och riktning.

Kategorier: atombindning, bindning, delade, dipol, elektroner, krafter

Turkme’ner,

Turkme’ner, t u r k o m a n e r, turkfolk, bosatt framför allt i rep. Turkmenistan, där de uppges utgöra 78°/o av befolkningen, vidare i spridda kolonier i s. delen av Ryska Turkestan samt delvis in på afghanskt och persiskt område. Deras sammanlagda antal är ung. l,s mill. T. äro till stor del nomader, några äro åkerbrukare och andra, i sht de, som äro bosatta i städerna, äro goda hantverkare ined stark läggning för konsthantverk. T. äro delade i7större stammar; de förnämsta äro salor, tekke, jomud och goklan; dessa i sin tur äro delade i mindre klaner. 1 rasavscende äro t. ett biandfolk, där ofta en rent iransk typ framträder i det turkisk-mongoliska grunddraget. De äro i allm. dolikoccfala, vilket har förklarats därav, att barnen tidigt utsattes för deformering av skallen; det kan även bero på att de äro uppblandade med iranska nomadfolk. Som bostäder användes bland nomaderna det runda, filttäckta jurt (ry.kibitka),som är i bruk bland Centralasiens turkiska och mongoliska nomader. Till religionen äro t. sunnitiska muhammedaner. Kvinnan har en fri ställning, men brudköp(kalym)förekommer, dock i allt mindre utsträckning. T. tala ett turkiskt språk och ha en egen litteratur, cn tid skriven med det för alla turkfolk i Sovjetunionen införda latinska alfabetet, förr med arabiskt men nu med ryskt alfabel. T:s tidigare litteratur var en typisk nomadfolkslilteratur: sägner, hjältesånger, gåtor, ordspråk o.s.v. Den nya turk-menska kulturens centrum är Asjchabad, där tidn., tidskr. och böcker på turkmenskt språk utges. Där finnes även ett Tnst. för turkrnensk kultur. — Nam- net t. uppträder först på iooo-talet, förut i den persiska pluralformenturkmänätl.Som nomadfolk ha de aldrig själva bildat någon egentlig stat, utan dc ha tillhört de olika riken, där dc haft sina boplatser, ehuru de alltid vetat alt inom resp. stater värja sitt oberoende som fria nomader. Stam-fejder voro mycket vanliga; i dem utmärkte sig i sht tekke. Först ryssarnas framträngande i Centralasien gjorde slut på deras oberoende, framför allt under olika fälttåg1869—85 med det blodiga slaget vid Gök-tepe1881.Den slutgiltiga pa-cificeringen av dc turkmenska stammarna torde nu vara fullt genomförd. — Litt.: “Turkmenija”, utg. av Sovjetunionens velenskapsakad.(3bd,1929;behandlar historia och naturförhållanden); jfr även F. Machatschck, “Landcskundc von Russisch Turkeslaii”(1921);”Ryssland i bild”(1944— 45)-G.Jg.

Kategorier: delade, litteratur, nomader, nomadfolk, oberoende, tekke

Bålen uppbygges

Bålen uppbygges av ett antal(244)segment av en axial ring, flankerad av2p 1 e u r i t c r. De mot varandra ledande axialringarna bilda tillsammans axeln el.rhach’is(fortsättande på pygi-dict). Pleuriterna, som kunna vara utdragna till plcuraltaggar, böja vid sidorna om i sidoduplika-turen (bild2),vilken fortsatte mot mittlinjen med en tunn, sällan bevarad kutikula. Pleuriterna äro vanl. delade på tvären genom en ple uralfår a. De kunna vara modifierade på olika sätt. Sålunda bär duplikaturen hos många släkten en ribba el. tuberkel (Panders organ, bild2;jfr nedan).

Kategorier: bålen, bevarad, delade, kutikula, pleuriterna, uppbygges

Smyr’nium, släkte

Smyr’nium, släkte av fam. flockblommiga växter med o.10 arter i v. Europa, Medelhavsom-rådet och Främre Asien,2-åriga örter med knöl-formig jordstam, starkt delade roseltolad och i regel hela el. föga delade stjälkblad. Sedan gammalt odlas, ehuru utan större prydnadsvärde, S.perfolicftum,från Mcdclhavsområdet och Orienten, med hela, vid basen hjärtlika stjälkblad, forntida läkeväxt.

Kategorier: delade, ehuru, prydnadsvärde, släkte, smyrnium, stjälkblad

Sidal’cea,

Sidal’cea, a x m a 1 v a, släkte av fam. kattostväxter med o.20 arter i v. Nordamerika, fleråriga, strävhåriga örter med krypande jordstam. S-flikiga el.5-delade blad och rosa—purpurfärgade blommor i upprätta blomställningar.

Kategorier: blad, blomställningar, delade, purpurfärgade, rosa, sidalcea

Ytterligare maktkoncentration

Ytterligare maktkoncentration hos militär och kejsareblev följden och räddningen. Aure-lianus(270—275),Probus(276—282)och Diocletianus(284—305)styrde riket enväldigt, stödjande sin makt på den nu snart helt barbariserade hären. Rikets enhet återställdes genom Galliens och Palmyras införlivande under Aurelianus, Britanniens under Diocletianus. Men vissa områden gåvos förlorade, då Agri decuma-tes och Dakien lämnades utanför den vid Rhen och Donau uppdragna nya riksgränsen. Resterna av Augustus’ författning försvunno, principatet avlöstes av dominatet*. Själva statsskicket organiserades av Diocletianus* enl. ett komplicerat flerkejsarsystem, som efter hans avgång snart föll samman. Allenahärskare blev ånyo 324 Constantinus I(306—337;se Konstantin i); denne delade dock riket mellan sina söner, varefter detendast i undantagsfall lydde under en gemensam härskare. Traditionellt sättes rikets definitiva delning till tiden för Theodosius den stores död395,varefter man räknar med ett öst- och ett västromerskt rike med centra i resp. Konstantinopel och Rom. Av dessa blev det förstn. bestående (som Bysantinska riket*), under det att den siste västromerske kejsaren476miste sin värdighet, en händelse, som brukar kallas “R:s undergång”.

Kategorier: delade, diocletianus, maktkoncentration, riket, rikets, varefter

Fjädermott benämnas

Fjädermott benämnas två små fjärilfam., vilkas vingar genom djupa insnitt äro delade i smala flikar. Hos fam.Pterophoridaeäro fram vingarna mer el. mindre djupt tväkluvna, medan bakvingarna äro nästan till roten delade i3trådsmala, fjäderlikt håriga flikar. I Sverige finnas bortåt ett 30-tal arter med cn vingbredd av10 -32 mm; åtskilliga ses rätt allmänt flyga över gräs-och örtmarker i skymningen. Mest iögonfallande är i s. Sverige den sidenglänsande, snö-vita s i 1 v c r f j ä-dermotten,Alu’-cita pentadacf t yla.Hos de s.k. m å n g-flikade f., fam.Orneo’didae,äro båda vingparen kluvna till 6 linjesmala, fjäderlika flikar. T Sverige finnas endast2små arter, av vilkaOrneo’des he.xadac’tylaej sällan ses i skymningen flyga kring kaprifol, i vars ansvällda blomknoppar larverna leva.E.Wn.

Kategorier: arter, delade, fjädermott, flikar, skymningen, sverige

PhaceTia

PhaceTia [f-], växtsläkte av fam.Hydrophyl-la’ceaemed o.80 arter, huvudsakl. i v. Nordamerika. Den som prydnads- och bifoderväxt mycket odlade artenPh. tanacetifoliaär cn i-årig ört ined flerparigt delade blad och blävioletla blommor.

Kategorier: årig, blommor, delade, flerparigt, ined, phacetia

Nästa sida »

Sök artikel: