Dukes |djo’ks],

Dukes |djo’ks], A s h 1ey,engelsk författare (f.1885),studeradevid univ. i Manchester och Miinchen, var teaterkritiker 1909—14 och1919— 25,deltog i i:a världskriget, är sedan1933dir. för Mercury Theatrei London; från1945övervakar D. teaterproduktioncn i den brittiska zonen i Tyskland. D. har utg. flera böcker om teater och dramatisk litteratur (“Modern dramatists”,1911,”The youngest drama”,1923,”Drama”,1926,”The world to play with”,1928),har övers, en rad utländska skådespel, bl.a. av E. Tollcr, och har själv uppträtt som dramatisk förf., vanl. med komedier (“Civil war”,1911,”The man with a load of mischief”,1924,”The song of drums”,1926,”Onemore river”,1927,”Jew Stiss”,1929,efter Feuchtwangcrs roman, “Thedumb wife of Chcapsidc”, s.å., “Matchma-ker’s arms”,1930,”Five plays of other times”,1931,”Charlotte’s progress”,1934,”The mask of virtue”,1935,”House of assignation”,1937,”Mandrogola”,1939,efter Machiavclli, “Thesce-ne is changed”,1942,”Parisicnnc”,1943,efter Becque).E.

Kategorier: djoks, drama, dramatisk, dukes, wife, with

Iffland

Iffland [-t], August Wilhelm, tysk skådespelare, teaterledare och dramatisk författare(‘759—1814).I. var 1777—79 anställd vid hovteatern i Gotha,1779—96vid nationalteatern i Mannhcim, från1792också som konstnärlig ledare och från1796som dir. för hovteatern i Berlin. I. räknas jämte de något äldre K. Ekhof och F. L. Schröder som den moderna tyska scen-konstens grundlägga-re. Hans fält som skådespelare var det borgerliga dramat och komedien, där hans mänskliga och naturliga framställning satte sin prägel på en hel epok och där han också som dramatisk förf. firade triumfer, bl.a. med “Ver-brechen aus Ehrsucht”(1784),”Dic Jäger”(1785)och “Die Hagestolzcn”(1791).Men även i det högre, dramat bländade I. genom teknisk virtuositet sin samtid, bl.a. som Kung Lear. Han var den förste Franz Moor i “Rövarbandet”(1782). G.K g.

Kategorier: dramat, dramatisk, firade, hovteatern, iffland, skådespelare

Dinotheriurn

Dinotheriurn giganlcum.Rekonstruktion av O. Abel och Rouhal. källorna till den romerska historien; framställningen är livfull, ibland t.o.m. av dramatisk verkan (utg. av U. P. Boissevain,5bd,1895—1931,samt av J. Melber,3bd,1890—1928).W.N.

Kategorier: dinotheriurn, dramatisk, ibland, livfull, melber, verkan

Efter kristendomens seger brötos dessa former ned,

Efter kristendomens seger brötos dessa former ned, men själva m.-tankcn levde dock kvar, om än i annan gestaltning, i alla de mer el. mindre slutna riddarordnar och profana hemliga sammanslutningar, som uppstodo under medeltiden och sedan hade efterföljare in i de första årh. av den nyare tiden.I vår tid bilda ordenssällskapen genom sina hemliga riter och stränga receptioner en egenartad motsvarighet till forna tiders m. — Litt.: H. Schurtz, “Alterklasscn und Männcrbun-de”(1902);II. Webster, “Primitive secret societies”(1908);S. Angus, “The mystery-religions and Christianity”(1925);E. Bricm, “M. och m.-förbund”(1932);S. Eitrem, “Mysteriereligionen i antikken”(1942).Efr.B. 2)M. (ital.misterio,fra.mystére,av lat.ministerium,handling, särsk. kyrklig sådan, gudstjänst), mysteriespel, kristligt religiösa spel under medeltiden och renässansen. Medeltidens religiösa spel utvecklades redan tidigt ur den rituella växelsången, som småningom tog dialogens form, blev till scener av dramatisk karaktär och slutl. till hela spel, som vid de kyrkliga högtiderna av prästerna uppfördes i kyrkorna för att för menigheten klarare än den latinska texten mana fram det stora minne, som firades. De första religiöst-dramatis-ka framställningarna torde ha rört sig kring påskens scener på Golgata och vid graven, snart följda av julens och trettondagens ljusa bilder kring krubban i Betlehem. I den österländska kristenheten spåras sådana framställningar redan o.800,i Västerlandet under det senare 900-talet, möjl. genom bysantinsk påverkan. Under utvecklingens gång gjordes andra tacksamma motiv ur den rika bibliska sagan och historien till föremål för dramatisk behandling, senare undantagsvis också pro- – 655 – - 656 – laiihistoriska ämnen, antika såväl som aktuella. Under den senare medeltidens extatiska maria-och helgonkult voro de m., som under beteckningen m i r a k 1 e r* i dramatisk form behandlade legenderna om den heliga jungfruns och helgonens underverk, synnerligen populära. De äldsta bevarade latinskam. äro från iooo-talet. Omkr. noo övergavs emellertid det hittills allenarådande romarspråket, och spelen började uppföras på folkens egna tungomål. Det äldsta bevarade m. av detta slag är ett under sin latinska titel “Represen-tatio Adae” känt franskt adamspel frän noo-talct, eg. en trilogi, omfattande tre fristående spel om syndafallet, brodermordet och kristusprofetiorna, alla skrivna på normandisk dial. Uppförandet ägde till in på1200-talet rum i kyrkan, på kyrktrappan el. på kyrkogården och var helt prästernas sak. Med borgarnas sammanslutning i skrån och gillen följde emellertid i känslan av nyvunnen makt en trängtan att till Kristi och helgonens ära stödja dc religiösa spelen även genom aktivt deltagande. Skådeplatsen flyttades från kyrkan och dess närhet till torget el. annan lämplig öppen platt}, »ch spelen växte under samverkan mellan präster och lekmän småningom ut till folkfester av ansenliga mått. Från o.1300 bildades särskilda lek-mannabroderskap med uppgift att handha dc religiösa spelen. Berömda voro bl.a. Confrérie de la passion* i Paris och Compagnia del vangelista i Florens. Med lekmännen fingo m. i det hela en populärare utformning med allt rikare inslag av folkligt burleska scener, liksom hela framförandet övergav den tidigare enkelt fromma linjen för en mera påtaglig och fantasifull realism. Under renässansen utvecklades m. ej sällan till att omfatta flera dagar och uppsattes gärna med lysande prakt.

Kategorier: dramatisk, religiösa, scener, spel, spelen, utvecklades

Monodi’

Monodi’ (till grek.mon’os,enfsam], ochode’,sång, eg. solosång),mus.,beteckning för enstämmig sång över huvud, sådan den odlades t.ex. under antik och medeltid, men framför allt för den instrumentalt beledsagade solosång efter o.1600,där melodistämman ensam söker ge uttryck åt textens innehåll i subjektiv-dramatisk anda och blott stödes av en bas, vars besiffring antyder ackordvalet (se Generalbas). M., vars uppkomst står i samband med humanisternas iver att återuppliva antiken, i detta fall det grekiska dramats talsång, har blivit utgångspunkten för hela den moderna musiken. — Nutida musikforskning använder m. i något vidgad betydelse som stilbegrepp för den dramatisk-tolkande principen inom konstmusiken i mots. till den motettiska (jfr Motett).CAM.

Kategorier: dramatisk, dramats, monodi, säng, solosång, talsång

Modée

Modée [-de'], Reinhold Gustaf, jurist och komediförfattare(1698—1752).M. blev 1740 sekr. i Kanslikollegium och1746assessor vid Abo hovrätt; vid sin avgång1750erhöll han kansliråds titel. Han påbörjade och utgav de4första banden av det stora saml.-verket “Utdrag utur alle ifrån den7dec.1718utkomnc publiquc handlingar, placater . ..”, som förelåg avslutat i15bd1829.M. framträdde även som dramatisk förf. och riktade den•737upprättade Svenska skådeplatsen med några av dess första originalpjäscr. “Håkan Smulgråt”(1738)och “Fru Märta Rangsjuk” (s.å.) äro rätt vällyckade försök i tidens godmodiga, moraliserande komedigenrc. G.//ra.

Kategorier: dramatisk, modée, originalpjäscr, riktade, skådeplatsen, svenska

Meyerbeer

Meyerbeer [mäi’orberl, G i a c o m o (eg. J a-k o b Liebmann B c c r), tysk tonsättare av judisk börd(1791—1864).M. var urspr. utbildad som pianospelare men mycket intresserad för dramatisk musik. Han tog under en vistelse i Italien (från1816)starka intryck av italiensk operakonst (särsk.

Kategorier: dramatisk, italien, meyerbeer, musik, operakonst, vistelse

Matiné

Matiné (fra.matinée,eg. förmiddag, avmatin,morgon), (för)middagstillställning, särsk. av musikalisk el. dramatisk art. Jfr Nattiné och Soaré.

Kategorier: dramatisk, matiné, morgon, musikalisk, nattiné, soaré

Liitjens,

Liitjens, G ii n t h e r, tysk sjömilitär(1889— 1941),officer 1907,konleramiral och chef för jagarna1937,viccamiral1940 samt amiral och chef för sjögående flottan{Flottenchef)s.å. För att leda det skärpta handelskriget mot England gick L. i början av1941ut med två slagskcpp i Nordatlanten och, sedan dessa efter framgångsrika konvojstridcr uppsökt Brest, även med det nybyggda, synnerligen starka slagskcppct “Bis-marek” jämte en tung kryssare. Vägen togs n. om Island, men fartygen upptäcktes, och efter en dramatisk jakt och flera dygns strider mot överlägsna engelska sjö- och flygstridskrafter sänktes “Bismarck”27/s s.å.400nautiska mil v. om Brest, varvid L. omkom.C.Sn.

Kategorier: brest, chef, dramatisk, fartygen, island, liitjens

Lok’asenna

Lok’asenna (isl., “Loketrätan”), cn av de s.k. gudasångerna i den äldre Eddan, skildrar, hur Loke på ett gästabud hos havsguden Agir överöser den ena efter den andra av gudar och gudinnor med dc grövsta smädelser för feghet, resp. okyskhet m.m. Då Tor anländer, får även denne sin del, men av fruktan för gudens hammare lämnar Loke slutl. dryckessalen. Framställningen är utpräglat dramatisk. Avsikten med dikten tycks huvudsakl. ha varit att roa; verkliga myter torde långt ifrån alltid ligga till grund. Versslaget är ljööahättr.E.H.

Kategorier: avsikten, dramatisk, framställningen, lokasenna, loke, utpräglat

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: