Vandermonde

Vandermonde | varidärmåoVl |, Charles An-g u s t e, fransk matematiker(1735—96),ivrig förkämpe för franska revolutionen, innehade under denna flera befattningar, bl.a. lärare vid École normale i Paris. V. har arbetat inom ekvationsteorien. Med V:s d etermin an t menas determinanten: öp,af*

Kategorier: arbetat, école, ekvationsteorien, normale, paris, vandermonde

Taine

Taine [tänn], Hippolytc Adolphe, fransk-kritiker och filosof(1828—93).T. föddes i Vouziers i Ardenncrna, blev tidigt faderlös och uppfostrades vid College Bourbon i Paris. Vid avgångsexamen från École normale(1851)vägrades honom univ.-anställning av politiska och konfessionella skäl, och han var en tid hänvisad till en blygsam lärarvcrksam-het i landsorten. Senare återvände han till Paris, bedrev naturvetenskapliga studier och medarbetade i “Journal des débats” och “Revue des deux niondes” samt blev 1853 fil. dr på avh. “Essai sur les fables de La Fontaine” och prisbelönades av Franska akad. för “Essai sur Tite-Live”1854. blev han prof. i estetik och konsthistoria vid École des beaux-arts. Redan tidigt var T. kritiskt inställd mot den härskande spirilualistiska och eklektiska filosofien, vilken han skildrar i “Les philosophes francais du XIXCsiécle”(1857).Under2:a kejsardömet utvecklade, han en betydande verksamhet som litteraturhistoriker. Hans huvudarbeten på detta område äro “Essais de critiqué et d’histoire”(1858)och “Histoire de la littératurc anglaise”(4bd,1863— 64),båda präglade av hans lysande stilkonst. T. söker här förklara kulturhistoriens företeelser utifrån3faktorer: “rasen”, d.v.s. folkkaraktären, “miljön”, d.v.s. de särskilda historiska och tekniska förutsättningarna för ett diktverk, samt den “härskande egenskap” hos den enskilde förf., som enl. T:s uppfattning betingar hela dennes verk.

Kategorier: école, essai, härskande, kejsardömet, paris, taine

Cyr),vidareÉcole nationale supérieure

Cyr),vidareÉcole nationale supérieure des mines*(bergsbruk),École des ponts et chaussées(väg-och vattenbyggn.),École des eaux et foréts(skogs-högsk.),Institut agronotnique(lantbrukshögsk.),Conservatoire national de musique et de déclama-tion*(musikalisk akad.),École nationale et spé-ciale des beaux-arts*(konstakad.),École coloniale(kolonialskola) samt skolor för handel, trädgårdsskötsel, sjuksköterskeutbildning m.m.

Kategorier: beaux, ciale, école, nationale, supérieure, vidareécole

Varje ministerium

Varje ministerium har dessutom skolor inom sitt respektive fack: utom École polytechnique olika tekniska skolor(École centrale des arts et manufacturesochÉcole d’art et métiers;se Tekniska läroanstalter), krigshögsk.(École de Saint-

Kategorier: dart, école, métiers, ministerium, skolor, tekniska

Till

Till univ. äro, särsk. i Paris, knutna en rad specialinst. och laboratorier (för t.ex. psykologi, fonetik, statistik, skandinaviska språk). Även utanför univ:s ram finnas offentliga anstalter för högre undervisning, i Paris framför alltCollege de France*,en fri läroanstalt (som icke utdelar diplom), där elilen av landets kulturpersonligheter meddelat el. meddela undervisning,École pratique des hautes éludes*, École des chartes*m.fl. Slutl. finnas många privata undervisnings- och forskningsanstalter, t.ex. katolska och protestantiska fakulteterna i Paris, Toulouse och Montpellier, det berömdaInstitut Pasteur*i Paris m.fl.

Kategorier: chartes, école, éludes, paris, slutl, undervisning

Faye

Faye [faj], Hervé Auguste Étienne Albans, fransk astronom(1814—1902), 1854 prof. vid univ. i Nancy,1873—93vid École polylechnique. F. har utarbetat en på sin tid mycket uppmärksammad teori för solen, har upptäckt en komet (Fayes komet*) samt sökt förbättra Laplaces nebularteo-ri i sin bok “Sur 1′originc du nionde”(1884). de Faye [da faj], Eugéne, fransk reformert teolog(1860—1929), 1908direktor för Section des sciences religieuses vid École des hautes études, prof. i patristik vid Faculté libre de thcologic pro-tcstante, Paris. Av F:s skrifter märkas “Gement d’Alexandrie”(1898, 2éd.1906),”Gnostiqucs et gnoslicisme”(1913, 2éd.1925),”Origéne”(3bd,1923—28).

Kategorier: école, études, faye, fransk, komet, prof

Diplomatik,

Diplomatik, sp.484).Utbildningen räcker3år. É. mottar dels varje år20 franska elever, som avlagt studentexamen och blivit uttagna genom prövning, dels utländska elever, befriade från inträdesprövning men med betyg motsv. studentexamen, dels auskultantcr. Efter avslutade studier och försvar av en avhandling erhålles diplom somarchiviste-paléographe.Från É. utges sedan 1839den för medeltidshistorisk forskning viktiga tidskr. “Bibliothéque de l’É.”.P.T. École des hautes études sociales [ekåll' de å'tz etydd' såsjall']. Paris (Rue de Sorbonne19),fransk högsk. för socialvetenskap, omfattar5avd.:1)École de morale, de philosophie et de pédagogie;2)École sociale;3)École d’art;4)École de journalis-me\5)École des hautes études internalionales.Tillträde erhålles utan några särskilda fordringar beträffande ålder, examen el. nationalitet. Varje avd. utdelar diplom efter2års studier och efter offentligt försvar av en originalavhandling. Utlänningar kunna få studietiden förkortad.P.T. École des mines [ekåll' dc minn'], Paris, se École nationale supérieure des mines. École des ponts et chaussées [ekåll' de pån's e fåse'], se Tekniska läroanstalter. École du Louvre [ekåll' dy lo'vr], se Louvren. École francaise d’Extréme-Orient [ekåll' fraOsä'z däksträ'm-årjan'], forskningslust, i Hanoi, Franska Indokina, grundat1898,är centralpunkten för Bortre Indiens historiska, arkeologiska, etnografiska och språkliga utforskning. Från inst. utges ett flertal viktiga publikationer, bl.a. “Bulletin de l’É.” (sedan1901). École libre des sciences politiques [ekåll' lib'ra de sjan's pålitikk'J, Paris (Rue S. Guillaume27),fransk högsk., avsedd för dem som önska förbereda sig för den diplomatiska banan, förConseil d'état, Cour des comptes,vissa befattningar i kolonierna och framför allt i administrationen. — Efter2:a ÉCOLE MATERNELLE världskriget kallas läroanstalten ävenÉcole d'administrationoch har utrustats med mera demokratiska statuter. Eleverna rekryteras genom prov blanddiplömés en droit(jur. lic.) och tjänstemännen inom administrationen. De bästa av dem nå finansinspcktörsposter(inspecleurs des finances).Efter genomgången kurs erhålles diplom.[P.TjEsq. École maternelle[ekåll' matärnäll'1, sc Barn-kammarskola. École nationale et spéciale desbeaux-arts[ckåll' nasjånall'espesjall' de båz-a'r], “École des beaux-arts”, Paris, den franska konsthögsk., grundades1648under titeln École académique och fick1793sitt nuv. namn. Dess byggnad är belägen på den vänstra Seinestranden vid Ruc Bonaparte. É., som sorterar under Académie des beaux-arts, meddelar fri undervisning i sina avd. för måleri, skulptur och arkitektur. Den besitter åtskilliga fonder och utdelar årl. konstnärliga pris. École nationale supérieure des mines[ekåll' nasjånall' syperjö'r de minn'J, teknisk högsk. i Paris, grundad1747,för utbildning av gruv- och bergsingenjörer. Dc studerande äro av tre kategorier:1)ingenjörselever(éléves ingénieurs),vilka utväljas bland de bästa från dc polytekniska skolorna utexaminerade; studietiden begränsad till2år,2)titulärelevcr(éleves titulaires),som utväljas genom tävlan, studietiden3år, samt3)fria åhörare(audi-teurs libres).Godkänd avgångsexamen berättigar till civilingenjörsdiplom(diplöme d'ingénieur civil des mines). E.Nn. École normale primaire [ekåll' nårmall' primä'r] (ENP), fransk motsvarighet till svenskt folkskoleseminarium. Under en3-årig studietid utbildas här lärare för folkskolan(enseignement primaire).Ett dyk seminarium finns i residensstaden i varje departement. Vichyregeringen upplöste de lckman-na- och vänsterbetonade é., men dessa ha efter2:a världskrigets slut återupprättats. IÉcole normale primaire supérieure(ENPS) i S:t Cloud utbildas lärare för landets alla é. École normale (supérieure)[ekåll' nårmall' syper-jö'r], Paris (Rue d’Ulm), fransk högsk. huvudsakl. för utbildning av läroverkslärare, kallad “Frankrikes hjärna”, grundad1808.É. har en humanistisk och en naturvetenskaplig sektion och mottar såväl internatelever som utanför skolan boende; alla eleverna äroboursiers(stipendiater) och ha uttagits vid den årliga prövningen, då2530elever vinna inträde. Studietiden är3-årig. Eleverna delta i univ.s kurser samt dessutom i specialkurser. De förberedas (liksom övriga studenter) för lic.-exa-inen(lalicence)och på samma gång för den ganska svåraconcours de 1′agrégalion(det senare provet är dock icke reserverat endast för É:s elever; vilken licentiat som helst kan få anmäla sig). Det är framför allt bland deagrégés,som utgå från É., som univ.-professorerna rekryteras. Flertalet av de här utbildade eleverna bli lärovcrkslärare, medan andra söka sig till politiska, litterära el. tekniska banor.[P.T.IF.sq. École polytechnique[ckåll' pålitäknikk'], Paris, sc Tekniska läroanstalter. École pratique des hautesétudes[ekåll' pratikk' dc å'ts ctydd']. Paris (vid Sorbonne), fransk högsk. för praktiska övningar vid sidan av univ:s teoretiska undervisning. É. är delad i5avd. (mate- matik, fysik-kemi, biologiska vetenskaper, historia-filologi samt religionsvetenskap), av vilka var och en har sin egen organisation. Kurserna, som äro avgiftsfria, äro öppna för alla utan några särskilda fordringar med avseende på ålder, examen ek nationalitet. Studietiden är3år; vid2:a årets slut kan man efter författande av en avhandling erhålla titelnéléve diplomé. P.T.

Kategorier: école, ekåll, fransk, högsk, mines, paris

Eckstein, Carl Gustaf,

Eckstein, Carl Gustaf, målare(1766—1838),elev till L. Masreliez, lärare vid Konstakad:s principskola. Målade bibliska och allegoriska ämnen. Éclat [ekla'] (fra., jfr Eklatera), glans, brak, buller, uppseende. Éclipse feklips’], världsbekant kapplöpningshäst, f. i England 1764,aldrig slagen i någon löpning. Han anses som den förnämste beskällarc, som någonsin funnits i England. Efter E. har en av Englands mera kända kapplöpningar för3-och4-åriga hästar,E. stakes,fått sitt namn. Écluse [ekly'zj, även Pas de la Cluse, pass i dep. Ain i Frankrike, nära schweiziska gränsen, bildat av Rhöne vid dess genombrott av Jura-bergen. Järnvägen Lyon—Geneve går fram här. I passet finnes ett fort, Fort de 1'Éclusé, byggt av Vauban. École [ekåll') (fra., av lat.schoYa),skola, högskola, läroanstalt. Sc nedan och Frankrike, undervisningsväsen. École centrale des arts et manufactures [ekålF sa"trall' dez a'r e manyfakty'r], se Tekniska läroanstalter. École d’administration [ekålF dadministrasjåu'], se École libre des sciences politiques. École de santé |ckåll’ da sarjtc’1, under franska revolutionen namn på medicinska fakulteten i Paris. École des beaux-arts [ekåll' de båz-a'r], se École nationale et spéciale des beaux-arts. École des chartes [ekåll' de .fart'], Paris (Rue de Sorbonne19),fransk högsk., som meddelar undervisning i handskriftskännedom och biblioteksvetenskap för arkivarier och bibliotekarier (se « École des chartes.

Kategorier: arts, chartes, école, ekåll, frankrike, paris

Sällskapet

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande. Stiftelsen Thielska galleriet. Hallwylska museet. Konstrådet. Teaterrådet. Kungl. teatrarna. Statens biografbyrå. Allmänna barnbördshuset. ÉCOLE LIBRE DES SCIENCES POLITIOUES

Kategorier: barnbördshuset, biografbyrå, école, sällskapet, statens, teatrarna

Musée national d’Art

Musée national d’Art möderne. huvudstaden en rad vetenskapliga inst., som ej äro direkt knutna till univ. utan lyda under resp. ministerier. Bland dessa märkas dc. berömda College de France*. École des Chartes*, École pra-tique des Hautes Études*, École Normale Supé-rieure*, École libre des Sciences politiques*, École Polytechnique o.a. naturvetenskapliga inst., vidare spccialinst. för bl.a. ingenjörsvetenskaper, konst, agronomi, finansvetenskap, krigsvetenskap och studiet av koloniala förhållanden. Vid sidan av dessa statliga inst. (s.k.établissements publics)finnas en rad oberoende läroanstalter{établissements libres),bland vilka märkas Institut catholique* (med vetenskaplig undervisning och forskning inom cn rad vetenskaper, även naturvetenskapliga), Faculté libre de Théologic protestantc, Séminaire israélite, Alliance francaise* och Institut britan-nique (för språkundervisning) saml ett stort antal skolor för samhällsvetenskaper, naturvetenskaper, juridiska och tekniska ämnen. — Bland till de vetenskapliga studiernas tjänst stående inst. märkas också bibi., främst Bibliothéque Nationale* med Bibliothéque Mazarine och Bibliothéque de 1′Arsenal, de till de olika fakulteterna och inst. hörande specialbibi. samt Bibliothéque de la Sor-bonne och Bibliothéque Sainte-Gencviéve* (jfr sp.482).— Bland P:s många läroverk(lycées)märkas dc berömda Lycée Louis le Grand (förr College Clermont), Lycée Henri IV och Lycéc Saint Louis (förr College d’Harcourt), med traditioner från medeltiden.

Kategorier: bibliothéque, college, école, förr, inst, institut

Nästa sida »

Sök artikel: