Weismann

Weismann [väl's-], August, tysk biolog(1834 —1914), 1866c.o. och 1873 or(k prof. vid univ. i Freiburg i.Br., utgav bl.a. vikliga undersökningar över fortplantningen hos åtskilliga djur, ss. fjärilar och vattenloppor. Mest bekant är W. för sina insatser på ärftlighctslärans område, i det han framhöll skillnaden mellan groddplasma och kroppsplasma, av vilka den förra ensam är bärare av anlagen, determinanterna, som W. fullt riktigt antog vara bundna vid kromosomerna. W. bekämpade Lamarcks teorier, i det han förnekade förvärvade egenskapers ärftlighet, men medgav, alt en växelverkan kan äga rum mellan somat och determinanterna i groddplasmat. Nya egenskaper kunna uppkomma genom en “gcrminalselektion” under kampen för tillvaron. Bland W:s skrifter märkas “Uber die Kontinuilät des Keimplasmas als Grundlage einer Thcoric der Vererbung”(1885),”Das Kcimplasma”(1892),”Die Allmacht der Natur-ziichtung”(1893),”Obcr Gcrminalselektion”(1896)samt “Vorlräge iibcr Dcsccndenztheorie”(2bd,1902, 3Aufl.1913).— Litt.: Biogr. av E. Gaupp(1917).O.Cn.

Kategorier: determinanterna, egenskaper, gcrminalselektion, tillvaron, uppkomma, weismann

Variete’t

Variete’t (lat.vari’etas,tillvar’ius,växlande), (av)art, avvikande form el. sort. —Bio!.,systematisk enhet, som är underordnad arten’ och som skiljer sig frän dennas normaltyp (huvudarten) i enstaka egenskaper. V. är en huvudsakl. i vetenskapligt språk använd term. Inom jordbruk och trädgårdsodling motsvaras v. närmast av sort”, inom husdjursskölsel av raS*. Jfr Variation.

Kategorier: egenskaper, enstaka, sort, språk, varietet, vetenskapligt

Variationsstatistik,

Variationsstatistik, cn huvudsakl. inom biologiska vetenskaper använd matematisk metod att studera föränderligheten av egenskaper hos levande varelser. Om man t.ex. grafiskt åskådliggör för ett stort antal män sambandet mellan kroppslängd och det antal bland dem, som ha /\ denna längd, erhålles en kurva, / \ som liknar kurvan å fig. Denna / \ kallas cn ideell variations-/ V kurva (Gauss’ normalkurva) och /_\erhålles, om man tänker sig variationen orsakad av ett stort antal felkällor, var med sin inverkan (elementarfclshy-potesen). Den överensstämmer med den i sannolikhetskalkylen använda härledda binomialfördel-ningen. Många egenskaper ge vid sådant åskådliggörande denna ideella variationskurva, men ibland får man en avvikande, t.ex. osymmetrisk kurva el. en kurva med flera spetsar. Jfr Normalkurva. — Bland de vetenskapsmän, som särskilt bidragit till utbildningen av v., märkas F. Galton, A. Quételet och K. Pearson.[Hr]Q.

Kategorier: binomialfördel, egenskaper, erhålles, kurva, normalkurva, variationsstatistik

Selektionstcorien

Selektionstcorien har varit underkastad även senare tiders forskning. Den, som det förefaller, viktigaste frågan är, huruvida de ärftliga variationerna erbjuda ett tillräckligt material för urvalet. Så länge man i likhet med Darwin antog, alt det stora flertalet avvikelser från normalty-pen och t.o.m. förvärvade egenskaper voro ärftliga, så förelåg etl nästan obegränsat antal variationsmöjligheter. Redan August Weismann*, som i allt övrigt var en livlig anhängare av darwinismen, framhöll emellertid, att de förvärvade egenskaperna omöjligen kunde vara ärftliga, en

Kategorier: ärftliga, egenskaper, förvärvade, nästan, obegränsat, selektionstcorien

Ullbedömning sker dels

Ullbedömning sker dels på levande får, dels av klippta fållar. Avclsfårcns ull hedömes för urval av djur, vilka kunna väntas till sin avkomma förärva ensartad, tät, lång och stark ull med lämplig finlek, fri från olika slag av ullfel och i övrigt i besittning av dc egenskaper, som krävas för ullens speciella användning. Ehuru dessa ullkaraktärcr påverkas av miljön, äro de i hög grad ärftligt betingade, varför man genom selektion kan förbättra ullkvaliteten. I .Sverige be-dömes fårens ull både på lammstadiet och vid1Vs års ålder. Bedömning av klippta fållar ut-föres för sortering av ullen i olika klasser och sorter, dels vid handeln med ull, dels inom textilindustrien och hemslöjden. De olika kvalitetsklasserna betecknas med bokstäver el. siffror, ofta med förtydligande tillägg för angivande av särskilda egenskaper. Vid u. tages hänsyn till de enskilda ullhårens beskaffenhet, framför allt deras fitllék, till stapelbildningen och till tillfällens utseende i dess helhet. Härvid beaktas även ullens renhet och kondition.S.H.S.

Kategorier: egenskaper, fållar, hemslöjden, klippta, ullbedömning, ullens

Inom

Inom den psykologiska forskningen ha tvillingar använts för att bestämma arv- och miljöinflytandena på vissa psykiska egenskaper. ! Därvid förutsattes, att skillnaderna inom enäggs-paren bero endast på miljöinflytanden, medan skillnaderna inom tvåäggsparen bero på såväl arv som miljö. Väsentliga bidrag till denna forskning ha lämnats av svenska forskare, ss. G. Dahlberg, Y. Norinder, G. Smith och T. Husen. Förhållandena äro dock mera komplicerade, när det gäller psykiska egenskaper. De s.k. intrapardifferenserna bero icke endast på arv och miljö utan också på mätningsfel. Man kan räkna med att huvuddelen av skillnaderna inom samuppfostrade enäggspar betingas av sådana fel. Vidare synes risken för i förlossningsskador el. skador under fosterstadiet I vara något större för tvillingar. Antalet intellektuellt efterblivna är dubbelt så stort bland tvil- lingar som bland “enlingar”. En annan felkälla ligger i det förhållandet, att enäggstvillingar uppvisa andra parrelationer än tvåäggstvillingar. Bland de förra sträva individerna inom paren mera att vara lika varandra, medan partnerna inom tvåäggsparen i större utsträckning sträva efter att vara olika. Detta innebär, att samma objektiva miljöskillnad åstadkommer större olikhet inom ett tvåäggs- än inom ett enäggspar. Det föreligger sålunda ett komplicerat s.k. interaktions-förhållande mellan arv och miljö, varför det i fråga om psykiska egenskaper icke är möjligt att medelst tvillingmetoden generellt bestämma förhållandet mellan arv och miljö. Däremot är det mycket fruktbart att genom denna metod söka fastställa t.ex. miljöinflytandet på bestämda egenskaper. Tre amerikanska forskare lyckades finna ett 20-tal enäggiga tvillingar, där individerna inom paren strax efter födseln hade skilts åt och därefter vuxit upp på olika håll. Man fann därvid, att den psykiska likheten inom dessa par var mindre än för samuppfostrade enäggstvillingar men större än för samuppfostrade tvåäggstvillingar. — De flesta psykologiska tvillingundersökningarna ha gällt parlikhetcr i fråga om intellektuell prestationsförmåga. För praktiskt taget samtliga manliga enäggstvillingar, födda1928—32,i Sverige fann Husen cn korrelation på I0,90(maximalt samband är +1,0)mot +0,70för motsv. tvåäggspar. Sambandet i fråga om skolbetyg var för cnäggs-paren+0,75—+o,so och för tvåäggsparen+0,50— +0,55.Norinder har undersökt intraparlikheter i fråga om rättstavning och handstil och Smith likheter betr. efterbilder. — Litt.: G. Dahlberg, “Twin births and twins from a hcreditary point of view”(1926);H. H. Newinan, F. N. Freeman & K. J. Hol-zinger, “Twins”(1937);E. Essen-Möller, “Empi-rische Xhnlichkcitsdiagnose bei Zwillingen” (i “Hereditas”.1941),”Psychiatrische Untersuclumgen an einer Serie von Zwillingen” (s.å.), “T.”(1942);Y. Norinder, “Twin differences in writing perfor-mance”(1946);G. Smith, “Psychological studies in twin differences”(1949);T. Husen, “Tvillingstudier”(1953)-Mng;T.H.

Kategorier: egenskaper, miljö, paren, psykiska, smith, tvåäggsparen

Triangelsegling, kappsegling

Triangelsegling, kappsegling på triangelformad bana. Med t. avses att prova besättningens förmåga och båtens egenskaper under olika kurser i förh. till vindriktningen.

Kategorier: egenskaper, förh, kappsegling, kurser, triangelsegling, vindriktningen

Toron

Toron [-å'n], t o r i11m e m a n a t i o n, Tn, kemiskt grundämne med ordnings-nr 86i periodiska systemet, upptäcktes1900 av E. Rutherford. T. var det först kända radioaktiva grundämnet i gasform. Det har atomvikten220och hör till ädclgasernas grupp. T. är isotop till radon och aktinon och visar därför samma kemiska egenskaper som dessa. T. utsänder a-strålar, vilkas räckvidd bestämts till4,7»9cm. Halveringstiden är54,5sek. Ang. t:s ställning i de radioaktiva sönderfallsserierna se Radioaktiva grundämnen, sp.728.A.B.L.

Kategorier: egenskaper, kemiska, radioaktiva, toron, utsänder, visar

Sugden

Sugden [swgdn|, Samuel, engelsk kemist (f.1892),prof. vid Londons univ. sedan 1937,har ut- fört undersökningar över kemiska föreningars struktur med hjälp av deras magnetiska egenskaper och parakoren, sambandet mellan molckylar-volym och ytspänning. S. har utg. “The parachor and valency”(1930).

Kategorier: egenskaper, hjälp, magnetiska, parakoren, sambandet, sugden

Substans’

Substans’ (av lat.substan’tia,cg. det, som står under, resp. ligger till grund för något; ordet förekommer tidigast hos Quintilianus).1)Fil.Tagen i mera vidsträckt bemärkelse kan termen s. beteckna vilket stoff el. ämne som helst el. kärnan av varje sak; som filosofisk fackterm äger s. den traditionella innebörden av det oåtkomliga något, som oföränderligt och identiskt ligger u n-d c r och uppbär de växlande egenskaper fenomenen och tingen förete, det självständiga, vari dessa egenskaper tänkas ingå som dess a c c i-denser*, och det förblivande i det växlande; över huvud framstår s. som den “vilande polen i företeelsernas flykt”. — Begreppet s. genomgår hela den västerländska filosofien alltifrån den jo-niska naturfilosofiens dagar, men det har växlat med skilda tider och syslem. Ant. har man med eleaskolan och Spinoza antagit blott en enda s. el. ock med atomisterna och Lcibniz cn m å n g-f a 1 d sådana. Vidare har man ant. med spiri-tualistcrna bestämt s. som till sin natur av andligt slag cl. med materialisterna som m a t e-r i e 11 el. ock med Spinoza och Schelling som en enhet el. indifferens av andligt och materiellt. •Spinoza, hos vilken framför andra s.-begreppet är ett kärnbegrepp, bestämmer s. som det, som “är i sig självt och förstås genom sig självt”. S. tankes även som orsak till sig själv(causa sui),och ur den framgår med nödvändighet allt annat. — Medan sålunda s.-tanken behärskar ett stort antal inbördes ytterst olika filosofiska system, utsattes den i ett antal andra för en vass och nedbrytande kritik. Så betonar Locke, att s. är den helt och hållet obekanta “bärare”, som vi skjuta in under ett knippe egenskaper, och Hume, att den är en ren skapelse av vår inbillningskraft, en fiktion. För Kant får s.-begreppet rang av kategori, d.v.s. betraktas som ledande synpunkt och grundbegrepp hos vårt förstånd, varigenom vi förbinda och omstöpa företeelserna till relativt konstanta objektiva ting. Inom vissa senare filosofiska riktningar avskrives s.-begreppet allt fullständigare, så t.ex. inom empiriokriticismen, el. ersattes det av funklionsbegreppet; inom psykologien har det likaledes efter Kant förlorat sin hemortsrätt (jfr Aktualitctstcori och Slibstantiali-tetsteori). — Litt.: A. Leschbrand, “Der Substanz-begriff in der neueren Philosophie”(1895);J. Schultz, “Die Bilder von der Materie”(1905);K.

Kategorier: ändligt, begreppet, egenskaper, filosofiska, spinoza, växlande

Nästa sida »

Sök artikel: