Utterhielm, Erik,

Utterhielm, Erik, målare(1662—1717),var anställd hos Hedvig Eleonora som hovjunkare och var elev av Ebrenstrahl och M. Meijtens. Som konstnärsysslade U. mest med miniatyr- och emaljmålning och utförde för drottningens räkning en mängd porträtt, bl.a. flera av Karl XT, vidare av Karl XII, Ulrika Eleonora d.ä. och d.y. samt flera serierporträttkopior av drottningens släktingar(Gripsholm).Flera emaljmålningar efter kända religiösa målningar finnas i Stålens historiska museum. G.V.

Kategorier: drottningens, eleonora, erik, gripsholm, karl, utterhielm

Ulrika Eleonora, svenska

Ulrika Eleonora, svenska drottningar. 1) Ulrika Eleonora d.ä.(1656—93),dotter till konung Fredrik III av Danmark och Sofia Amalia av Braimschweig-Limcburg. Redan före skånska krigets utbrott 1675 trolovad med Karl XI blev U. till bekräftelse på den genom freden i Lund1679återställda vänskapen mellan Sverige och Danmark förmäld med honomVs1680;vigseln förrättades i största enkelhet på Skottorps slott i Halland. U. blev med sitt försynta och blida väsen myckel älskad i Sverige; endast hennes maktlystna svärmodor, änkedrottning Hedvig Eleonora, förföljde henne med sin avundsjuka och såg med stor misstro på U:s danska förbindelser. Med politiken tog U. emellertid veterligen icke någon befattning, hon gick helt upp i vården av sina barn och bedrev f.ö. en omfattande välgörenhet (jfr Drottninghuset). Även sin stränge gemåls hjärta vann hon till sist, och han sörjde U. djupt vid hennes tidiga bortgång. Av U:s barn avledo4söner i späd ålder; de överlevande voro Karl XII, Hedvig Sofia, g.m. hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp, samt U.2).C. 2) Ulrika Eleonora d.y.(1688—1741), dotter till konung Karl XI och U.l). Alltifrån barndomen synes U. ha fått träda i bakgrunden för sin mera begåvade äldre syster, Hedvig Sofia. Sedan denna avlidit och Karl XII dragit ovissa öden till mötes, blev emellertid U. en viktig politisk faktor, hos vilken rådet sökte ett stöd, i sht i fråga om åtgärder, som förväntades väcka kungens misshag. 1 nov.1713anmodades hon att bevista rådets sammanträden för att ge ytterligare auktoritet åt det på dagen för hennes inträde fattade beslutet om ständernas inkallande.

Kategorier: barn, eleonora, hedvig, karl, sofia, ulrika

Ulrika, socken

Ulrika, socken i Valkcbo hd i Östergötland, Östergötlands län, och pastorat i Vifolka och Valkebo kontrakt av Linköpings stift, n.ö. om Sömmen;130,23 km2, därav 124,35land;916inv.(I953)-U. består av småkuperad, sjörik skogs-och bergsterräng med höjder upp till241m ö.h.; av den odlade jorden är en stor del f.d. torvmark. Åkern utgör8°/o av laudarealen, skogsmarken75%. I U. ligger större delen av Ycke kronopark. Kyrkbyn och tätorten Ulrika har290inv.(1951).Kyrkan av trä (kallad Ulrika Eleonora) är från1736—37;altarskåp från1684,klockstapel från1755.SedanVi1952ingår U. jämte Nykil och Gammalkil i kommunen S. Valkebo. — Namnet efter drottning Ulrika Eleonora d.y.I.Mg;F..

Kategorier: eleonora, kronopark, kyrkbyn, socken, ulrika, valkebo

Tynnelsö, slott

Tynnelsö, slott i överselö sn, Södermanland, på den lilla Tyunelsön i Mälaren, nära Selaön,5km n.ö. om Strängnäs, och ett numera styckat gods med ägor på Tynnclsön, Selaön och Tosterön. Godset omtalas f.g.1282,och möjl. påbörjades redan detta årh. den borg, som ingår i den nnv. byggnadens nedre delar. Från1306 tillhörde T. biskoparna av Strängnäs, av vilka Konrad Rogge på1490-talet om- och tillbyggde borgen till ståtlig höjd.1522belägrades och intogs T. av Gustav Vasa, som 1527gjorde T. till kronogods och senare kungl. lustslott; som sådant innehades det av bl.a. drottning Katarina Stenbock, hertig Karl (IX) och hans två gemåler, hertig Karl Filip och drottning Maria Eleonora. På Karl IX:s befallning ombyggdes och förskönades det kvadratiskt anlagda slottet1584—1619och försågs med tre tornliknande utbyggnader. Ståtliga plafonder finnas bevarade från denna epok. T. skänktes1636av Maria Eleonora till Karl Filips dotter Elisabet Gyllenhielm (d.1682),kom1681genom reduktionen till Kronan och innehades1685 —1715av änkedrottning Hedvig Eleonora.1725gavs T. som betalning för Karl Xll:s skuld till den ukrainska grevinnan Anna YYoynarowska; denna lät byggnaden förfalla. T. tillhörde sedan från1748Fredrik I och hans naturliga söner, grevarna v. Hessenstein, och såldes1779till kommerserådet S. B. Hebbe, vilken1800gjorde godset, jämte ett hus på Riddarholmen och en penningsumma, till fideikommiss för sin son. Denne lät1826—27reparera slottet, varvid den s. utbyggnaden revs, nya trappor insattes och en lanternin uppfördes på taket, varigenom slottet fick sin nuv. exteriör.1869ärvdes fideikommisset av ryttmästaren, sedermera landshövdingen F. A. Boström, som1876,efter att ha inställt en planerad modernisering av slottet, lät uppföra en ny, vacker tvåvånings stenbyggnad i italiensk villastil (efter ritning av prof. E. Jacobsson) på Selaön, mittemot slottet. Hans son, kabinettskammarherre Erland Boström, överlät1940slottet till Vitterhetsakad., som sedan dess arbetat på en successiv islåndsättning av byggnaden. F.ö. är godset efter fideikommissets upplösning1927och stora avsöndringar uppdelat på2egendomar i enskild ägo, Tynnelsö ö (taxeringsvärde99,400kr1952)och Tynnelsö gård, den senare omfattande ägor på Sela- och Tosteröarna (taxeringsvärde med såg och stor fruktträdgård226,000krl9$z)-— Namnet,1282Thonnilso,1306Thynnilso, är icke tolkat. — Litt.: C. Eichhorn i “Fornminnen från medeltiden och renässansen”(1885);G. Up-mark, “Svensk byggnadskonst1530—1760″ (1904);K. v. Schmalensee i “Rig”,1930.F.IId;Er.

Kategorier: eleonora, godset, karl, selaön, slottet, tynnelsö

Svanshals

Svanshals (förr även Svan hals), socken i Lysings hd i Östergötland och församling i Svanshals och Kumla pastorat i Dals och Lysings kontrakt av Linköpings stift, närmast s. om Tåkern;43,23 km2, därav 30,-8land;611inv.(1953; 20inv. pr km2). Med undantag av en mera skogrik och småkuperad s.ö. flik tillhör S. den bördiga östgötaslätten. Åkern utgör64%av landarealen, ängen14%och skogsmarken15%.Egendomar: Renstad*, Kylebcrg* och Stora Kullen. Åtskilliga järnåldersgravar finnas och en runsten. Efter omfattande om- och tillbyggnader äro av den vackra1ioo-talskyrkan blott murdclar påvisbara i den nutida byggnaden, som fått sin gestaltning främst genom omändringarna1843—45-Ett krucifix är från förra delen av1300-talet; några skulpturer äro utförda av B. Precht. Drottning Ulrika Eleonora skänkte dyrbart nattvardssilver hit. Medellida dopfunt (se bild vid Bestiarius). Sedan Vi1952ingår S. jämte V. Tollstad, Heda, Rök och Trehörna i kommunen Alvastra. — Namnet skrevs1282Svanshals. Del torde vila på en jämförelse mellan en terrängformalion och ens-vans hals,sannol. den långsträckta höjd, vid vars v. ända kyrkan ligger.P.;Er.

Kategorier: dyrbart, eleonora, hals, lysings, skänkte, svanshals

Stockholms norra kontrakt

Stockholms norra kontrakt i Stockholms stift består av följ.6församlingar inom Stockholms stad, vardera utgörande ett pastorat: Johannes, Hedvig Eleonora, Oscar, Engelbrekt, Gustav Vasa och Matteus;170,566 inv.(1952).

Kategorier: eleonora, engelbrekt, kontrakt, norra, oscar, stockholms

Fiholm, gods

Fiholm, gods i Rytterne sn i Västmanland, strax n. om mälarfjärden Blackens v. del, omfattar med underlydande 669 ha, därav260åker; taxeringsvärde380,100kr. Slottet är av sten i två våningar, byggt1772—73.F. tillhörde från1300-talets början Västerås biskopsstol men indrogs vid reformationen till Kronan; bl.a. Katarina Stenbock, Maria Eleonora och Hedvig Eleonora innehade det sedan som förläning. Från Kronan avhändes F.1723;sedan1779är det fideikommiss inom ätten Ridderstolpe och innehas nu av greve C. (i. v. Frischen Ridderstolpe. — Förra leden i namnet är gen. av fsv.fä),boskap (se E. Wigforss i “Namn och bygd”,1918,sid.117).Namnet skrevs1320Feholm.P.;Er.

Kategorier: eleonora, fiholm, gods, hedvig, kronan, ridderstolpe

Pfalziska huset betecknar

Pfalziska huset betecknar i svensk historia den 1654—1720 regerande dynastien, omfattande Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII och Ulrika Eleonora. Sc vidare Pfalz1),Wittelsbach och Zweibriicken.

Kategorier: betecknar, eleonora, huset, karl, pfalziska, zweibriicken

Eleonora Katarina,

Eleonora Katarina, pfalzgrevinna(1626—92).Syster till sedermera Karl X Gustav uppfostrades E. tills, med drottning Kristina och blev genom hennes ingripande vid 17års ålder, trots faderns motstånd, förlovad med lantgreve Fredrik av Hessen. Först1646ägde dock giftermålet rum, och under mellantiden hade E. inlåtit sig i ett kärleksförhållande med en fransk komiker, Beschon. Lantgreven förlät sin gemål hennes felsteg, men äktenskapet blev föga lyckligt.

Kategorier: eleonora, fransk, kärleksförhållande, katarina, komiker, mellantiden

Eleonora

Eleonora av A k v i t a n i e n, fransk och engelsk drottning(1122—1204).Dotter och arvtagare till den siste hertigen av Guyenne blev hon 1137 gift med Ludvig VII av Frankrike men skildes1152och gifte s.å. om sig med Henrik Plantagenet, från1154konung av England, varigenom hennes franska arvländer (Akvitanien och Poitou) kommo i engelsk besittning. Hon var en intrigant dam, som ivrigt deltog i sina söners stämplingar mot sin gemål; under sonen Richard Lejonhjärtas korståg och fångenskap förde hon styrelsen i England.H.Bg.

Kategorier: eleonora, engelsk, england, intrigant, ivrigt, söners

Nästa sida »

Sök artikel: