Waterloo-with-Seaforth

Waterloo-with-Seaforth [oå’t,>lo’-giö-.si’fäl>l, stadsdel i Bootlc, Lancashire, England, strax n. om Liverpool. Havsbad.

Kategorier: england, havsbad, liverpool, seaforth, waterloo, with

Walsall

Walsall [oå'lsål], stad(county borough)inom “Black country” i Staffordshire, England, io km n.n.v. om Birmingham;114,514 inv.(1951).W. har stor läder- och järnvaruinduslri, berömd redan på1600-talet.

Kategorier: berömd, birmingham, england, järnvaruinduslri, läder, walsall

Vagong

Vagong [-årj'] (fra.ivagon,av eng.n’ag[g\nn).1)Större,4-hjulig lastvagn, i allm. täckt med välvd tältduk; före lastbilarnas tillkomst mycket använd i England och på kontinenten. —2)Järnv.,passagerarvagn.

Kategorier: använd, england, kontinenten, passagerarvagn, tillkomst, vagong

Flygbild över katedralen

Flygbild över katedralen i Norwich, England. grevskapet Norfolk i England, kring River Wen-suni nära dess sammanflöde med Yare;119,760 inv.(‘950; 34,975 1801).Staden hade en rik utveckling redan under den tidiga normandiska stilperioden (från1000-talets slut); därom vittna katedralen och den gamla borgens höga, massiva torn, nu museum. Bland kyrkorna, nära ett 40-tal, märkes vidare Saint Peter Mancroft; Saint Andrew’s Hall var urspr. en gotisk klosterkyrka. Stadshuset byggdes vid1400-talets milt. Ett par moderna byggnader visa omisskännliga svenska förebilder (Stockholms stadshus, Halmstads rådhus). Staden skadades svårt genom flygbombningar under2:a världskriget; vid ett anfall i aug.1942förstördes bl.a.6kyrkor. Redan i början av1300-lalet var N. tack vare hitflyttade flamländska vävare berömt för sina textilier. Nu företrädes industrien av skofabriker, garverier, tegelbruk och mekaniska verkstäder samt tillverkning av spetsar, livsmedel och kemikalier.P.;E.W.

Kategorier: england, flygbild, flygbombningar, katedralen, saint, staden

Nyheter frånStorbritannien,illustrerad veckotidning,

Nyheter frånStorbritannien,illustrerad veckotidning, utg.1939—45i Stockholm av engelska legationen, red. Gösta E. Sandström, utdelades gratis; av årg.1voro h. i—9stencilerade, övriga tryckta; h.1var på engelska med titeln “Weekly News Bulletin”. N. innehöll utdrag ur engelska tidn. och tidskr., tal av engelska och amerikanska statsmän, redogörelser från2:a världskriget och livet i England och uppsatser om kulturella förhållanden i England. N. innehöll också bidrag på engelska.E.

Kategorier: engelska, england, frånstorbritannien, illustrerad, innehöll, nyheter

Vachell

Vachell [véTcoll, II o r a c e A n n c s 1 c y, engelsk författare (f.1861).V, som skrivit romaner, noveller och skådespel samt kriminalberältelser, har främst blivituppskattadför sina välskrivna, initie- rade skildringar av livet på herresäten och i landsortsstäder i England.

Kategorier: england, initie, livet, rade, skildringar, vachell

Wace

Wace I vas] (ofta av misstag med förnamn R o-bert), normandisk präst och författare (o. noo—75),en yrkesförfattare, som levde på sin penna, skrev helgonbiogr. (Nicolas, Marguerite, Marie) och två torra rimkrönikor: “Brut”, britternas (enl. den tidens tro benämnda efter Brutus) historia(115 5; 15,000 verser), och “Roman dc Ron” (Rol-lo el. Rolf), Normandiets historia(1160; 16,500verser). W. har som källor latinska, i England och Frankrike förf. krönikor, vilka han riktat med tillägg ur egen fatabur. Uppl.: “Brut” av Le Roux de Lincy(2bd,1836—38);”Roman de Ron” av H. Andresen(2bd,1877—79).— Litt.: G. Paris i “Romania”,9 (1880).J.V.

Kategorier: brut, england, frankrike, historia, roman, wace

Redan från 8oo-talet hade

Redan från 8oo-talet hade de italienska städerna sökt kringgå Konslanlinopel och handla direkt med den islamiska världen, men först under korstågstiden tog denna handel fart (Iioo-lalet). Korstågen inneburo cn fransk expansion ned mot de rika kulturländerna vid ö.Medelhavsbacke.net, där det arabiska väldet splittrats sönder. Samtidigt ägde. en annan stor emigrationsrörelse rum: den tyska kolonisationen av länderna kring Östersjön. Liibeck grundlades 1143.Dessa folkrörelser medförde ett enormt uppsving i handeln; de två stora handelsområdena Medel havsörn rådet och Nordöstersjöområdet färdigbildades nu. De italienska städerna (t.ex. Florens, Genua och Venedig), stödjande sig på erövringar vid ö. Medelhavets kuster, togo ledningen av handeln på islamiska världen; dc tyska städer, som bildade. Hansan , togo nu ledningen av varuutbytet mellan industriområdet vid Engelska kanalen—Rhen och råvaru-länderna vid Östersjön. Omslagsplatserna för handeln mellan ö. och v. blevo, sedan Amalfi1130 och Pisa1290dukat under, Venedig och Genua samt senare Florens. Handeln på Indien låg i händerna på araberna, vilka utefter Afrikas östkust och i Indiska oceanen utvecklade ett starkt handelsvälde. De orientaliska varorna, av européerna att börja med betalda med klingande valuta, började delvis betalas med den italienska industriens alster, textilvaror och glas. Dc flandriska textilprodukterna, som avsattes på Östersjöområdet, betaltes med spannmål, sill, koppar, järn, vax och honung. Under1100—1300-talcn transiterades denna handel över Liibeck—Hamburg, men från1400-talel började holländarna segla runt Skagen. — Från1150till1300bildade mässorna i Champagne (Troyes, Brie, Lagny-sur-Marne) förbindelsen mellan det s. och11.handelsområdet; dit kommo handelskaravanerna från Italien, Schweiz, Spanien, Flandern, Tyskland och England. 1 lär var också centrum för penninghandcln. Men från1300-talet trängde italienarna, vilkas efterfrågan efter den västeuropeiska ullen blev allt starkare, direkt sjövägen upp till Flandern och England. Brygge blev nu mötesplatsen för dc italienska städernas och TTansans köpmän. Samtidigt började dessa städer handla direkt med Rhenområdet via Brenner- och S:t Gotthardspassen; i Sydtyskland uppstod ett livligt handelscentrum.

Kategorier: började, direkt, england, handeln, italienska, städer

Freden

Freden i Ulrecht 1713 avslutade i stort sett spanska tronföljdskriget (jfr Rastatt): Filip av Bourbon blev kung av Spanien; detta land behöll sina besittningar i främmande världsdelar men avstod till England Gibraltar och Menorca samt till hertigen av Savojen Sicilien, som upphöjdes till kungarike. Frankrike avstod till England vissa områden i Nordamerika, bl.a. Newfoundland. van Utrecht [y’trä^tj, Adrian, flamländsk målare(1599—1652cl.1653),var cn på sin tid högt uppskattad målare, verksam vid flera hov. Med frisk färggivning målade U.nature mötteav olika slag, därjämte även levande djur. Nationalmuseum, Stockholm, har “Fruklslycke”, Kunslmuseet, Köpenhamn, “Fruktstycke” och “Dött vilt”.

Kategorier: avstod, england, färggivning, freden, frisk, målare

Ubåtskrig, krigföring

Ubåtskrig, krigföring med ubåtar, fördes under såväl i :a som2:a världskriget främst av Tyskland för att förhindra el. försvåra fientlig försörjning sjöledes samt för att direkt och indirekt hindra överskeppningsföretag. Även om det tyska u. fördes på ett likartat sätt under dc båda krigen, voro förutsättningarna ej desamma. Sålunda kunde Tyskland under nära nog hela i:a världskriget falla tillbaka på övervattensstridskrafter, vilka i styrka voro så gott som jämbördiga med de styrkor England kunde avse för Nordsjön och Atlanten, något som långt ifrån var fallet under2:a världskriget. Å andra sidan fick Tyskland i första fallet aldrig tillgång till så framskjutna ubåtsbaser som i det senare fallet genom ockupationen av bl.a. Norge och Frankrike. Under i:a världskriget voro ubåtarna därför hänvisade till de indragna baserna i Nordsjöns innersta del cl. till dc mestadels kraftigt spärrade, flandriska hamnarna, medan i2:a världskriget den tyska ubåtsbaseringen fick omfattningskaraktär gentemot England. — Betecknande för2:a världskriget var flygvapnets ökade medverkan, som till en början tog sig uttryck i intim, resultatbring-ande samverkan ubåt—flygplan främst i farvattnen kring England. Flygvapnet verkade emellertid även till effektivare bekämpande av ubåtarna, enär dc allierade kunde utnyttja flygplanbärande fartyg, vilka ofta fingo åtfölja transportfartygen (konvo-jerna) över Atlanten. — Tyskland inledde i båda krigen ubåtskampanjen med färre än30 ubåtar men förmådde genom intensiv byggnadsverksamhet efter hand öka insatsen till att tidvis omfatta hundratalet ubåtar i samtidiga operationer. Totalförlusterna uppgingo 1914—18till c:a200och understego193945ej600ubåtar. Det tyska u. (från Va1917benämnt “det oinskränkta u.” på gr. av att även handelsfartyg sänktes utan föregående varning) framkallade på våren1917en allvarlig kris i England. Sänkningssiffrorna sprungo upp till c:a1mill. t i månaden. En vändning åstadkoms dock på hösten s.å., bl.a. genom USA:s inträde i kriget. I2:a världskriget kom u. att ingå som ett led i det s.k. slaget om Atlanten. Detta slag, varunder sänkt allierat tonnage ofta kunde räknas i sexsiff-riga månadstal, kulminerade1943,sedan en våldsam antiubåtskampanj, delvis med användande av nya hjälpmedel, fört med sig betydande ubåtsförluster. Samtidigt härmed resulterade ersättnings-byggandet av transporttonnage i en sådan ökning av antalet handelsfartyg, att man förmådde stabilisera Englands sviktande ställning. I u. från tysk sida kunde urskiljas utpräglat offensiva perioder. Dessemellan måste ubåtarna tid efter annan hemkallas för att förses med nya hjälpmedel el. inträdde svagbetspcrioder på gr. av framgångsrika allierade bombföretag mot varvs- och industrianläggningar i Tyskland. En stort upplagd ubåtsoffensiv, påbörjad före årsskiftet1944/45,hade icke nått full styrka, när ficntligheterna upphörde.

Kategorier: atlanten, england, fallet, tyska, tyskland, världskriget

Nästa sida »

Sök artikel: