Utströmning

Utströmning av en vätska ur ett kärl är ett komplicerat fenomen, för vars fullständiga beskrivning man måste taga hänsyn till friktion och kapilla-ritct. Approximativt gäller för u.-hastigheten ett av E. Torricelli angivet teorem (jfr Torricellis teo-rem), enl. vilket vätskan utströmmar genom ett hål i bottnen el. i en sidovägg av ett kärl med en hastighet, som är lika stor som den hastighet, vilken en vätskepartikel skulle ha erhållit, om den fått fritt falla en sträcka — lodräta avståndet från hålet till vätskeytan. Vätskestrålen kontraheras efter u. ur hålet. Den minsta stråldiam., som uppnås nära hålet, utgör c:a o,«2av hålets diam. På större avstånd från hålet upplöser sig strålen i droppar, vilka under ständig, regelbunden växling av formen falla till marken. Dessa fenomen kunna studeras stroboskopiskt cl. kincmatografiskt.Re.

Kategorier: falla, fenomen, hålet, hastighet, karl, utströmning

Termoelektricitet, tcrmoelcktriska fenomen, fenomen,

Termoelektricitet, tcrmoelcktriska fenomen, fenomen, som bestå däri, att i ett system av homogena metalliska elektriska ledare ett ömsesidigt samband finnes mellan uppkomsten av en värmeström och en elektrisk ström. Karakteristiskt är, att riktningen hos den primära företeelsen bestämmer riktningen hos den sekundära företeelsen. — Följ. grundläggande effekter kunna särskiljas: 1)Secbcc k effekten, uppläckt av T. J. Seebeck 1821.Denna består däri, att en elektromo-torisk kraft, EMK, uppstår i en krets, som är sammansatt av2olika metaller el. metallegeringar (fig.1),om de båda kontaktställena hållas vid olika temp. Den alstrade EMK, den s.k. termoelektrom o t o-r i s k a kraften, ger, om kretsen är sluten, upphov till en term oelektrisk ström (termoström). EMK är beroende dels av tcmp.-skillnadcn mellan kontaktställena, dels av vilka metaller, som användas, och dels av temp:s absoluta storlek. EMK(Eah)hos metallenagentemot metallen b säges vara positiv, om vid det kalla kontaktstället strömmen går frånatill b. Den termoelektromotoriska kraften pr grad mellan två metalleraoch b kallas den termoelektriska kraften el. t e r m o k r a f t e n{eab).En metallkombination av angivet slag säges bilda ett termoelement. I äldre litteratur anges den termoelektriska kraften gentemot en bestämd rcfcrensmetall, vanl. koppar, bly el. platina. Genom nyare mätningar har man lyckats få ett direkt uttryck för termokraften för varje särskild metall, den absoluta termokraften,eafa(se tab.).önskastermokraftent.ex. för ett Cw-Pt-termoelement, subtraheras de absoluta termokrafternaför resp. metaller(1,7—[—4,41 = 6,i mikro volt pr grad). Har man en sådan sluten krets som i fig.1och hållas de båda kontaktställena vid konstant temp., kan ett tcrmoele-ment erhållas, vars EMK är mycket konstant. Göras ledarna tjocka, så att det ohmska motståndet hos dem blir litet, kunna lätt strömstyrkor på hundratals ampere erhållas.

Kategorier: absoluta, fenomen, kontaktställena, kraften, metaller, termoelektriska

TelakustFk

TelakustFk (till grek.tele,fjärran, ochakustikos’,hörande till hörseln, avaku’ein,höra), benämning, hörande till studiet av på förment parapsykisk väg uppkomna ljudfenomen (jfr Parapsykologi). I vissa parapsykiskt anlagda människors närvaro anses oförklarliga ljud kunna uppstå, knackningar i väggar, skrapningar i bord cd. Luther omtalar liknande ljud, som han tillskriver djävulen; i äldre spöktro och spiritism ansågos de uppkomma av s.k. klapp-andar (ty.Poltergeister).Telakustiska fenomen anses gärna åtfölja telekinctiska fenomen (se Telekinesi) och äro liksom dessa, i den mån de existera, helt oförklarliga. Ett svenskt studium av dyl. fenomen finns beskrivet i P. Bjerres “Spökerier”(1947).O.H.

Kategorier: fenomen, klapp, ljud, oförklarliga, poltergeister, telakustfk

Svenska sällskapet

Svenska sällskapet för psykisk forskning, bildat 1929,tidigare Sällskapet för parapsyko-logisk forskning, har till ändamål att stödja vetenskaplig forskning ang. parapsykologiska fenomen. S. stöder ekonomiskt det1950 grundade Inst. för parapsykologiforskning.

Kategorier: ekonomiskt, fenomen, forskning, sällskapet, stöder, svenska

Spiritualism’

Spiritualism’ (av lat.spVritus,ande).1)Fil.S. kallas den metafysiska åsikten, att verkligheten till sitt sanna väsen är andlig och att det kroppsliga blott är ett fenomen av det andliga el. själsliga. Materialismen utgör alltså motsatsen till s. Medan s. fattar den för oss givna världen som ett fenomen av det själsliga, fattar den med s. besläktade idealismen densamma som ett fenomen f ö r det själsliga och behöver därför till skillnad från s. icke utsäga något positivt om verklighetens väsen i sig.N.A. 2) Teol.S. har man kallat en för vissa religiösa rörelser karakteristisk (ofta ensidigt betonad) uppfattning av “anden” som organ för en omedelbar förbindelse mellan Gud och människan, varvid mera yttre medel för gudsuppenbarelsen, ss. kyrka, tradition, sakrament och dogma, avböjas el. tillmätas mindre betydelse, och över huvud underskattas utifrån det andligt tidlösas synpunkt det historiskt betingade i religionen. Spiritualistiska rörelser ha i regel opponerat mot kyrkan som alltför institutionell (s:s kyrkobegrepp är gemenskapen mellan andligt likasinnade) och i stället ansett sig företräda en kristendom av högre art, ofta utmärkt av kiliastisk förväntan på “andens tidsålder”, särskilda nådegåvor (jfr Karisma), extas o.d. Inslag av s. förekommer i scktbildningar, ss. donatismen och monatismen i gamla kyrkans tid; den har även (i senare former) nära förbindelse med mystiken både under medeltiden och senare. Under reformationstiden framträdde spiritualistiska rörelser, vilka ur Luthers trosbegrepp och opposition mot romersk-katolska kyrkan drogo radikala, stundom all yttre kyrklig ordning omstörtande, slutsatser (“svärmcandar”, H. Denck, S. Franck, K. Schwenckfeld o.a.; jfr Anabaptister). — Litt.: E. Troeltsch, “Die Soziallehren der christ-lichen Kirchen und Gruppen” (i “Gesammelte Schriftcn”,1, 1912);R. M. Jones, “Spiritual reformers in the iöth andI7thcenturies”(1914);H. Bornkamm, “Mystik, Spiritualismus und die An-fänge des Pietismus im Luthertum”(1926).S.N. 3) Dets. som spiritism*.

Kategorier: ändligt, fenomen, förbindelse, kyrkan, rörelser, själsliga

Röda skenet,

Röda skenet, ett gemensamt namn på dc ovanliga färgfenomen, som visade sig mot slutet av 1883 och något av de. närmast följ. åren. Fenomenet var huvudsakl. en förstärkning av afton-och morgonrodnaden. Man ansåg, att nämnda sken orsakades av ytterst fint stoft högt uppe i atmosfären, härrörande från den våldsamma eruptionen på Krakatau28/s—27/81883.Jfr Alpglöd. — Orsaken till samtliga dessa färgfenomen har ännu icke i detalj utforskats. Säkerligen har man dock att söka förklaringen i ljusets böjning kring i luften svävande småpartiklar och i ljusets diffusion i atmosfären. Dessa fenomen verka med stor styrka, då solen befinner sig i närheten av horisonten, ty då måste dess strålar genomtränga ett tjockt luftlager. Då man vet, att dessa fenomen fullkomligt upphöra, då solen sjunkit180under horisonten, kan man beräkna, att endast de delar av atmosfären, som ligga under c:a65km över jordytan, kunna vara verksamma.[H.Kr]C.J.Ö.

Kategorier: atmosfären, fenomen, horisonten, ljusets, röda, skenet

Psykisk smitta, benämning

Psykisk smitta, benämning på det fenomen, att ett psykiskt symtom kan överföras till annan person, t.ex. att vårdaren kan bli offer för samma tankevilla som den sjuke cl. att viss art hysteriska anfall kunna bli vanliga på en psykiatrisk vårdavd., sedan patienterna sett en av de sjuka få sådana anfall. Det har också livligt diskuterats, om p. gör sig gällande vid masspsykologiska fenomen och masspsykoser, ss. Sankt Veitsdansen.

Kategorier: anfall, fenomen, livligt, psykisk, sjuka, smitta

Psykisk forskning,

Psykisk forskning, en särsk. i England (efter bildandet av Society for Psychical Research,1882)och därefter i Amerika allm. använd “beteckning för den metodiska undersökningen av sådana själsliga fenomen, som genom sin ovanliga och hemlighetsfulla, “ockulta” karaktär falla utanför den vanliga empiriska psykologiens ram (t.ex. de “telepatiska” fenomen, som gåvo anledning till bildandet av nämnda brittiska sällskap). I Tyskland (sedan 1889)och Frankrike (sedan1893)har det blivit allm. att beteckna hithörande forskningsområde som “parapsykologi”* och de ifrågavarande fenomenen som “parapsykiska”. I’.Kr.

Kategorier: allm, bildandet, brittiska, fenomen, forskning, psykisk

Exta’s

Exta’s (grek.ck’slasis). Psykiatr.,sådana om-töckningstillstånd, varvid medvetandet mer el. mindre fullständigt avspärras gentemot yttre intryck (så att t.ex. kroppsliga smärtor ej förnimmas), för att under stark lyckokänsla helt fyllas av en enda föreställningskrcts. Föreställningarna taga därvid ofta hallucinatorisk gestalt. E. kan beledsagas av stupor men även av agitationslill-stånd el. fenomen ss. tungomålstal e.d. Den uppträder vanl. på sjuklig grundval vid epilepsi, schizofrena psykoser el. hysteriska tillstånd, men även på det normala själslivets gräns (se nedan). Sm.

Kategorier: agitationslill, extas, fenomen, sjuklig, tungomålstal, uppträder

Polariserade ljusstrålar kunna interferera

Polariserade ljusstrålar kunna interferera med varandra. Härvid är dock alt märka, att strålar, som äro polariserade i mot varandra vinkelräta plan, ej kunna undergå interferens. Karakteristiska interferensfenomen uppträda, då parallella el. konvergerande ljusstrålar av vitt, lincarpolariscrat ljus träffa en dubbelbrytande kristall. Man erhåller därvid interferensfigurcr. Detta fenomen kallas kromatisk p., och man har härpå grundat metoder för undersökning av kristallers dubbelbrytande natur. — Vissa ämnen ha förmåga att vrida p.-planet för lineärt polariserat ljus (se Optisk vridningsförmåga). — P. är ett fenomen, som cj uteslutande förekommer hos ljuset. Det är iakttaget vid alla slag av elektromagnetisk strålning. P. är karakteristisk för all slags transversell vågrörelse, och förhandenvaro av p. är ett indicium på att en vågrörelse är av transversell natur. — På grundval av hypotesen om existensen av en elastisk ljuseter utvecklade A. J. Frcsncl* cn teori för p.-fenomen. Från denna berömda teori härrör det vid beskrivningen av p.-fenomcn vanl. använda språkbruket. Till väsentligen samma resultat har den elektromagnetiska ljusteorien fört.Re.

Kategorier: fenomen, ljus, ljusstrålar, polariserade, teori, vågrörelse

Nästa sida »

Sök artikel: