Ziller

Ziller [ts-1, Tu i skon, tysk pedagog och filosof (1817—82). Efter juridiska och humanistiska studier blev Z. 1853 doc. i Leipzig, där han 1861 grundade ett pedagogiskt univ.-seminarium, senare förbundet med en övningsskola. Z., som 1864 blev prof. i filosofi och pedagogik, var Herbarts mest betydande lärjunge och försökte i dennes anda ge relativt detaljerade anvisningar för undervisningens bedrivande bl.a. i fråga om de s.k. formal-stadierna*. Starkare än Herbart betonade Z. det moraliska målet för karaktärsdaningen. Han vann många anhängare och efterföljare, främst bland dem W. Rein. Z. verkade för spridande av Herbarts och sina idéer bl.a. genom den av honom 1869 grundade Vcrcin fiir wissenschaft-liche Pädagogik, som fr.o.m. startåret utgav en årsbok. Z. har bl.a. utg. “Einleitung in die allge-mcine Pädagogik” (1856) och “Grundlegung zur Lehrc vom erziehendon Untcrricht” (1865). Av hans samlade pedagogiska skrifter utgavs 1 bd 1914 av Th. Fritsch. — Litt.: H. Leuken, “T. Z.” (1930).E.Bng.

Kategorier: fiir, grundade, herbarts, pädagogik, vcrcin, ziller

Namnet skrevs 1535 Tijmradh,1548Timmerådt

Namnet skrevs 1535 Tijmradh,1548Timmerådt sochenn. Förleden är vältimmer.F.ftcrlcden har översatts med “område, bygd” (jfr Gudmundrå) men har också identifierats med ett ord fiir sank-mark utmed en myr el. bäck.F.Hd;Er.

Kategorier: fiir, identifierats, mark, sank, skrevs, tijmradh

Thurnwald |tor’nvalt], Richard, tysk etnolog

Thurnwald |tor’nvalt], Richard, tysk etnolog och sociolog(1869—1954),dr jur.1895,doc. i IT a 11 c191923 och sedan i Berlin, e.o. prof. där1937,prof. vid Berlins fria univ. samt dir. för inst. för sociologi och etnologi från1948.T. företog forskningsresor till Salomonöarna 1906—09och1933—34,Nya Guinea1912—15och Östafrika1930 —31.T. utgav “Sociologus”, tidskr. för empirisk sociologi, socialpsykologi och etnologisk forskning, samt var medred. i flera tidskr., bl.a. “Zeit-schrift fiir vergleichcnde Rechtswissenschaft” och “Zeitschrift fiir Völkerpsychologie und Soziologic”. Han har betecknats som den s.k. funktionalismens främste representant i Tyskland (jfr Malinowski). T. utg. bl.a. “Forschungen anf den Salomo-lnseln”(1912),”Die menschliche Gescllschaft”(5bd,1931—35),”Economics in primitive communilies”(1932),”Black and white in East Africa”(1935)och “Die fremden Eingriffe in das Leben der Afrikaner” (i “Völkerkunde von Afrika”, utg. av LI. Baumann, T. & D. Weslermann,1940).G.Lm.

Kategorier: fiir, prof, richard, sociologi, thurnwald, tidskr

Sterzinger

Sterzinger [J'tär'tsirj3r], Othmar Hugo, österrikisk psykolog(1879—1939),e.o. prof. i Graz 19-7-S. har bl.a. sysslat med konst- och teslpsykologi och har konstruerat flera även i Sverige mycket använda testprov. Han har bl.a. utg. “Die Griin-de des Gcfallens und Missfallens am poetischen Biide” (i “Archiv fiir die gesamte Psychologie”,29, 1913),”Das Steigerungsphänomcn beim kiinst-lerischen Schaffcn” (i “Zeitschrift fiir Asthctik”,• 917).”Ober den Stånd und die Entwicklnng der Bcgabungen vvährend der Gymnasialzeit” (i “Archiv fiir die gesamte Psychologic”,49, 1924),”Zur Pru-fung und Untcrsuchung der abstraktcn Aufmerk-samkcit” (i “Zeitschrift fur angevvandte Psychologie”,23, 1924)och “Grundlinicn der Kunst-psychologie”(2bd,1938—39).E.Bng.

Kategorier: archiv, fiir, gesamte, psychologie, sterzinger, zeitschrift

Sorauer

Sorauer [zå'räuer], Paul, tysk botanist och växtpatolog (1839—1916), dir. för pomologiska inst. i Proskau 1872—93, tillika lärare vid lant-bruksakad. där 1872—80, prof:s titel 1892, doc. i växtpatologi vid univ. i Berlin 1902 samt prof. vid Biologische Reichsanstalt fur Land- und Forst-wirtschaft. S:s forskning, vilken särsk. omfattar växternas icke parasitära och svampparasitära sjukdomar, har verkat banbrytande på nästan alla områden av fytopatologien. Han utgav “Handbuch der Pflanzenkrankheiten” (1874), “Atlas der Pflanzenkrankheiten” (1887—93; 48 tavlor), “Die Schäden der cinhcimischcn Kulturpflanzen” (1888) m.fl. Han grundade “Zeitschrift fiir Pflanzenkrankheiten” 1891 och utgav 1891—1916 denna tidskr. (senare fortsatt genom O. v. Kirchner och C. v. Tubeuf), var en ivrig förkämpe för det internationella samarbetet på växtsjukdomarnas område och stiftade för dess främjande “Zeitschrift zur internationalen Enlwickelung des Pflanzen-schutzes” (1908). 6″.

Kategorier: fiir, grundade, kulturpflanzen, pflanzenkrankheiten, sorauer, zeitschrift

Engelsk: “The British Journal

Engelsk: “The British Journal of Sociology” (1949 ff.). Franska: “L’Annce sociologique” (1896 ff.); “Cahiers interna tionaux de sociologic” (1946 ff.). Tyska: “Kölner Zeitschrift fiir Soziologie” (1948 ff.); “Soziale VVelt” (1949 ff.).B.l3f.

Kategorier: british, engelsk, fiir, journal, kölner, zeitschrift

Smend

Smend [smänt].1)Julius S., tysk teolog(1857—1930),prof. i praktisk teologi i Strassburg 1893,i Mönster1914.Jämte Fr. Spitta tog S. initiativ till en liturgisk rörelse inom Tysklands evangeliska kyrkor. Av hans skrifter må nämnas “Der evangelische Gottesdicnst”(1904),”Kirchen-buch fiir evangelische Gemcinden”(2bd,1906—08),”Kirchenkunde”(1926);han utgav1896 ff. “Mo-natschrift fiir Gottesdienst und kirchlichc Kunst” (tills, med Fr. Spitta). 2)R u d o 1 f S., den föreg:s brorson, rättslärd (f.1882),prof. i stats- och kyrkorätt i Grcifs-wald1909,i Berlin1922,i Göttingen1935.S. har skrivit bl.a. “Reichskamrnergericht”(1911)samt “Vcrfassung und Verfassungsrecht”(1928)och “Biirger und Bourgcois im deutschen Staatsrecht”(19.53).

Kategorier: brorson, evangelische, fiir, prof, smend, spitta

Schweizerische Gesellschaft fiir Volkskunde fJvåTtsariJa gazäTJaft

Schweizerische Gesellschaft fiir Volkskunde fJvåTtsariJa gazäTJaft fyr fåfkskonda] (ty.), se Schweiz, sp.609.

Kategorier: fiir, fjvåttsarija, gazätjaft, gesellschaft, schweizerische, volkskunde

Schultze

Schultze [.fol'-], Max Johann Sigismund, tysk anatom(182574),1850 prosektor i Greifswald,1854e.o. prof. i Halle,1859ord. prof. i Bonn, där under hans ledning cn ny mönstergill anatomisk inst. uppfördes. S. var en av banbrytarna för anatomisk och spec. mikroskopisk-anatomisk vetenskap. Han klarlade de elementära livsyttringarna hos cellen och nygestaltade därmed cellbegreppet; han fulländade även på ett utomordentligt sätt forskningsmetoderna och deras teknik genom ett målmedvetet användande av kemiska hjälpmedel, varigenom den mikroskopiska forskningen fick ett kraftigt uppsving. Bland hans talrika arbeten märkas “Ueber Muskelkörperchen und was man cine Zellc zu nennen habe” (i “Archiv fur Ana-tomie”,1861),”Die Anwendung mit Jod con-servierter thiericher Flussigkeiten . ..” (i “Archiv fiir pathologische Anatomie”,30, 1864)och “Zur Anatomie und Physiologie der Rctina” (i “Archiv fiir mikroskopische Anatomie”,1886).Gldt.

Kategorier: anatomie, anatomisk, archiv, fiir, prof, schultze

Schneider

Schneider [Jnäi'-], Kurt, tysk psykiater (f.1887),dr med., dr phil., e.o. prof. i Köln 1922,föreståndare för psykiatriska kliniken vid Kaiser-Wilhelm-Inst. i Munchen1931,prof. där1934,prof. vid univ. i Heidelberg sedan1946.S. har bedrivit omfattande forskningar på det psykopatologiska området, vilka bl.a. varit normgivande för uppfattningen av begreppet psykopati. Han har bl.a. utg. “Die psychopathischen Persönlich-keiten”(1923, 8Aufl.1946),”Psychiatrische Vor-lesungen fiir Ärzte”(1934),”Pathopsychologie der Gefuhle und Triebe”(1935),”Psychischcr Bcfund und psychiatrische Diagnose”(1939),”Beiträge zur Psychiatrie”(1946)och “Die Beurteilung der Zurechnungsfähigkeit”(1948)samt har sedan1948 varit utg. av “Zentralblatt fiir die gesamte Neurologie und Psychiatrie”.E.Bng.

Kategorier: fiir, pathopsychologie, prof, psychiatrie, psychiatrische, schneider

Nästa sida »

Sök artikel: