Schlosser

Schlosser [Jlåss'er], Friedrich Christoph, tysk historiker(1776—1861),prof. i historia vid Heidelbergs univ.1817.Bland hans verk märkas “Geschichte des 18.Jahrhunderts”(2bd,1823;sv. övers.1827)och hans mycket spridda “Weltge-schichte fiir das dcutsche Volk”, skriven delvis i samarbete med G. L. Kriegk(17 bd,1844—59;sv övers.1857—63).S. var opåverkad av Niebuhrs och Rankes metodiska nydaningsarbete.

Kategorier: dcutsche, fiir, schichte, schlosser, skriven, volk

Schleiden |J’läi’-l,

Schleiden |J’läi’-l, M a t t h i a s Jacob, tysk botanist(1804— 81),prof. i botanik i Jena 1839,i växtkemi och antropologi i Dor-pat1863—64,läm- nade av konfessionellt-religiösa skäl sin tjänst och levde sedan som privatman och skriftställare. S:s omfattande betydelsefulla författarskap gäller särsk. växtanatomien. Hans huvudarbete, “Grund-ziige der wissenschaftlichen Botanik”(2bd,1842 —43),utövade ett djupgående och reformatoriskt inflytande på botaniken, vilken där behandlades som induktiv vetenskap och huvudsakl. från utvecklingshistorisk synpunkt. I de viktiga avh. “Beiträge zur Phytogcncsis”(1838),”Entwick-lungsgeschichte der Samenknospe vor der Be-fruchtung”(1837)och “Uber die Bildung des Eichens und Kntstehung des Embryos bei den Phanerogamen”(1839)påvisade han cellkärnans stora betydelse och utvecklade sina åsikter om cellbildningen ävensom beträffande växternas befruktning och embryobildningen, vilken enl. S. skulle framgå ur spetsen av pollenslangen. LIr hans rika populärvetenskapliga produktion må nämnas “Die Pflanze und ihr Leben”(1847;sv. övers.1852),”Studien”(1855),”Uber den Materialismus der neueren deutschen Naturwissen-schaft”(1863),”Das Meer”(1865—66),”Fur Baum und Wald”(1870),”Die Rose”(1873),”Das Salz”(1875),”Die Bedeutung der Juden fiir die Er-haltung und Wiederbelebung der Wissenschaften im Mittelalter”(1877)m.fl. S. utgav “Gcdichte”(2bd,1860—73;under pseud. Ernst) samt jämte C. v. Nägeli “Zeitschrift fiir wissenschaftliche Botanik”(4bd,1844—46).G.

Kategorier: botanik, fiir, jläi, schleiden, spetsen, uber

Roemer

Roemer [röxnar], Theodor, tysk växtföräd-lare(1883—1951).Efter studier vid bl.a. univ. i Jena och Breslau blev R.1907förädlings-ledare vid Mahndorf, var 1908—10 assistent vid lantbruksinst. i Jena,1910—12jordbruks-sakkunnig i Tyska Östafrika,1912—14förädlingsledare vid Elsgrab och tjänstgjorde1914— 19vid Kaiser-Wilhelms-Inst. i Bromberg, slutl.1920prof. vid inst. för växtodling och växtförädling vid univ. i Halle. R. har som ledare för den tyska växtförädlingsverksamheten nedlagt ett mycket framgångsrikt arbete för att i så stor utsträckning som möjligt göra Tyskland självförsörjande. Ett speciellt intresse ägnade R. den s.k. immunitetsförädlingen, d.v.s. frambringandet av mot sjukdomar motståndskraftiga sorter av kulturväxterna. Han bedrev också en framgångsrik forskningsverksamhet på sockerbetsodlingens område. R. utgav ett stort antal jordbruksvetenskapliga arbeten och handböcker, bl.a. “Handbuch des Zuckerrubenbaues”(1927)och “Ackerbaulehrc” O933!tills, med F. A. Scheffer), samt var en av de ledande krafterna i “Zeitschrift fiir Pflanzen-ziichlung” och “Zeitschrift fiir Zuckerrubenbau”.£o. van Roemerswale [fann roxnorsvata], M., målare, se van Roymerswaele. Roentgen, se Röntgen.

Kategorier: fiir, inst, jena, tyska, univ, zeitschrift

Reichsakademie

Reichsakademie fur Leibesubungen| råT/saka-demi fyr låi’b.)sybonan], Tysklands högskola för utbildning av lärare i gymnastik och idrott vid statens skolor 1936—45,bildad genom sammanslagningav Deutsche Hochschule fiir Leibesubungen och Prcussische Hochschule fur Leibesubungen. Rvar förlagd till Reichssportfeld (Berlin). En forts, av R. (eg. av Deutsche Hochschule fur Leibesiibungen) är den1947i Köln nyinrättade Sporthochschule*.

Kategorier: deutsche, fiir, hochschule, leibesubungen, reichsakademie, rvar

Firbas, Franz, tysk botanist

Firbas, Franz, tysk botanist (f.1902).F., som är född i Prag, blev fil. dr där1924,doc. vid univ. i Frankfurt a.M.1931,prof. vid lant-brukshögsk. i Hohcnhcim 1940,vid univ. i Strasbourg1941 och vid univ. i Göttingen1946.I sina arbeten har F. behandlat Mellaneuropas senkvartära vegetationshistoria, pollcnanalysen, växternas vattenhushållning och i samband därmed deras anatomiska byggnad, vidare fröväxternas system samt pollenkornens och vingfrukternas fallhastigheter. F. har ingående prövat och klarlagt pollcnanalysens betydelse för utforskandet av forntida sädeskulturer. Av hans skrifter märkas “Untersuchungen iiber den Was-serhaushalt der Hochmoorpflanzen” (i “Jahr-bucher fur wissenschaftliche Botanik”,74, 1931),”Ober die Bcstimmung der Walddichtc und der Vegetation waldloser Gebietc mit Hilfe der Pol-lenanalyse” (i “Planta”,22, 1934),”Die Vegeta-tionscntwicklung des mitteleuropäischcn Spätgla-zials” (i “Bibliotheca botanica”,112, 1935),”Der pollenanalytische Nachweis des Gctrcidebaus” (i “Zeitschrift fiir Botanik”,31, 1937)samt “Sper-matophyta” och “Pflanzengeographie” (i den av E. Strasburger m.fl. grundade “Lehrbuch der Botanik fiir Hochschulen”,20—24Aufl.,1939 -47).A.llr

Kategorier: botanik, fiir, firbas, franz, tysk, univ

Kretschmer

Kretschmer [kräfjmor], Konrad, tysk geograf(1864—1945), 1905—29 prof. i historisk geografi i Berlin. Bland K:s arbeten märkas “Die physische Erdkunde im christlichen Mittelalter”(1889),”Die Entdeckung Amerikas in ihrer Bedeutung fiir die Geschichte des Wcltbildes”(1892),”LTistorische Geographie von Milteleuropa”(1904),”Die ita-lienischcn Portolane des Miltelallers”(1909)och “Geschichte der Geographie”(1912).

Kategorier: amerikas, fiir, géographie, geschichte, ihrer, kretschmer

Ett’linger,

Ett’linger, M a x, tysk filosof och psykolog av katolsk inriktning(1877—1930),prof. i Mönster, har huvudsakl. behandlat djurpsykologi (“Unter-suchungen uber die Bcdeutung der Deszendenz-! theorie fiir die Psychologie”,1903),estetik och pedagogik (“Die philosophischen Zusammenhängc in der Pädagogik der jungsten Vergangenheit und der Gegenwart”,1925).

Kategorier: estetik, ettlinger, fiir, pedagogik, psychologie, theorie

Eitner

Eitner [äl’-J, Robert, tysk musikhistoriker(1832—1905),urspr. pianopedagog och tonsättare, senare musikhistoriker, särsk. förtjänt genom sina bibliografiska arbeten, av vilka det största är hans “Biographisch-bibliographisches Quellen-Lexikon der Musiker und Musikgelehrten der christlichen Zeitrechnung bis zur Mitte des neunzehnten Jahr-hunderts”(10 bd,1900—04).Jämte F. Commer stiftade E. Gesellschaft fur Musikforschung 1868och redigerade detta sällskaps “Monatshefte fiir Musikgeschichte” liksom dess källedition “Publikationen älterer praktischer und theoretischer Musikwerke”. Bedömda från sin tids förutsättningar äro hans arbeten beundransvärda.E.A.

Kategorier: arbeten, eitner, fiir, monatshefte, musikgeschichte, musikhistoriker

Eickhoff

Eickhoff [äl'k-], G o11f r e d, dansk skulptör (f.1902).Innan E. ägnade sig åt konsten, hade han bl.a. genom universitetsstudier skaffat sig en till flera olika områden utsträckt allmänbildning. Mångsidigheten av hans intressekomplex verkade i början hämmande på hans utveckling som konstnär. Han gick på målaren Giersings skola 1926,och efter dennes död i början av följ. år reste han till Paris, där han stannade till1933 som elev av den berömde skulptören Despiau, vilken starkt påverkade honom. Sistn. år framträdde E. som gäst hos Grönningen (samman med den betydligt äldre, likaledes franskinflucrade skulptrisen Astrid Noack) och visade i ett par kvinnoporträtt, att han skickligt tillägnat sig den nya franska stilen. Kort därpå utförde han, på beställning av Ny Carlsbergfonden, en lugnt karaktärsfull bronsbyst av förf. Pontoppidan för Randers’ centralbibi. E. blev nu stadigvarande medl. av Grönningen. Hans mellanstora bild i eftermejslad konststen av en halvnaken “Sittande flicka i kjol”(1934)påminner om vissa av fransmannen P. Cornets kvinnofigurer genom sin kyska enkelhet och dröjande, passiva ro. Samtidigt började emellertid en rörligare rytm komma fram hos E., vars stående “Kvinnofigur” i brons, som kränger det intimaste plagget över huvudet(1935),har ett pulserande, ani-maliskt liv under den fasthamrade ytan. En stark, brett rundad förenkling med reminiscenser av ku-bistisk konstruktion framträder i kalkstensgrup- pen “Från Marseille” från samma år. Men det abstrakta schemat genombrytes, och en naturlig monumentalitet med inifrån framväxande rörelse i mäktiga volymer skapas i E:s huvudverk, bronsgruppen “Bethackerskor” (Roepiger), beställd av Ny Carlsbergfonden för torget i Saksköbing. Kompositionen är samtidigt tung och rytmisk, i människouppfattningen förenande en tydlig danskhet med något av Millets anda. Skissen till nämnda verk påbörjades1937efter en studieresa till Grekland, Egypten och Italien, och den stora gruppen utfördes1938—39.H.Ge. von Eickstedt [åTkftät], Egon, friherre, tysk antropolog och etnograf (f.1892),prof. i antropologi och etnologi i Breslau från1936.E. företog1926—27en expedition till Indien, Burma och Shanstaterna, Ceylon, Andamanerna och Mesopotamien. Förutom etnografiska arbeten, behandlande expeditionens resultat, har han utg. rent antropologiska skrifter. Bland dessa märkas “Archiv fiir Rassenbilder”(1926),”Rassenkunde und Rassengeschichte der Menschhcit”(1934,ny uppl.1942)och “Die rassischen Grundlagen des deutschen Volkstums” (s.å.). E. utg. sedan1935″Zeitschrift fiir Rassenkunde”.S.Lné.

Kategorier: carlsbergfonden, eickhoff, fiir, grönningen, rassenkunde, samtidigt

Denifle “Archiv fiir Litteratur-

Denifle “Archiv fiir Litteratur- und Kirchenge-schichte des Mittelalters”, varav E. till 1900 utgav7bd. Efter ingående forskningar även i Avignon och spanska arkiv utkom1890″Historia bibliothecae romanorum pontificum”. S.å. blev E. led. i direktionen för Vatikanens bibi. och var1895—1914dess chef. E. utövade som sådan en synnerligen förtjänstfull verksamhet, bl.a. som rådgivare åt utländska forskare och utgav åtskilliga förträffliga faksimilereproduktioner av viktiga handskrifter. Under1:a världskriget lämnade E. Rom1915och övertog utgivandet av “Stimmen der Zeit”(1916—18).Återkallad till Rom1919.blev han1920prof. i skolastikens historia vid katolska univ. där och utnämndes1922till kardinal. E. tillägnades1924av vetenskapsidkare från hela jorden ett hyllningsverk, “Miscellanea Francesco E.”(5bd, med album). En av sin tids främste humanister, har E. vidare utg. “Der Sentenzen-kommentar Peters von Candia”(1925),”Speci-mina codicum latinorum Vaticanorum”(1912,nytr.1927och1932,jämte P. Liebaerl).K.

Kategorier: archiv, denifle, fiir, historia, hyllningsverk, litteratur

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: