Cebu

Cebu [beoo’J, ö i Visayasgruppen, Filippinerna;4,421 km2, c:a600,000inv. Den 230km långa ön genomdrages av en skogklädd bergskedja, intill c:a675m hög och uppbyggd av kolförande, tertiära bergarter. Huvudprodukter äro ris, kakao, socker och kaffe, öns huvudstad, Cebu, på östkusten var Filippinernas näst största stad(155,100inv.1941; 65,502 1918)med god hamn och livlig handel. Sommaren1942förstördes den totalt av japanerna som vedergällning för gerilla-verksamheten.P.

Kategorier: cebu, filippinernas, huvudstad, näst, östkusten, stad

MamTa, Filippinernas huvudstad

MamTa, Filippinernas huvudstad och förnämsta hamn, på Lttzon, vid ö. stranden av Manilabukten, vars inlopp delvis spärras av Bataan-halvön och ön Corregidor, och vid Pasig-flodens utlopp; 1,024,557 inv. (1948), därav 20,000 kineser och 5,000 vita. Den äldsta stadsdelen, Inlramu-ros, ligger s. om Pasig-floden och är omgiven av höga murar och torn samt har helt och hållet gammalspansk prägel. Här ligga många kyrkor och kloster, det forna stadshuset samt det gamla fästet Fort Santiago. N. om floden utbreder sig den i amerikansk stil byggda stadsdelen Hinondo. Här ligga affärskvarteren och regeringsbyggnaderna, börsen, banker, fabriker och varulager. Medan dc äldre stadsdelarna nästan helt äro byggda av trä för att lättare kunna uthärda jordbävningar, äro dc moderna ofta uppförda av järn och betong. Förstäderna, av vilka den mest betydande är Tondo, äro inramade av yppiga lundar, i vilka de infödda byggt sina på pålar vilande bambuhus. N.ö. om M. ligger den nya huvudstaden Quezon, som ännu är under uppförande. M. har 2 univ.; det ena, Univ. of Santo Thomas (grundat 1611), tillhör dominikanorden och har o. 800 studenter, del andra, som är statsunderstött, har 7,600 (1941; grundat 1908). Industrien utgöres företrädesvis av textil- och tobaksindustri samt tillverkning av kokosolja. På gr. av det gynnsamma läget är M. Filippinernas förnämsta handelsstad. Härifrån exporteras ögruppens viktigaste produkter, ss. tobak från de bekanta tobaksdislrikten i 11. Luzon, manilla- hampa, kaffe, socker, ris, kokosolja och kryddor. Vidare gå en hel del av de varor, som från främmande världsdelar införas till Östasien, över M. Staden är medelpunkten i ett betydande järnvägsnät. Uthamn är Cavité, som även är flottstation. — Spanjorerna kommo 1569 till den plats, där M. nu ligger. Under dc första årh. av stadens tillvaro bedrevs en givande handel med kineserna, vilket blev den mest betydelsefulla faktorn för M:s utveckling. Sedermera började även lönande handelsutbyte med Mexico och Spanien. Konkurrensen med Nederländska Indien och krigen med England medförde under 1700— 1800-lalen perioder av tillbakagång och förfall. 1762—63 besattes M. av engelsmännen men erövrades under spansk-amcrikanska krigetis/s 1898 av amerikanerna efter ett sjöslag i Manila-bukten Vs 1898. Under 2:a världskriget (jfr Corregidor) bombarderades M. av japanska luftstridskraftcr ända från krigsutbrottet V12 1941 och erövrades2/i 1942. Staden utsattes för amerikanska luftangrepp 1944 och 1945, tills den slutl. återerövrades av amerikanska styrkor i febr. 1945. Under dessa krigshandlingar ödelades stora delar av Intramuros ävensom många byggnader i den amerikanska stadsdelen. Staden har upprepade gånger hemsökts av jordbävningar.IJ.F.]V.Hn.

Kategorier: amerikanska, corregidor, filippinernas, floden, staden, stadsdelen

Sök artikel: