Zetterling,

Zetterling, M a i Elisabet, svensk-engelsk skådespelerska (f.24/o 1925), genomgick Dramatiska teaterns elevskola 1942—45 och engagerades där sistn. år. På nationalscenen hann Z. i några större uppgifter inge de rikaste löften för framtiden, bl.a. som Agnes Webster i Saroyans “De vackra människorna”, Elektra i Sartres “Flugorna” och Adéle i Garcia Lorcas “Bernardas hus”. Z. fick med Alf Sjöbergs film “Hets” 1944 det stora genombrott, som fäste ullandels ögon på henne. I Sverige gjorde hon vidare “Prins Gustaf”, “Iris och löjtnantshjärta” och “Driver dagg faller regn”, innan hon 1946 fick sin engelska film- debut i Eagle-Lions “Frieda”, där hon spelade en engelsk soldatbrud från Tyskland. 1947 bosatte hon sig i England, där hon vunnit en erkänd position inom filmen och även haft några betydande scenframgångar, ss. i Ibsens “Vildanden”, Tjechovs “Måsen” och Anouilhs “Eurydice”. 1948 gjorde Z. i Sverige huvudrollen i filmen “Musik i mörker”.,B.IIgn.

Kategorier: engelsk, film, filmen, iris, sverige, zetterling

Walbrook

Walbrook [oå'lbrok], Anton (eg. Adolf W o h 1 b r ii c k), österrikisk-engelsk skådespelare (f.1900).Efter studier hos Reinhardt i Berlin spelade W. på olika scener i Österrike och Tyskland;1931började han ägna sig även åt filmen. Några år efter Hitlers makttillträde flyttade

Kategorier: agnå, filmen, österrike, scener, tyskland, walbrook

Ultrarapi’dfotografering, fotografiska metoder

Ultrarapi’dfotografering, fotografiska metoder för fotografering av snabba rörelser. Vanl. avses med u. kinematografisk upptagning (ultrarapid k i11e m a t o g r a f i), d.v.s. den snabba rörelsen fotograferas med en speciell kinokamera med hög bildfrekvens, vanl. l,ooo till3,000 bilder pr sek, och filmen projiceras sedan med normal frekvens, så att den rörliga bilden får tidsluppver-kan, d.v.s. rörelsen blir långsam och kan studeras i detalj. För en rörelse, som förlöper under1sek, åtgå kanske3min för normal projektion. Dyl. ultrarapidkinematografering användes inom industri och teknik för studium av hastiga rörelser, snabbt arbetande motorer och maskiner, den snabbt skiftande bilden på en katodstrålcoscillo-graf o.s.v. På gr. av den höga bildfrekvensen kan man icke använda den vanligaStegvisa frammat-ningen av filmen utan denna löper kontinuerligt genom kameran. Tack vare “optisk utjämning” förflyttas den av objektivet projicerade bilden på filmen under det korta exponeringsögonblicket lika snabbt som själva filmen. Man använder sig härför av olika principer. Det normala fotograferingsobjektivet ersattes t.ex. av ett stort antal objektiv, infällda i kanten av en stor plåtskiva. Deras optiska axlar äro parallella med skivans rotationsaxel. Kamerans bildfönster är placerat utmed kanten av skivan, så att objektiven i tur och ordning ge en vertikalt rörlig bild på filmen. Filmen matas fram med exakt samma hastighet som objektivens periferihastighet. En annan princip bygger på rörliga speglar, som reflektera bilden från det stillastående objektivet mot filmen, så att bilden rör sig lika snabbt som filmen. Kodak använder i sin ultrarapidkinokainera (fig. i) principen med en roterande planparallell glasskiva, där brytningen i glaset medför en parallellförflyttning av bilden, samtidigt som gavlarna i metalllatt-ningen äro utbildade som rotationsslutare, vilka avskärma ljuset mellan bildrutorna (fig.2).Filmens hastighet och därmed bildfrekvensen kontrolleras med en i kameran inbyggd glimljuslanipa, som ger regelbundna ljusimpulser. Dessa registreras som svarta prickar i kanten av den framkallade filmen. Med tanke på den stora filmförbrukningen i dessa kameror göras de i regel för smalfilm, vanl. för16mm film. Påfrestningen på filmen är mycket stor, och kamerorna äro konstruerade med stor omsorg, så alt filmen trots den stora bas-

Kategorier: bilden, filmen, fotografiska, kanten, snabbt, ultrarapidfotografering

Tcherina’

Tcherina’ [t fä-], Ludmilla (cg. Monique T c h c m e r z i n a), fransk dansös och filmskådespelerska (f.1925),född av rysk far och fransk mor. T. undervisades i klassisk baletteknik av bl.a. Olga Preobrazjenska i Paris.1942 lanserades hon av Sergc Lifar och var 1944—46engagerad i dennes baleltsällskap Le nouveau ballct dc Monte Carlo, senare vid bl.a. Les hållets des Champs-Elysées och cn kort tid även vid Stora operan i Paris. Med sin parania skönhet, sitt temperament och sin dansskicklighet har hon på senare år även giort sig ett namn vid filmen, bl.a. i Hollywood. Hennes första film var “Gengångaren”(1947);därefter ha följt “Dc röda skorna”, “Muntergökar”, “För kärleks skull”, “Hoffmanns äventyr” och “F.n läkares brott”.B.Hgn.

Kategorier: film, filmen, fransk, hollywood, paris, tcherina

Talangscout

Talangscout (jfr eng.scout,spejare), person, som har till uppgift att finna nya talanger (“stjärnor”) för filmen och närstående konstarter.

Kategorier: filmen, konstarter, närstående, stjärnor, talanger, talangscout

Ljud filmen

Ljud filmen kom till S.1929;den första svenska var “Säg det i toner” (regi Edvin Adolphson och J. Julius) med starka inslag av sång och musik men med ofullständig taldialog (ljud och tal inspelades f.ö. i Berlin); premiär26/i2 1929.Betr. den första fullständiga talfilmen i S. tvista filmhistoriker fortfarande mellan SF:s “För hennes skull” (Paul Merzbach), som hade premiärn/a1930i Stockholm, och “När rosorna slå ut” (Edvin Adolphson), producerad av Paramount och inspelad i det amerikanska bolagets franska inspel-ningsateljéer i Joinville (premiär i Stockholm 30/rs.å.). Företrädesrätten bör dock ges den förstn. filmen på gr. av dess helsvenska karaktär. Så länge filmen var stum, existerade icke några språkliga hinder för export, men i och med ljudfilmen upphörde denna. Jfr Filmmusik och Musikfilm.1930-talet medförde en radikal omställning av den svenska filmstilen. Man lämnade bonderomanerna och övergick till de eleganta filmkomedierna med lyckligt slut samt till enklare folklustspel. Gustaf Molander blev den rutinerade och skicklige företrädaren för den förstn. gruppen (“smokingkomedier”) men visade också i andra uppgifter att han utom sin rutin ägde rika konstnärliga gåvor. Hyltén-Cavallius’ “Kungen kommer” (med Gösta Ekman som Karl XV) och “Vingar kring fyren” med Lars Hanson, Gustaf Edgrens folkskådespel “Karl Fredrik regerar” och “Valborgsmässoafton” samt Schamyl Baumans “Karriär” tillhörde också1930-talets bättre filmer. Bauman införde f.ö. vid denna tid en mjuk och trivsam vardagston i svensk film. Filmkomiker som Fridolf Rhudin, Sigurd Wallén och Edvard Persson svarade för det folkliga gemytet i ömsom billig, ömsom oförarglig tappning. Filmbolagen undergingo en välbehövlig teknisk upprustning liksom även biograferna. Nya bolag, ss. ab. Europa film*, ab. Sandrew-Bauman film (se. Sandrew-koncernen) och ab. Terrafilm* tillkommo, och moderna biografer byggdes. Se även Svenska filmsamfundet. —2:a världskrigets utbrott medförde en konstnärlig uppryckning för svensk film, och icke utan skäl brukar man kalla de första åren under1940-talet den svenska filmens andra storhetstid. Kriget, orsakade, att importen av utländsk film väsentligt inskränktes. Filmindustrien i S. såg sin chans och grep den; ekonomiskt blev decenniet framgångsrikt. Terra-films “Ett brott”(1940;efter Siwertz’ pjäs), i Anders Henriksons regi, blev en av de bästa svenska filmer, som någonsin gjorts. Med sin mörka, tragiska stämning bröt den helt med det idylliska1930-talet. Under de närmaste åren blev Henrik- son S:s ledande filmregissör med Gustaf Molander som främste medtävlare. Alf Sjöberg väckte också uppmärksamhet och fick ett sensationellt genombrott, även internationellt, med “Hets”(1944;manuskript Ingmar Bergman). Gustaf Edgren an-knöl med “Kalrina”(1942)till1920-talets breda bondeskildringar.1940-talet såg också flera yngre och unga regissörer framträda el. utvecklas, bland dem Ingmar Bergman, LTasse Ekman, Erik (Ham-pe) Faustman, Gösta Folke, Göran Gcntele, Lars-Eric Kjellgren, Arne Mattsson, Ake Ohberg och Gunnar Skoglund. Bergman,1940-talets främste av dc unga, har i sina filmer visat en mångsidighet, cn fantasi och en formell behärskning, som kanske ingen av hans samlida. Hasse Ekman pendlade skickligt mellan eleganta komedier och fräna nutidsskildringar. Kortfilmsregissörer (se Kortfilm) som Per Gunvall, Gösta Roosling, Gunnar Skoglund, Arne Sucksdorff och Gösta Werner visade, att S. även på detta område väl kunde hävda sig i stark utländsk konkurrens. Jfr Journalfilm. — Omkr.1947—48 inträffade cn ekonomisk kris för svensk film, som tvang denna att inskränka sig. Kvantiteten sjönk, men kvaliteten bestod. Trots sjunkande intäkter, ökat skattetryck och hastigt stigande utgifter förlorade optimistiska producenter icke tron på svensk films framtida möjligheter, även internationellt. PJand dessa böra främst nämnas Terrafilms Lorens Marmstcdt, som med “Singoalla”(1949)i svensk-fransk-engelsk version och “Eldfågeln”(1952)i engelsk version gjorde ett djärvt försök att ånyo föra svensk film ut på världsmarknaden, samt Anders Sandrew. Den sistn. producerade, Alf Sjöberg regisserade och Göran Strindberg fotograferade1951″Fröken Julie”, belönad med i :a pris vid filmfestivalen i Cannes s.å. Flera andra internationella utmärkelser ha under senare år kommit svensk film till del; bl.a. har Sucksdorff fått det amerikanska “Oscar”-priset för en av sina kortfilmer. En framträdande tendens under1940-talet och början av1950-talet har varit utnyttjandet av litterärt underlag för manuskripten. F ä r g f i 1 m c n* har i S. utvecklats jämförelsevis sent. Den första långfilmen i färg var Europa films “Klockorna i Gamla sta’n”, regisserad1946av R. Hyltén-Cavallius. Den första helt lyckade färgfilmen i S. vad själva färgen beträffar (Gcwa-color) var SF:s “Ingen mans kvinna”(1953;regi Lars-Eric Kjellgren, foto Åke Dahlquist). Omkr.1951började amerikanska bolag ett omfattande in-spelningsarbetc i svenska ateljéer av televisions filmer, avsedda huvudsakl. för den amerikanska marknaden men övervägande med svenska skådespelare, regissörer och teknisk personal. Den tecknade filmen är i S. nästan helt försummad och förekommer i stort sett endast i reklamfilmer. Expcrimcntfilmen har i S., jämfört med t.ex. Frankrike och Tyskland, spelat en helt underordnad roll. Av mera uppmärksammade experi-mentfilmare må nämnas Rune Hagberg med “. .. och efter skymning kommer mörker”(1947),som visar intressant påverkan av Jean Cocleaus “En poets blod”. En stor och betydelsefull roll har även filmstudiorörelsen spelat, i sht som plantskola för flera av S:s mest begåvade regissörer (se Filmstudio). Den ekonomiska krisen förvär- rades under1950,och samtliga produktionsbolag sågo sig därför tvungna att helt inställa produktionen av långfilmer under1951. 1950tillsatte finansministern en utredning om statligt stöd åt svensk filmproduktion.1951beslöt riksdagen viss återbäring av nöjesskattemedel till de svenska produktionsbolagen. Fastän detta stöd av många filmmän ansetts otillräckligt, har det dock medfört en avsevärd förbättring av filmens ekonomiska situation i S., och den svenska filmen torde nu kunna motse framtiden med en viss försiktig optimism.

Kategorier: amerikanska, film, filmen, gustaf, svensk, svenska

Stone

Stone [ståun,, Lewis, amerikansk filmskådespelare(1878—195.0- Fram till 1917 gjorde S. en uppmärksammad scenkarriär men övergick1919helt till filmen. Som ung deltog han i spansk-amcrikanska kriget som löjtnant och under boxar-upproref i Kina som militärinstruktör. Linder1:a världskriget var S. instruktör med majors grad.1915filmade han f.g., och sedan ljudfil-mens genombrott var han oavbrutet verksam vid Metro-Goldwyn-Maycr. Uppmärksammade roller i stumfilmer hade S. i “Scaramouche”, “Fången på Zenda” och i Emil Jannings-filmen “Patrioten”. I början av1930-talet hade S. större roller i Garbo-filmerna “Romantik”, “Inspiration”, “Mata Hari”, “Grand Hotel” (efter Vicki Baum) och “Drottning Christina” (Axel Oxenstierna). Sin populäraste roll hade han otvivelaktigt som den kloke domaren Hardy i Mickcy Rooney-filmerna om Andy Hardy(1938—47).Av hans filmer under senare år märkas “Lassies nya husse”, “Pionjärer”, “Dagar utan mål” och “Scaramouche”.B.Hgn.

Kategorier: filmen, filmerna, hardy, roller, scaramouche, stone

Sportfilm, film,

Sportfilm, film, som avser att instruktions-, propaganda- el. reportagemässigt skildra idrotten i dess olika faser. I USA utnyttjades filmen tidigast i instruktionssyfte. Boxare brukade där före varje match av betydelse med hjälp av ultrarapid-upptagningar studera den blivande motståndarens slagteknik och sätt att gärdera sig. Senare, först i Sovjetunionen, har metoden givits en vidare användning. Friidrottsmän filmas och få sedan tills, med tränaren gå igenom de fel, som filmremsan obarmhärtigt avslöjar. I Sverige har filmen utnyttjats på detta sätt först 1953.Svenska friidrottsförbundet har en relativt livlig filmverksamhet, mest i propaganda- men även i undervis-ningssyfte. Ultrarapidavsnitt ur filmer från olympiska spel nyttjas som vägledning för dc tränande idrottsmännen. — Bland reportage-s. märkes främst Leni Riefenstahls film från Olympiska spelen i Berlin1936.K.Sll.

Kategorier: film, filmen, friidrottsförbundet, olympiska, propaganda, sportfilm

Schneider

Schneider [Jnäi'-], Magda, tysk filmskådespelerska och operettsångerska (f.1911),har sedan filmdebuten 1931 varit en av den tyskspråkiga filmens populäraste krafter, bl.a. i Jan Kiepura-filmen “I natt eller aldrig”, “Hela Wien dansar”, “En natt i Wien”, “Hon kom inte till middagen” och “Ogift moder”.

Kategorier: aldrig, dansar, filmen, natt, schneider, wien

Schmitz,

Schmitz, S y b i 11 e, tysk skådespelerska (f.1909).S. har gjort sig känd på olika tyska scener som en ypperlig karaktärsskådespelerska, och hennes särpräglade utseende har kommit utmärkt till sin rätt även inom filmen, där hon huvudsakl. gjort psykologiskt fängslande roller, ss. i Dreyers “Vampyr”(1931),där hon spelade vampyrens offer, “F.P. i svarar inte”, “Avskedsvalsen” (filmen om Chopins liv,1934),där hon spelade George Sand, “Den okända”, “Ungerska rapso-dier”, “Kvinnan utan rykte”, “Titanic” och “Möte på hotell”.B.Hgn.

Kategorier: chopins, filmen, george, schmitz, spelade, svarar

Nästa sida »

Sök artikel: