Tullmuseet, öppnat

Tullmuseet, öppnat i Stockholm 1927,sedan1953 flyttat till Dalarö tullhus men ännu (april1954)cj tillgängligt för besök, är begynnelsen till en museal framställning av svenska tullverket. T:s saml. omfatta lullhistoriska föremål, ss. uniformer, vapen, flaggor, sigill, stämplar, porträtt, bilder av tullhus och kartor över tullplatscr i Sverige och Finland, vidare smuggelredskap samt ett stort antal böcker och skrifter ang. verket och dess personal genom tiderna el. förf. av tulltjänsteman. T. står under överinseende av Generaltullstyrelsen.G.An.

Kategorier: finland, öppnat, sverige, tullhus, tullmuseet, tullplatscr

Tromsdalstind

Tromsdalstind [-in], bergstopp i Troms fylkc, n. Norge, på fastlandet s.ö. om Tromsö,1,238m ö.h. Tromsdorff-rör [tråm'sdårf-], sc Rcaktionsdrift. Troms fylke (före 1919 Tromsö a ml), Norges till arealen4:c och näst nordligaste fylke;26,o88,s6km2,102,320inv.(1950); 1946bodde58,901av inv. på fylkets83bebodda öar, av vilka dc största äro Scnja, Kvalöy och Ringvassöy. Den n.ö. delen av Hinnöy ligger också i T., som i s.ö. gränsar till Sverige och Finland. I s. finnas stora dalar med skog av tall (Målselv-, Bardu- och Salangselvdalarna), i11.stora, merendels i n.—s. riktning gående fjordar (Kvamangcn, Lyngsfjord, Ulsfjord, Balsfjord och Malangen). På öarna och fastlandet v. om Lyngsfjorden ha fjällen skarpa och spetsiga former och nå i Jasggevarre v. om Lyngsfjorden1,845rn ö.h. Av landytan äro1,02%odlad jord,0,58°/o naturlig äng och17,9%produktiv skog. Fiske och fångst äro viktiga näringsgrenar. Utom i kustfisket från öarna i T. deltar fiskarbefolkningen i de stora torskfiskena vid Lofoten och Finnmark och i sälfångst i Ishavet, särsk. i Vesterisen (jfr Norge, sp.339).T. har obetydligt bergsbruk men många smärre förekomster av koppar och järn; Skaland grafitverk i Berg herred på ön Scnja sysselsatte195176arb. I T. finns ingen järnväg men goda landsvägar (mcllanriksväg till Finland från Skibotn i Lyngen). Vid Bardufoss i Målselv ett viktigt militärt flygfält. T. består av1stad (Tromsö),1ladesled (Harstad) och33herred. Fylkesrnanncn bor i Tromsö.lAx.S.]F.l.

Kategorier: finland, mälselv, öarna, scnja, tromsdalstind, tromsö

Torneå |tå’-|,

Torneå |tå’-|, fi.Tornio,stad i Lapplands län, Finland, pä västra stranden av Torneälv,4km från dess mynning, invid gränsen mot Sverige (se karta vid Haparanda);75 km2,3,522inv.(1953);finsk-talande. Staden är genom en landsvägsdamm förbunden med Haparanda samt genom en landsvägsbro över älven med ö. stranden. Järnvägen från Finland till Sverige, går över älven s. om staden. — T. fick stadsprivilegier 1621.Dess utveckling har varit långsam. En del av dess naturliga handelsområde gick förlorat vid fredsslutet1809,då Finland skildes från Sverige, och i konkurrensen med det närbelägna Kemi har T. legat under. — Stadsplanen är uppgjord enl. rutsystemet, och bebyggelsen utgöres i övervägande grad av låga trähus. 1 centrum av staden finnas dock några moderna stenhus. Bland offentliga byggnader märkes den vackra träkyrkan, en av Finlands äldsta och bäst bibehållna träkyrkor, uppförd1684 —86och prydd med målningar och träskulpturer. — T. har främst betydelse som handclsccntrum. Exporten omfattar huvudsakl. sågade trävaror. Staden fick järnvägsförbindelse söderut1903,till Sverige1919och norrut, till Kauliranta,1928.T:s uthamn i Röyttä, djup4—6m, ligger8,5km s. om staden. Till den leder en hamnbana. — Kinskt samlyceum. — Bild se nästa sida.Mdn.

Kategorier: finland, haparanda, staden, stranden, sverige, torneå

Tomas, biskop över Finland

Tomas, biskop över Finland (d.1248),var enl. biskopskrönikan av engelsk börd och uppges ha tillhört dominikanorden och ha varit kanik i Uppsala, innan han o.1220—30 blev biskop. T. drev med kraft det kyrkliga organisationsarbetet i sydväst och likaså, om också med psykologiskt missriktat nit, omvändelseverket i romersk-katolsk anda i Tavastland, men på gr. av källmaterialets torftighet kan ingenting med visshet sägas om han därjämte varit den politiske organisatör av stort format, som vissa historiker velat göra honom till. Enl. deras uppfattning skulle han bl.a. ha inspirerat påvens beslut om att taga Finland under sitt beskydd 1229och förbuden för öster-sjököpmännen alt driva handel med de fientliga ryssarna s.å. saml ha varit själen i det ödesdigra stora tåget mot Nevaflodcn1240.Hären besegrades av Alexander Nevskij15/71240.T. avgick från sitt ämbete1245och avled i dominikanklostret i Visby.R.R.

Kategorier: beskydd, biskop, finland, förbuden, öster, tomas

Tokoi

Tokoi [täkk’ai|, Antti Oskari, finländsk politiker och tidningsman (f.1873).T. emigrerade 1891 till USA, där han var gruvarbetare till1900,då han återvände till Finland, där han ägnade sig åt jordbruk och snart blev bemärkt som en av landsbygdens främsta socialdemokrater. Från1907medl. av lantdagen var han dess talman1913.När efter1:a ryska revolutionen1917Finland återfick sin konstitutionella frihet, bildade T. i mars s.å. en regering med representanter från alla partier men avgick i aug., när den ryska regimen ej ville tillmötesgå de finska kraven på större självständighet. Under inbördeskriget1918handhade T. folkförsörjningsangelägcnhctcrna i den röda regeringen och flydde efter röda gardets nederlag i april till Ryssland. Han ställde sig kritisk till den bolsjevikiska regimen, fortfarande, socialdemokrat till sin inställning, drog sig upp mot Murmansk, där han engagerade sig i den mot ett eventuellt tyskt anfall av engelsmännen organiserade finska legionen, efter vars upplösning han sökte sig till England, varifrån han emigrerade till Canada och sedan USA, där han i Fitchburg, Mass., från1921verkade som medarbetare i den finsk-amerikanska dagliga tidn. “Raivaaja” (Pionjären) och ledare av finska ekonomiska företag. Som v. ordf. i Help Finland Inc. gjorde T. efter2:a världskriget viktiga insatser för en omfattande hjälpinsamling för Finland.1944återfick han sitt finska medborgarskap,1948tillerkändes han en finsk statspension pä1,000dollars.R.R.;E.

Kategorier: emigrerade, finland, finska, regimen, röda, ryska

Tidningar, utgifne

Tidningar, utgifne af et sällskap i Åbo,Finlands första tidning, utg.1771—78 och 1782—85som organ för sällskapet Aurora, red. av H. G. Porthan. T., som spelade en viktig roll i svenskt kulturliv, icke blott i Finland utan även i moderlandet, innehöll dikter, anmälningar och uppsatser. De ämnen, som främst behandlades, rörde Finlands etnografi, geografi och historia. Bland medarbetarna märkas, utom utg., J. Tengström, J. H. Kellgren, A. K. Clewberg, P. Jusleen, C. F. Mennander, P. A. Gadd och F. M. Franzén, T. fortsattes av “Åbo nya tidningar”1789,”Åbo tidningar”1791 —99och “Åbo tidning”1800—09.— Litt.: A. Hultin, “Åbo tidningar” (i “Skrifter utg. av Svenska litteratursällskapet i Finland”,134, 1917).E.

Kategorier: clewberg, finland, finlands, tidning, tidningar, utgifne

TerTjoki

TerTjoki [-jå-], badort på Karelska näset vid Finska vikens kust i den del av Finland, som vid freden i Moskva 1940 och vapenstilleståndet1944avträddes till Sovjetunionen. — De finska trupperna retirerade strax efter utbrottet av finskryska vinterkriget1939från T., som sedermera i proklamationer i rysk radio uppgavs vara säte för den under sovjetmyndigheternas beskydd och med O. W. Kuusinen som chef i dec. s.å. bildade s.k. finska folkregeringen. “Tcrijoki-rcgcringcn”, som bestod av finländska kommunister, vilka uppe-höllo sig i Sovjetunionen och vilkas uppgift var att överta makten i Finland efter den väntade erövringen, hade en mycket kort existens och upplöstes före freden i Moskva i mars1940.Mdn.

Kategorier: finland, finska, freden, moskva, sovjetunionen, tertjoki

Initiativtagare till

Initiativtagare till den elektriska t:s införande i Sverige var major A. L. Fahnehielm, som härför lyckades intressera dels linjechefen vid optiska t.-verket överstelöjtnant I. F. v. Heland, dels chefen för Topografiska kåren, general C. F. Akrcll. På den senares förslag beslöt K.m:tl/«1853 anläggandet av ett t.-nät i Sverige, vars första länk, mellan Stockholm och Uppsala, öppnades för allmänheten Vu s.å. Året därpå fortsattes denna linje över Örebro, Göteborg och Hälsingborg till Malmö, och Vi 1855erhölls förbindelse med det europeiska t.-nätet över en på hösten1854utlagd t.-kabel över Öresund. Nätet utbyggdes därefter mycket snabbt, och redan1858hade flertalet städer erhållit t.-stationer. Gotland fick t.-förbindelse med fastlandet1859.Förbindelse med Norge öppnades sommaren1855och med Finland (över Haparanda)1860. 1865utlades en direkt t.-kabel till Tyskland. Kabelförbindelse med Finland anordnades1869av Det store nordiske tclcgraf-sclskab, som1873även nedlade en kabel från Göteborg till England (se vidare Televerket).[E.Mn;Hg.]G.Sm.

Kategorier: finland, förbindelse, göteborg, initiativtagare, kabel, nätet

Tanner,

Tanner, V ä i n ö Alfred, finländsk kooperatör, finansman och politiker (f.1881).T. utgick ur ett järnvägsmannahem, gjorde sig efter studentexamen 1900 och en merkantil examen1901förtrogen med affärslivet och särsk. med den kooperativa rörelsen under en långvarig studievistelse i Tyskland och som föreståndare för ett av Finlands äldsta andelslag, var därefter verksam som journalist och bl.a. red. för “Sosialidemokraalti” i Björneborg, avlade rättsexamen1911och arbetade några år som advokat samt kallades1915till verkst. dir. för andelsaffären Elanto i Helsingfors. På denna post kvarstod han till1946,och sedan1950är han ordf. i företagets förvaltningsråd. Elantos åtm. för Finlands vidkommande enastående expansion är i allt väsentligt ett resultat av T:s utomordentliga förmåga sorn organisatör och företagsledare. Redan1909blev T. ordf. för andelsaffärernas centralorganisation Suomeu osuuskauppojen keskus-kunta, och när kooperationen i Finland på gr. av meningsskiljaktighcter i viktiga principfrågor efter fåfänga kompromissförsök klövs itu1916,byggde han söm ledare för den separerande “framstegsvänliga” fraktionen snabbt upp dc nya stora centralorganen Kulutusosuuskuntien keskusliitto och Osuustukkukauppa, i vilka han sedan dess har spelat cn förstaplansroll. T:s förtroendeuppdrag i ekonomiska kommittéer m.fl. i hemlandet måste här förbigås. Däremot bör nämnas, att han från1910var medl. av centralutskottet för Internationella kooperativa alliansen och dess ordf.1927—45.

Kategorier: finland, finlands, kooperativa, meningsskiljaktighcter, ordf, tannér

Flygbild över

Flygbild över Tammerfors. ka brigaden 1918.Bland ytterligare friluftsskulp-turer kunna nämnas fontänen “Våren” av V. R. Rautalin och “Fiskande björn” av J. Mäntyncn. Genom mitten av staden går en bred esplanad, ochji de yttre områdena finnas flera parkanläggningar. Vackrast är den höga Pyynikki-åsen(159m ö.h.), med idrottsplatser och utsiktstorn. T. är den största staden i det inre Finland och landets viktigaste industristad näst Helsingfors. Mest betydande industrigrenar äro textil-, metall- och sko-industrien. Antalet industriella anläggningar är397 med27,338arb.(1951).Bland dem kunna nämnas Finlayson-Forssa ab:s* bomullsspinneri och -vävcri (grundat1820),Tammerfors linne- och jern-manufaktur ab.* (grundat1861),Tammerfors klädesfabrik (grundad1797),Klingendahl oy:s klädesfabrik, Suomen trikoo ab:s* trikåfabrik, Val-met oy:s* flygmaskinsfabrik och mekaniska verkstad, Lokomo mekaniska verkstad, E. Aaltonens stora skofabriker, Kumitcollisuus oy:s gummifabrik, Haarlas cellulosafabrik och pappersbruk, Tako ab:s kartong- och pappersförädlingsfabrik, D. Win-ter & co:s färg- och lackfabrik, Tammer tehtaat oy:s remfabrik, J. W. Enqvist ab:s träförädlings-fabriker, H. Liljeroos oy:s spinneri och färgeri (grundat1851),J. N. Salmincn oy:s läderfabrik m.fl. Av vattenkraften i Tammerkoski ström, vars fallhöjd är18m, äro17.835kW utbyggda för industriella ändamål (årlig energimängd97,3mill. kWh). T. är även ett viktigt handelscentrum och knutpunkt för samfärdseln i s.v. Finland.1876erhölls järnvägsförbindelse till Helsingfors, och1895utbyggdes banan till Björneborg, senare med förgrening till Raumo. Staden är även utgångspunkt för ångbåtslinjer på Näsijärvi och Pyhäjärvi SJÖ3U* samt för talrika busslinjer. — T. har finskt tekniskt lärov. och handelslärov., klassiskt goss-lyccum, flicklyccum, samlyceum och flickskola, samtliga finskspråkiga, samt svenskt samlyceum, stort stadsbibi. och konstmuseum. T. är stiftsstad för Tammerfors biskopsstift. — Vid T. utkämpades i början av april1918cn av de avgörande striderna i Finlands frihetskrig. — Litt.: V. Voionmaa, “Tampercen kaupungin historia”(4bd,1929— 35).Män.

Kategorier: finland, helsingfors, samlyceum, staden, tammerfors, verkstad

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: