Nuorajärvi

Nuorajärvi [no'å-], sjö i Jukkasjärvi sn, Norrbottens län,322m ö.h.;15 km2(inkl. Oinakka-järvi och Kallojärvi). Torne älv genomflyter N. och bildar vid utflödet Laxforsen. — Namnet är en förfinskning av lap.Njuorajaure,troligast “Grundsjön”, av lap.njuorra,”grunt ställe i sjö, där fisken plägar gå upp och leka” (jfr dock K. 15. Wiklund, “De lapska och finska ortnamnen vid Kiruna och Torneträsk”, i “Le Monde oriental”,4, 1910,sid.205)och synes betyda “Snörsjön”. En äldre namnform ärNor Träsck 1643.S.Es;P.N.

Kategorier: finska, kiruna, lapska, nuorajärvi, ortnamnen, wiklund

Nylands län,

Nylands län, fi.Uudenmaan lääni,i s. Finland, omfattar huvuddelen av landskapet Nyland.10,376 kin2, varav9,883land;657,061inv.(1950).Av befolkningen voro 1940 176,855cl.29.8%svensk-talande och410,852cl.69,3% finsktalandc. Kustområdet är i huvudsak svenskspråkig!. Den svenska bosättningen sträcker sig spec. i den v. delen av länet rätt långt upp i landet. I städerna, som alla ligga vid kusten, är det finska inslaget dock numera mycket starkt, i Helsingfors i betydande majoritet. — Residensstad är Helsingfors. Judiciellt indelas länet i7domsagor samtliga under Åbo hovrätt. Administrativt är länet indelat i5härader. I länet finnas5städer: Helsingfors, Hangö, Ekcnäs, Borgå och Lovisa;7köpingar: Karis, Karkkila, Lojo, Gran-kulla, Järvenpää, Kervo och Hyvinkää samt34landskommuner:48lutherska församlingar, av dem23under Borgå svenska stift, dc finska under Tammerfors stift. Länet utgör en valkrets med31riksdagsmandat.

Kategorier: borga, finska, helsingfors, lånet, stift, svenska

Nyspråklig undervisning

Nyspråklig undervisning i läroverk och därmed jämförliga högre skolor avser huvudsakl. ämnena tyska, engelska och franska, alltså moderna levande språk i mots. till de klassiska språken latin och grekiska. Men n. avser givetvis också undervisningen i andra moderna språk: ryska, finska, italienska och spanska, vilka kunna studeras via några läroanstalter, t.ex. finska vid lärov. i Umeå och Haparanda. Spanska förekommer f.n. vid rätt många lärov. I lyceerna infördes i samband med 1927års skolreform nyspråklig linje, där de moderna språken hade cn stark ställning, men denna skolform kunde i praktiken icke komma till stånd i nämnvärd oinfattning och förekommer icke längre. Försök med nyspråklig linje ha gjorts och göras vid vissa högre enskilda läroanstalter. Ett förslag föreligger(1951)att vid högre lärov. införa en3:e gymnasielinjc, den allmänna linjen, vilken tankes skola klyva sig i två grenar, av vilka en är avsedd att bli nyspråklig med stark ställning för n.K.Kc.

Kategorier: finska, lärov, moderna, nyspråklig, spanska, språk

Törngren,Ralf Johan Gustaf, finländsk ämbetsman

Törngren,Ralf Johan Gustaf, finländsk ämbetsman och politiker (f.1899),fil. kand.1922,fil. mag.1927,lärare i nationalekonomi vid Åbo akad.1927—36,skattmästare i stiftelsen för akad.1931— 48 och sedermera stiftelsens v. ordf., generaldir. i Statskontoret 1948.T., som sedan1936har representerat Svenska folkpartiet i riksdagen och sedan1945är partiets ordf., tillhörde under kriget de mot regeringens utrikespolitik oppositionella kretsarna och har (med undantag för den rent socialdemokratiska regeringen Fagerholms tid1948— 50)sedan hösten1944oavbrutet varit medlem i de växlande samlingsregeringarna, som socialminister1944-— 45, 1950—51och1951 —52,som finansminister1945.—46, 1946—48 och1951,som bitr. utrikesminister1952—53,som utrikesminister1953 —54och som statsminister från maj1954.Sedan1953är T. av Sveriges och Colombias regeringar utsedd till medl. av förlikningsnämnden mellan dessa länder. T. har bl.a. publicerat företagshisto-rikcr över Ångfartygsbolaget Bore(1927)”ch Finska pappersföreningen(1937)-R-R-Törning,Jakob, sjömilitär (1739—97).tjänstgjorde som överstelöjtnant inom finska eskadern av arméns flotta1788,organiserade skärgårdsförsvaret i Bohuslän inför det danska hotet1789,deltog förtjänstfullt i skärgårdsflottans utbrytning ur Viborgska viken1790och ledde sedan med berömmelse högra flygeln i slaget vid Svensksund, efter vilket han befordrades till överste.

Kategorier: akad, ämbetsmän, finska, ordf, ralf, törngren

Tulenheimo

Tulenheimo [toll'enheimå], Antti Agaton, finländsk jurist och politiker(1879—1952),blev jur. dr och doc. i straffrätt 1911,var dir. i försäkringsbolaget Suomi1915—18,landshövding i Ta-vastehus län1918—19, 1919—30 prof. i straffrätt vid Helsingfors univ., vars rektor han var1926— 30.Efter omorganisationen av den kommunala förvaltningen var han1931—44stadsdir. (överborgmästare) i Helsingfors samt från sistn. år kansler för Helsingfors univ. T., som var cn av den finska högerns främsta krafter, tillhörde riksdagen i flera repriser, var1917senator och chef för justilicexpcditionen i Tokois regering,1918—19inrikesminister och1925statsminister. Bland hans övriga offentliga uppdrag böra särskilt nämnas hans verksamhet som ordf. i Finlands stadsförbund1920 —46och i kommittéer, som behandlade frågorna om landskaplig självstyrelse och ny länsindelning, självstyrelse för landskapet Åland och den svenskspråkiga befolkningens ställning och rättigheter. T:s hustru, Lilli Maria H o r s m a, f. Högdahl (f.1880),var1897—1927knuten till finska nationalteatern och blev särskilt känd genom sina tolkningar av stora tragiska roller.R.R.

Kategorier: finska, helsingfors, särskilt, självstyrelse, tulenheimo, univ

Tukiainen

Tukiainen [tokk'iåi-], A i m o, finländsk bildhuggare (f.1917).Med Aaltonen som utgångspunkt och i huvudsak oberörd av den internationella modernismen representerar T. på ett utmärkt sätt den finska skulpturens traditioner. Liksom de flesta av de yngre finska skulptörerna arbetar han huvudsakl. i granit, i vilket material han Utfört fast och känsligt formade porträtthuvuden, “Mans-porträtt”(1943)och monumentalgruppen “Tim-merflottarc.”(1947—49).

Kategorier: arbetar, fast, finska, granit, material, tukiainen

Träsk

Träsk (fsv.thräsk,möjl. bcsl. med sv. dial.trä,halvt upplöst is, isl.prdna,upplösas, ruttna), vattensjuk mark med stillastående vatten och bevuxen med gräs, fräken o.d. — T. användes även som beteckning för Gotlands grunda slättsjöar (t.ex. Ting-städe träsk) och en del sjöar i svenska och finska Lappland samt i s. Finland (t.ex. Torneträsk, Enare träsk). — Bildligt brukas t. om fall av mera utbredd moralisk ruttenhet, korruption o.d.

Kategorier: finska, sjöar, slättsjöar, svenska, ting, träsk

Tomografi’

Tomografi’ (till grek.lome’,snitt, ochgrafein,skriva),med.,speciell metod inom röntgendiagnostiken. I sin princip bygger t. på att röntgenrör och röntgenfilm genom särskilda inrättningar bringas att utföra cn samtidig rörelse under själva exponeringen. Härigenom är det möjligt att på röntgenbilden framställa ett bestämt skikt av undersökningsobjektet (s k i k t r ö n t g e n). Metoden har kommit att spela cn framträdande roll inom den moderna röntgendiagnostiken. Jfr Röntgenapparatur, sp.1166.C.H.H.Tomopter’idae, fam. av klassen borstmaskar*. Tompuri [tåm’poriJ, El li, finländsk skådespelerska (f.1880).T. var tidigare anställd bl.a. vid såväl den finska som den svenska nalionalscenen i Helsingfors och vid teatrar i Berlin samt har senare vid upprepade tillfällen framträtt som recita-tris på båda språken, även i Sverige och USA samt Moskva. T:s fantasifulla, starkt känslobetonade framställning kan cj frånkännas ett visst drag av förkonstling. Hon har på finska utg. sina memoarer(1942 och 1944)samt ett par essäsaml.

Kategorier: finska, helsingfors, nalionalscenen, röntgendiagnostiken, svenska, tomografi

Tokoi

Tokoi [täkk’ai|, Antti Oskari, finländsk politiker och tidningsman (f.1873).T. emigrerade 1891 till USA, där han var gruvarbetare till1900,då han återvände till Finland, där han ägnade sig åt jordbruk och snart blev bemärkt som en av landsbygdens främsta socialdemokrater. Från1907medl. av lantdagen var han dess talman1913.När efter1:a ryska revolutionen1917Finland återfick sin konstitutionella frihet, bildade T. i mars s.å. en regering med representanter från alla partier men avgick i aug., när den ryska regimen ej ville tillmötesgå de finska kraven på större självständighet. Under inbördeskriget1918handhade T. folkförsörjningsangelägcnhctcrna i den röda regeringen och flydde efter röda gardets nederlag i april till Ryssland. Han ställde sig kritisk till den bolsjevikiska regimen, fortfarande, socialdemokrat till sin inställning, drog sig upp mot Murmansk, där han engagerade sig i den mot ett eventuellt tyskt anfall av engelsmännen organiserade finska legionen, efter vars upplösning han sökte sig till England, varifrån han emigrerade till Canada och sedan USA, där han i Fitchburg, Mass., från1921verkade som medarbetare i den finsk-amerikanska dagliga tidn. “Raivaaja” (Pionjären) och ledare av finska ekonomiska företag. Som v. ordf. i Help Finland Inc. gjorde T. efter2:a världskriget viktiga insatser för en omfattande hjälpinsamling för Finland.1944återfick han sitt finska medborgarskap,1948tillerkändes han en finsk statspension pä1,000dollars.R.R.;E.

Kategorier: emigrerade, finland, finska, regimen, röda, ryska

Tikk’anen, Johan Jakob, finländsk

Tikk’anen, Johan Jakob, finländsk konst-forskare(1857—1930),studerade i Helsingfors samt i utlandet, doc. i konsthistoria vid Helsingfors univ.1884,e.o. prof.1897,ord. prof.1920— 26.T:s största intresse var knutet till Italiens konst samt till den äldre miniatyrkonsten. Han utgav härom “Der malerische Styl Giottos”(1884),”Die Gcnesismosaiken von San Marco in Venedig”(1889)samt dc mera populära “Venedig och dess konst”(1891)och “Tizian”(1916).T. har vidare lämnat flera bidrag till formbildningens konsthistoria, bl.a. “Die Beinstcllnngcn in der Knnstgcschichte”(1912).Ett betydande verk är “Die Psaltcrillustration im Mittelalter”(1895— 1900),varpå följde flera uppsatser om medeltidens äldre miniatyrkonst (i “Tidskr. för konstvetenskap” etc). Ett vackert arbete är T:s “Madonnabildens historia och den kristna konstuppfattningen”(1916).T. utgav en allmän “Konsthistoria”1925.T. deltog också i Finlands samtida konstutveckling, skrev flera uppsatser därom, var 1891—1920 sekr. och1920—22ordf. i Finska konst-fören. — Litt.: Biogr. av O. Siren i “Finska ve-tenskapssocietetens årsbok”,10 (1933).E.W.

Kategorier: finska, konst, konsthistoria, prof, tikkanen, venedig

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: