Zettersten, Axel Ludvig, mariuhistoriker

Zettersten, Axel Ludvig, mariuhistoriker (1839 —1909), tjänsteman i Förvaltningen av sjöärenden 1861, 1 :e marinintendent 1904. Z. planlade ordnandet av Flottans arkiv och utgav “Svenska flottans historia 1522—1630″ (2 bd, 1890—1903).

Kategorier: arkiv, axel, flottans, ludvig, mariuhistoriker, zettersten

Wattrang, Gustaf,

Wattrang, Gustaf, sjömilitär(1660—1717),skeppskapten 1689,viceainiral1709,amiral1712.W. var1710 chef för den eskader, som förgäves sökte undsätta det belägrade Viborg, deltog1711i VVachtmcisters och Stenbocks undsättnmgsexp. till Tyskland och förde i dec. s. å. cn eskader till Wismar i samma syfte. Av W. ledda sjötransporter till Tyskland1712—13kunde genom danska flottans ingripande och ogynnsamma vindar icke genomföras, och hans planerade företag mot ryska flottan från TTangöudd1714misslyckades på gr. av vindstilla (jfr Ehrcnskiöld).Bj.

Kategorier: eskader, flottans, gustaf, ingripande, ogynnsamma, wattrang

Torpedmästare, underofficer inom flottans

Torpedmästare, underofficer inom flottans hanl-verksavd., specialutbildad för torpeders tekniska handhavände.

Kategorier: flottans, handhavande, tekniska, torpeders, torpedmästare, underofficer

Torpedhantverkare, yrkesman inom flottans

Torpedhantverkare, yrkesman inom flottans hant-vcrksavd., utbildad för torpeders skötsel och vård.

Kategorier: flottans, skötsel, torpeders, torpedhantverkare, vård, yrkesman

Tornpansarskepp,

Tornpansarskepp, se Krigsfartyg, sp.1090.Tornquist, Carl Gustaf, sjömilitär, författare(1757—1808),överstelöjtnant 1799,deltog i fransk-engelska sjökriget i Västindien1780—83på fransk sida och i svensk-ryska kriget1788—90,varunder han råkade i rysk fångenskap, samt var chef på linjeskeppet “Dristigheten”1808.T. är banbrytaren på den svenska sjökrigshistoriska forskningens område, där hans “Ltkast till swenska flottans sjötåg”(2bd,1788)länge varit standardverket. T. utgav jämväl en studie över amiral Grasses sjökrigsoperationer i Västindien.H.Sk.

Kategorier: flottans, forskningens, fransk, ltkast, swenska, tornpansarskepp

Ombyggnad

Ombyggnad av äldre jagare 1927 1,080 30 T -1 20, 4-4O 1i i ub. 1943 1914 4,000 1.735 20 4-152, 8-4O 4-120, 3-40 18 2 144?4 ub.o.plan. 1948—49 1939—41 “934—3<» 1910—4» 250 95 430 310 50—70 14V* 17 23 1317 2-40 2-25 2-105 2-75i-20 ‘) ub.o.plan. — under byggnad och planerad. serna bland dåtidens flottor. Den bestod 1565 av48stora och medelstora skepp med sammanlagt1,700kanoner och5,000man. Personalen anskaffades huvudsakl. genom utskrivning. Efter en periodav förfall i slutet av1500-talel och början av1600-talet igångsatte Gustav II Adolf ett omfattande nydaningsarbete såväl i vad avsåg flottans organisation som skeppsbyggcriet. Bl.a. inrättades Amiralitetskollegium*(1634)och det ständiga båtsmanshållet (se Indelningskompani; jfr Indelningsverk).1634bestod flottan av c:a90fartyg av olika storlekar. Efter cn ny förfallsperiod, som började på1640-talet, igångsatte Karl XI under H. Wachtmeisters ledning ett storartat upprustningsarbete. Karlskrona anlades och blev huvudstation, och när det stora nordiska kriget började, räknade flottan38linjeskepp och10fregatter förutom mindre fartyg samt14,000man. Under kriget blev flottan i det närmaste förbrukad. — På gr. av erfarenheterna från1741—43års krig beslöts1747att bygga en flotta, avsedd galärflottan*1756loss från den egentliga flottan och fick sin skapare A. Ehrensvärd som förste chef. Senare benämnd Arméns flotta* räknade den1790c:a350fartyg med en besättningsstyrka av22,500man. Den uppgick efter en mångårig tynande tillvaro1824i örlogsflottan. — Under början av1700-talet förföll flottan, men med Gustav III inleddes en ny utvecklingsperiod, och under af Chapmans ledning tillfördes flottan ett flertal goda fartyg, så att den1788bestod av26linjeskepp,16fregatter m.m. — Under första hälften av1800-talet hade flottan återigen en nedgångsperiod, men sedan1882års parla-m e n t a r i s k a s j ö f ö r-s v a r s k o m m i t t é fått sitt förslag i princip godkänt av riksdagen, började flottans återuppbyggnad, och1905sjösattes den tolfte pansarbåten. Vid unionskrisen hade S. åter en slagkraftig flotta.188″hade båtsmanshållet börjat ersättas av en fast anställd stam och värnpliktiga. —1911års riksdag beslöt bygga en ny pansarbåttyp, F-typen. Då den Staaffska ministären lät inställa byggandet, igångsattes den s.k. och1915sjösattes pansar-— Genom1914års f ö r-fastställdes, att flottan skulle utgöras av8pansarskepp av Sverigetyp,16jagare,6undervattensbåtar och1minfartyg jämte lokalstyrkor. Beslutet blev emellertid ej genomfört, och endast ytterligare2Sverigeskepp byggdes. — Enl.1925års försvarsordning och1927års floltplan minskades flottans kadrar, varjämte kustflottan skulle bestå av4pansarskepp,8jagare, g ubåtar,8vedettbåtar ochIflygplan-kryssare. Erforderliga nybyggnader skulle ske1928—38.Planen genomfördes ej, men i1936års försvarsordning bibehölls i princip den tidigare flottplanen. Dc3Sverigeskeppen skulle moderniseras, men det fjärde skeppet skulle ej byggas. Byggandet av jagare och ubåtar igångsattes emellertid, och kadrarna utökades något. — Med anledning av2:a världskriget beslöts på1940års höstriksdag ett nybyggnadsprogram för flottan, omfattande2lätta kryssare samt ett antal

Kategorier: båtsmanshållet, började, flotta, flottan, flottans, försvarsordning

Flottans

Flottans historia. Den äldsta flottorga-nisationen i S. var ledungen*. Svenska flottans historia börjar dock först Ve 1522,då den av Gustav I frän Liibeck anskaffade flottan ankom till Slätbaken. Under Gustav1och framför allt under Erik XIV uppbyggdes cn svensk flotta, som under1560-talet intog en av dc främsta plat-

Kategorier: ankom, erik, flottans, historia, slätbaken, uppbyggdes

Marinens

Marinens organisation. Marinchefen utövar under K.m:t och ÖB den militära ledningen av och uppsikten över marinen, utför på grundval av ÖB:s bestämmelser det operativa krigsförberedelsearbctct samt planlägger och leder marinens operationer i krig. Han biträdes därvid av Marinledningen*, i vilken ingå bl.a. Marinstaben, Kustartillcriinspcktionen och Marinförvaltningen. Marinen består av flottan och kustart. — S. indelas i sjömilitärt hänseende i5marindistrikt (se tab.21).Marindistrikten ledas av ma-rindistriktschefer (befälhavaren för7:e militärområdet är tillika chef för Gotlands marindistrikt), som lyda under chefen för marinen. Till marindistriktet förlagda förband (motsv.) ur marinen lyda under marindistriktschefen (jfr tab.22 samt Marinens indelning). — Flottans stridsfartyg samt huvuddragen av närmast föreliggande nybyggnadsprogram framgå av tab.23.Flottans, slagkraftigaste och modernaste fartyg sammanföras till den direkt under marinchefen stående kustflottan*, som är uppdelad i eskadrar, övriga: fartyg underställas som regel marindistriklschefer-na som lokalstyrkor. Vid krig uttagas ett stort antal handelsfartyg för att användas som hjälp-fartyg. — Kustart :s stridskrafter äro indelade i5kustartilleriförsvar (se d.o. samt tab.22).Betr. kustart :s förband sc tab.22 samt Marinens indelning. — Marinens utbildningsanstalter framgå av tab.22.— Sjökarteverket i Stockholm lyder under. Pörsvarsdep. — Sjövärnskåren* har till uppgift att ställa för visst ändamål utbildad personal till flottans förfogande och är organiserad i lokala sjö-värnsflottiljcr.

Kategorier: fartyg, flottans, förband, kustart, marinen, marinens

Svenska flottans reservofficersförbund,

Svenska flottans reservofficersförbund, stiftat 1935.har till uppgift att till gagn för Sveriges försvar verka för vidmakthållandet av medl:s sjömilitära insikter och tjänstbarhet, för sam- manförandet av örlogs- och handelsflottornas bc-fälspcrsonal och tillvaratagandet av deras intressen samt ökad insikt om betydelsen av Sveriges maritima läge, dess sjövärn och sjöfart.

Kategorier: flottans, intressen, reservofficersförbund, svenska, sveriges, tillvaratagandet

Köpenhamn, därefter belägringen

Köpenhamn, därefter belägringen av Nakskov, som han nödgade till kapitulation. Däremot misslyckades hans försök att rädda den svenska hären vid Nyborg. F.fter freden 1660 kunde S. mera odelat ägna sig åt de skånska provinsernas införlivande med Sverige, en uppgift, vilken han genomförde med allvar och kraft, parad med fog-lighct och försiktighet.1664blev S, riksamiral och därmed medl. av förmyndarregeringen samt anslöt sig här utan alt särsk. verksamt ta del i de politiska striderna till De la Gardie. Själv ägnade sig S. med iver åt flottan, samtidigt som han från1666 (—84)fungerade som kansler för det nyupprättadc univ. i Lund. Flottans missöden1675—76visade emellertid, att S. icke varit vuxen uppgiften som flottans högste chef, en kommission tillsattes, bestående huvudsakl. av S:s politiska motståndare, och han dömdes sitt riksamiralsämbete förlustig samt skyldig ersätta Staten stora belopp, senare dock nedsatta till böter om100,000dal. smt.1677—79var han ånyo i tjänst som överbefälhavare i Västergötland, Bohuslän, Värmland och Dal. — Litt.: Biogr. av F. F. Carlson (i “Svenska akad:s handlingar”,48, 1873).C. 7) Johan Gabriel S., den förcg:s brorson, greve, riksråd(1640—1705),överkammarherre hos änkedrottning Hedvig Eleonora1663,guvernör över hennes livgeding1664,riksstalhnästare1667,riksråd1668,led. av Reduktionskollegium1673—78,riksmarskalk1673,som Karl XI :s specielle gunstling en av de få av den gamla rådkammaren, som1682överflyttades som kungl. råd, cn av dc deputerade till reduktionsverkets fortsättande1688.S. var en av sin tids rikaste män, greve till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten, herre till Torpa, Kungslena, Sjöö, Penningby m.fl. betydande gods. C. 8) Magnus S., son till S.6),greve, fältmarskalk (trol.16651717).Efter studier i Uppsala och en resa till Holland och Frankrike blev

Kategorier: belägringen, flottans, greve, köpenhamn, politiska, svenska

Nästa sida »

Sök artikel: