Gregorius

Gregorius av Tours biskop i T., som alltsedan 850 varit ärkebiskopssäte. Ofta använt som residens av franska konungar från Ludvig IX till Frans T var T. mötesplats för riksständerna1308, 1468, 1484och1506.Staden hade senare även berömd sidenindustri och räknade ända till80,000inv., vilka dock efter nantesiska ediktets upphävande1685reducerades med nästan hälften.13/o—B/i2 1870var T. säte för den undan tyskarna flyende franska nationalregeringen.1H/«—2n/e1940rasade strider vid T., varvid flera medeltida kvarter utplånades. Ytterligare förstörelse vållades av allierade flyganfall1944.

Kategorier: flyende, franska, gregorius, säte, tyskarna, undan

Slaget

Slaget vid Narva.2%i1700 besegrade Karl XII vid N. med 10,500man en rysk armé, vilken sedan början av okt. belägrade fästningen. Dennas besättning under överste H. R. Horn utgjorde o.2,000man; den belägrade styrkan har beräknats till o.70,000man, därav hälften stridande. Ryssarna sto-do i en kring fästningen uppförd befäst ställning, försedd med cn mot N. vänd front och cn yttre linje, avsedd för avvärjande av svenska undsättningsförsök. Den sistn. linjen utgjordes av ett slags skyttevärn för stående med å vallens krön indrivna pålar; framför vallen löpte en2m djup grav. Stödjepunkten i den ryska ställningen utgjordes av den i dess mitt belägna höjden Hcr-mannsberg. Högsta befälet fördes av hertigen av Croy; tsaren själv hade rest bort. På svenska sidan hade spaningen intill20/n på morgonen givit konungen tillräckliga upplysningar för anfallsplanens uppgörande. Brytande med dittills gängse, metodiska regler ordnade han sitt inf. i två starkt koncentrerade flyglar, uppställda framför Her-mannsberg i och för anfall på ömse sidor om denna stödjepunkt. Genombrytningspunkterna beskötos med art., och inf:s flyglar tryggades av kav. Kl.2e.m. igångsatte de båda inf.-grupperna anfallet, den h. förd av Wellingk, den v. av Rehnschiöld. En häftig snöyra underlättade den dolda anmar-schen, så att den ryska elden icke hann komma till någon avsevärd verkan. Inom kort var linjen genombruten, varefter “ryssarna jagades med största konfusion från det ena verket till det andra”, som en deltagande rysk general säger i sin berättelse. En del av de flyende sökte över för-skansningarna undkomma till bron vid Vepsekylla, men dessa försök hindrades av den svenska v. kav.-flygeln. Följden blev, att huvudmassan av de flyende störtade mot Kamperholmsbron, där trycket på gr. därav blev så våldsamt, att bron brast. Paniken grep omkr. sig: överbefälhavaren själv gav sig fången. En våldsam slutstrid utspann sig mellan de påträngande svenskarna och de framför den brustna bro,n instängda ryssarna, som kämpade med förtvivlans mod. Sedan konungen själv ingripit och hämtat förstärkningar från den andra flygeln, kapitulerade de inneslutna ryssarna kl.8på kvällen, varefter fram på natten även övriga trupper begärde ackord. Avtag beviljades mot avlämnande av fanor och standar; de sist kapitulerande fingo även avlämna sina vapen. Av fångar behöllos endast de högre officerarna, sannolikt på gr. av svårigheterna att bevaka ett större antal. Förlusterna på svensk sida uppgingo till o.670stupade och1,250sårade. Genom segern vid N. fick Karl XII frihet att vända sig mot den andre fienden på östfronten, August av Sachsen.T.Hm.

Kategorier: flyende, flygeln, konungen, ryska, ryssarna, svenska

Sök artikel: