Zigenare fsije’-, även sigc’-],

Zigenare fsije’-, även sigc’-], ett från n.v. Indiens bergstrakter stammande vandrarfolk, som flockvis spritt sig till så gott som alla jordens länder, där befolkningen höjt sig till en viss kultur. Bland naturfolken möter man dem icke. Under sina vandringar ha z. rätt avsevärt blandat sig med andra folk, varför någon enhetlig z.-typ numera knappast existerar. Dock förekomma alltjämt in-dida (nordindiska) drag hos Europas z. Z. är den i Europa vanligaste benämningen på detta folk: i tal.singariel.singani,spa.gitanosel.sincalös (sincaloes),rumän,tigani,ry.tsygany, po.cygani,tjeck,cikdtti,serbokroat, och bulg.cigani,ung.ci-gdnyok,nygrck.atsigganoi (athigganoi)och turk.cingeneel.(ingåne.Den tidigt framställda och vida spridda uppfattningen, att z. stammade från Egypten — den understöddes länge ivrigt av dem själva —, har givit dem namn i många länder: eng.gypsies,spa.gitanos,nygrek.gyftoio.s.v. Bland övriga benämningar märkas fra.bohémiens,som tillagts dem, därför alt dc ansetts komma från Böhmen, samt det i11.Tyskland och i de nordiska länderna använda täter(sv.tattare*).Själva kalla sig z. i alla länderrom(eg. “män”) och på de olika ländernas språktravellers, rejsende, resandeo.d.A.Er.

Kategorier: folk, fsije, länder, sigc, själva, zigenare

Vättar

Vättar (isl.vivttr,da.vallie,till ett gammalt ord med betydelsen “ting”, “sak”), i folktron naturväsen, som tankes leva likt människorna som samhälleliga varelser och i omedelbar närhet till dessa. V. äro dels vänligt sinnade mot människorna, med vilka de stå i gåvoutbytc och växla ömsesidiga tjänster, dels fruktade av dessa på gr. av hämndgirighet och eftertraktande av mänskliga kvinnor och barn (jfr Berglagen)- Benämningen v., stundom i växlande form, t.ex. sv.vättrar,nordsv.vittra(se Vitterfolket), sydsv.goavätta,finnes flerstädes i nordiskt tungomål men är ofta ersatt av andra benämningar (sv.troll,da.elver-folk,no.huldrer).Föreställningar om v. finnas förutom hos nordiska folk även på keltiskt språkområde i Irland och Skottland (jfr Älvor). Allmogen skiljer i sina föreställningar om övernaturliga väsen mellan v. och råliknande varelser, t.ex. tomten (jfr Rå). — Jfr Landvättar. — Litt.: R. T. Christianscn, “Eventyr og sagn” (1946).SJ.d.

Kategorier: elver, folk, föreställningar, människorna, varelser, vättar

Vaughan Williams

Vaughan Williams [vå'npirjamz],Ralp b, engelsk tonsättare (f.1872),studerade för bl.a. H. Parry och Ch. Stanford i London, C. Wood i Cambridge (Mus.D.1901),M. Bruch i Berlin och M. Ravel i Paris, var 1895—99 organist vid South Lamberts Church i London, blev1904medl. av Knglish Folk Dance and Song Society och senare president i International Folk MusicCounc.il. Från1905dirigerade V. vid de av honom grundade Leith Hill Musical Festivals,1919utnämndes han till lärare vid Royal College of Music i London, där lian1920— 28även ledde Bach Choir. 1 sin musik är V. såtillvida romantiker och traditio- nalist,somhan medvetet anknyter tillbrittisk folkmusikoch tilläldre engelska mästare (Tu-dorgruppen, virginalisterna och Purcell). Därtillha för engelska språkets mclodik karakteristiska tonfall jämte intryck av engelsk kultur och natur haft starkt inflytande på hans personstil. Detta hindrar icke, att han i sin harmonik har apteratsåvälimpressionistiska som expressionistiska uttrycksmedel. V:s produktion grupperar sig kring de7symfonierna “A sea Symphony* (nr i,1910;med kör), “A LondonSymphony”(nr2, 1914),”A pastoralSymphony”(nr3, 1922),nr4f moll(1931—34),nr5D dur(1943),nr6e moll(1944—47)ochnr7 (1952).Bland andraorkesterverkmå nämnas “Norfolk rhapsody”(1906),Concerto grosso(1950),pianokonsert C dur(1933)och cn rad smärre konsertanta verk, “Fantasia011allieineby Th. Tallis”(1909),för stråkorkestcr, Partila för2.stråkorkestrar(1948)m.m., kammarmusik (däribland2stråkkvartetter, g moll,1908,och a moll,1948),operor (bl.a. “Sir John in love”,1929,”The poisonedkiss”,1936,och “The pilgrim’s progress”,1951),baletter, maskspelet “Job”(1931)o.a. scenmusik (Aristo-fanes’ “Getingarna”,1909),filmmusik, kyrko- o.a. vokalmusik med orkester (“Toward the unknown region” m.m.), orgel- och pianovcrk samt solosånger. V. har även utg. folkmusik och äldre engelsk musik.S.E.S.

Kategorier: engelsk, engelska, folk, london, moll, vaughan

Uder,

Uder, u di ner, litet (c:a10,000)men förr rätt talrikt folk i s.ö. Kaukasus, s.ö. om Nucha. En del äro kristna, andra muhammedaner.

Kategorier: folk, förr, kristna, muhammedaner, nucha, uder

Tyskan

Tyskan hör till den västgermanska grenen av den germanska språkstammen. Dess närmaste släktingar äro engelskan, frisiskan och nederländskan. Ordetdcutsch(fhty.diutisc,tilldiot,folk) har enl. gängse uppfattning urspr. haft en vidare innebörd och betecknat de hedniska germanska stammarnas språk i allm. i mots. till latinet. Uttryckentheodisce(adverb) ochtheodisca lingua,folkspråket, ha enl. vissa forskare präglats på s.k. västfrankiskt område (i Frankrike) vid en tidpunkt, då de mero-vingiska frankerna voro på väg att romaniseras (Weisgerber m.fl.), men uppträda tidigast i vanl. av missionärer skrivna latinska urkunder från700-lalet e.Kr. såväl i England som på kontinenten. Som beteckning för t. i nutida mening och för tyskt land och folk användesdiutiscförst o. ooo.

Kategorier: folk, frankerna, germanska, tyskan, vingiska, weisgerber

Turka’na, hamitonilotiskt folk

Turka’na, hamitonilotiskt folk i n.v. Kenya, v. om Rudolfsjön; c:a8o,ooo. De äro till största delen nomadiserande, med nötkreatur, kameler, får, getter och åsnor (de sistn. för transport, vartill kamelen ej användes). Kvinnorna idka något åkerbruk. T. pacificerades o.1920 av svensken Eric v. Otter.

Kategorier: åkerbruk, folk, hamitonilotiskt, idka, kvinnorna, turkana

Turi

Turi (Thuri), Johan, svensk lapp av norsk börd(1854— 1936),bosatt i Jukkas-järvi sn, bekant för sina skildringar av lapskt liv och folk-

Kategorier: bekant, folk, järvi, lapskt, skildringar, turi

Tulu, dravidiskt folk

Tulu, dravidiskt folk i ett område i s. Kanara kring staden Mangalore; antal c:a650,000.Även benämning på delta folks språk, som hör till de dravidiska språken*; det visar knappast någon närmare överensstämmelse med den angränsande kanaresiskan; trol. utgöra t. en rest av ett tidigare dravidiskt invandringsskikt än kanareserna.

Kategorier: angränsande, dravidiskt, folk, kanaresiskan, överensstämmelse, tulu

Tolte’ker, folk

Tolte’ker, folk i Mexico, som före aztekerna intog den kulturellt ledande ställningen i den centrala delen av högplatån. Det har antagits, att t. voro besläktade med aztekerna samt talade en ålderdomlig dial. av samma språk. Några ingående, fullt säkra uppgifter om t. finnas ej, enär mellan dem och aztekerna inföll en kulturell nedgångsperiod. Den arkeologiska forskningen har emellertid visat, att t:s huvudort var Tula i staten Hi-dalgo och icke, som tidigare antagits, Teotihuacån i Mexicodalen. Teotihuacånkulturen är betydligt äldre och hade redan gått under, då tollekperioden började, varför kontakt mellan dem saknades. Den tidigare sammanblandningen av t. och tcoti-huacånkulturens bärare har förorsakat stor förvirring i skildringarna av Eornmexicos historia. På1000-talet cl. i början av noo-talet utvandrade t. el. delar av t. av obekant anledning till n. Yucatån, där de indrogos i politiska strider. Staden Chichen Itza dominerades av t., och under det att de äldre byggnadsverken äro uppförda i ren mayansk stil,

Kategorier: antagits, aztekerna, folk, förorsakat, förvirring, tolteker

Tjuktjer, tschuktscher, folk

Tjuktjer, tschuktscher, folk i nordöstligas-le Sibirien (Tjuktjerhalvön). Jämte korjaker och kamtjadaler bilda t. en grupp med gemensamt ursprung. De höra till de nordöstasiater, som en tid möjl. bott i Nordamerika men återvänt därifrån (“sibiriska amerikanoider”; mindre lämpligt kallade “paleoasiater” el. “paleosibirier”). Deras antal är enl. officiell census c:a12,000.De äro av medellängd, rätt ljushyadc, ha brett ansikte med kraftiga kindknotor, strävt, svart hår och svag skäggväxt. En del av t. äro uteslutande rennomader, och de flesta av dessa (c:a 7,ooo) ströva kring i Anadyr-distriktet. Andra äro bofasla längs Ishavets kust ut till Kap Dezjncv samt vid Berings hav och leva huvudsakl. av fiske el. jakt på havsdjur (säl, val, valross), vilka de harpunera från kajak el. umiak. Denna och många andra kulturelement ha t. fått från eskimåerna. Urspr. synas alla t. ha varit renjägare och fiskare. Dc bo i tält cl. kåtor, klädda med renskinn, de vid kusten dock förr i jordhus, nedgrävda i marken och invändigt klädda med trä el. valben. Samfärdseln sker per släde, hos nomaderna efter ren, hos de bofasta efter hundar. T:s ursprungliga religion är till stor del schamanismen; schamanens viktigaste hjälpmedel, trumman, är av eskimåisk typ. Under sovjetregimen ha t. höjts kulturellt, de ha fått skolor, bättre bostäder och flerstädes elektrifiering samt radio. Rcnskötseln bedrives kollektivt. T. sända representanter till sovjet i Moskva. — Litt.: O. Nordquist, “Bidrag till kännedomen om tschuktscherna” (i “Vegacxp:s vetenskapliga iakttagelser”,2, 1883);\V. Bogoras, “The Chuk-chee”(3bd,1904—09);W. Jochclsen, “Peoples of Asiatic Russia”(1928);T. Semusjkin, “Bland t., isbjörnar och valrossar”(1944).G.Lm.

Kategorier: fått, folk, hjälpmedel, klädda, tjuktjer, tschuktscher

Nästa sida »

Sök artikel: