Folkmängd

Folkmängd (dr) 1.138,2.13 11,259,700 (1950) 912,050 4,985,716 ( .. ) 8,516,037 52,645,479 ( ., ) 714,790 c:a 3,200,000 (1938) 1,249.019 8,492,873 (1950) 1,093,581 3,019,031 ( „ ) 406,732 1,405,627 ( „ ) 186,926 2,318,320 (1947) 2,778,412 15,893.827 ( „ ) 741.767 5,866,189 (1950) c:a 215,000 425,156 (195″) 142,822 c:a 221,000 ( „ ) c:a 90,000 28,537 (1946)

Kategorier: folkmängd

Folkmängd 28,739,4» 524,378

Folkmängd 28,739,4» 524,378 17.321.11 486,585 12,105,11 438,971 11,091,4» 415,641 36.729.ts 506,004 22,703,11 523,118 13,816,4» 987,366 14,340,19 830,393 22,063,79 386,006 7i,792,n 427.778 154,078,11 473,432 3.140,11 58,993 2.644.7» 9S5.374 från födelsen el. på gr. av anmält utträde tillhöra annat religionssamfund. Kyrkolag stiftas av K.m:t, riksdagen och kyrkomötet; kyrkostadgar (t.ex. om dc kyrkliga böckerna) utfärdas av K.m:t, varvid i regel yttrande först avgivits av kyrkliga myndigheter. Kyrkans centrala förvaltning tillhör Ecklesiastikdep. (kyrkolagsfrågor Justitiedep., ekonomiska angelägenheter Finansdep.). Besvär i kyrkliga förvaltningsärenden avgöras i allm. av Regeringsrätten; vissa, huvudsakl. ekonomiska frågor handläggas av Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten, byggnadsfrågor av Byggnadsstyrelsen. Den kyrkliga indelningen i stift, kontrakt, pastorat och församlingar anses gå tillbaka på den äldre, sedan hednatiden förefintliga territoriella indelningen i land och hundraden el. härad. Den lokala förvaltningen är f.n. fördelad på13 stift (se tab.46)med biskop och domkapitel (i LJppsala ärkebiskop),186kontrakt,1,375pastorat och2,549församlingar (därav2,388lands-,243stads- och 12lands- och stadsförsamlingar samt6ickc-terriloriella församlingar). 1 varje pastorat är anställd en kyrkoherde, som är självskriven ordf. i kyrkorådet och kan väljas till ordf. i kyrkostämma, kyrkofullmäktige, skolråd och skolstyrelse (lag om församlingsslyrelse %1930);till biträde kan han ha komministrar, pastoratsadjunkter och ständiga adjunkter (kyrkoadjunkter).1952funnos3,311präster i kyrkans och skolans tjänst samt365emeriti (pensionerade). Om prästval se d.o. (lag om tillsättning av prästerliga tjänsterV12 1934).E.o. präster förordnas av domkapitlet (se Missiv). Prästlön* (K.m:ts reglemente för prästerskapets avlöning89/b1951) bestrides med pastoratets prästlönetillgångar, församlingsavgifter och bidrag av Kyrkofonden, från vilken även emeriti-löner utgå. Kyrkans egendom förvaltas enl. Ecklesiastik boställsordningS0/81932av kyrkoråd, bo-ställsnämnd och stiftsnämnd.

Kategorier: folkmängd, kyrkans, kyrkliga, ordf, pastorat, stift

Folkmängd »949 1643 före 1284 1622 1932 mitten

Folkmängd »949 1643 före 1284 1622 1932 mitten av 1200-talet 1946 1914 1856 1950 1621 1387, 1882 1624 1943 0. 1000 okänt’) okänt’) okänt’) 1845 o. 1200 före 1413 1917 »943o.1250 ‘336 1672 1927 1624 1951 1642 ‘917 1620 1200-talet okänt”) före 1445, 1835 1910 före 1317 1919 okänt’), 1867 1916 okänt’) före 1498 okänt’) 1622 senast o. 1300 1400 okänt’) 1652 1920 okänt’) okänt’) 1642 1920 före 1275 okänt’) före 1342 okänt1) 1643 före 1516, 1767 1200-talet 1491 1894 1786 1368 1800 1850 | 1900 1950») _ _ ‘5,489 685 908 1.679 3-545 9,089 16,916 41,008 85,853 771 1,012 3.123 6,515 6,865 2,272 3.8o6 7.39′ 20,418 _ 7,901 – 15,698 7.077 10,685 – 5.394 83′ 1.405 2.655 5.568 – 3.152 7,243 2,147 3.252 6.593 10,183 18.813 300 426 568 2,5″ 644 ‘.365 2,062 7.234 782 1.037 933 1,002 826 1,866 4.431 8.378 300 1.279 18,844 845 1,230 1.290 3.744 423 865 4.872 19,466 9.429 37.063 75,517 93.070 300,624 744.43′ 1,112 1.244 2,276 7.277 1,367 1.348 2.847 3.351 24,603 1,468 2.837

Kategorier: folkmängd, mitten, okänt

Folkmängd 1900 1850

Folkmängd 1900 1850 851 1.425 693 1.774 1.013 1.’39 ‘.394 668 45» 4.79′ 507 468 5.410 12,804 i.3»7 727 415 1.369 1.741 1.764 2,684 3.253 3.170 10,166 2,165 2,369 1,400 342 774 1,323 817 3.827 1,282 736 2,680 901 3.38i 1.388 2,233 545 2,733 1,866 1.413 3.96i 953 693 4.463 1,283 902 9,261 26,084 2,761 554», 1,044 816 1,691 4.140 2,738 6,008 6.634 5.071 14.097 3.807 5.440 2,056 57″ 867 1,501 1,102 4.139 2,417 876 5,240 1,257 6,709 3,2m 5,254 1,784 926 15.837 3.8′4 4,201 13.663 2.537 3.’34 9,606 3.533 1.194 29.522 1.30,619 15.387 1,568 ‘.794 1,668 4.902 24,670 7.890 23.M3 12,715 7,091 23.955 11,866 10,318 6.755 961 1,110 4.7l8 1,841 ‘4.399 5.452 1.930 14.552 9.4S4 16,621 1950») 3.962 13.087 60,857 599 610 1,192 1,049 2.059 3.737 1.3-V 1,014 1,614 3.047 15,689 9.458 15.179 4.2H 8.147 11.371 5,3′7 2,314 21,663 58,013 7,369 9.756 10,848 53.386 8,382 13.065 9,537n.799 16,848 8,446 4.595 3.484 46.948 354.381 6,505 35.224 2,958 5.059 4.803 9.740 12.575 71.627 ‘5.333 10,748 6,930 44.352 27.091 10,662 3L347 32.735 35.627 14.522 19.107 13.833 24,016 19.123 8,923 2,99′ 4,648 13,492 3,055 25.153 20,414 ‘4.549 5.309 54,542 7,153 10,304 22,646 34.148 3.463 7.726 192,670 2,618 9.599 1,227 9.250 24.723 20,820

Kategorier: folkmängd

Folkmängd

Folkmängd â–  3′.76′ 19.34377.171 13.564 41,211,002 2,59 fi,9S6 5,095,969 ‘.37″.7r>9 241,879 50,211,602 ej Man och Kanalöarna (Normandiska öarua), vilka statsrättsligt inta en särställning. S. är moderlandet i det väldiga Brittiska imperiet(The Bri-tish Empire)cl. Brittiska samväldet*(The British Commonwealth of Nations). F.Hd.

Kategorier: brittiska, empire, folkmängd, imperiet, samväldet, tish

Folkökningen

Folkökningen har i allm. berott på inflyttning. Till 1800-talets mitt rådde permanent nativitets-underskott. Sedan1941däremot har folkökningen till väsentlig del och under en del av de senaste åren till övervägande del härrört från nativitets-överskott(62,633 194′—5omot ett inflyttnings-överskoll av77,637för samma tid). Frekvensen av ingångna äktenskap var1950 10,8,av levande födda15,7och av döda9,3samt födelseöverskottet s.å.6,4,allt pr1,000 inv. Motsv. siffror för hela riket voro s.å.7,4,15,5,9,6och5,9.Nettoreproduk-lionstalet var1949o.sss mot1,079för riket. I S. har länge rått ett överskott av kvinnor, vilket dock på senare tid avtagit;1951funnos1,160kvinnor pr l,ooo män mot1,244 1930.— Regionalt sett företer befolkningsutvecklingen stora skillnader, i det alt först de centralt belägna församlingarnas och sedan efter hand de närmast yttres folkmängd avtagit och fortfarande avtar, främst till följd av citybildningcn och minskningen av familjernas storlek. Sålunda kulminerade Stor-kyrkoförs:s folkmängd1865med12,934inv., Klara1880med19,178inv., Matteus1930med57,419inv., Sofia1936med28,189inv., Oscar1944med48,329inv. och Högalid s.å. med40,924inv. Hela inre stadens folkmängd kulminerade1943med465,280inv. Enl. för generalplanen uppgjord prognos skall folkmängden inom S:s nuv. gränser nå sin kulmen o.1960med850,000 inv. och därefter avtaga; för Stor-Stockholm däremot förutsattes ökningen skola for I sälta, så att dess folkmängd1970uppgår till l,s mill.F.Hd.

Kategorier: avtagit, folkmängd, folkökningen, nativitets, riket, storlek

Folkmängd 1950 2^6,2>2621,768 236,002 1,094,002 5,886 12,066

Folkmängd 1950 2^6,2>2621,768 236,002 1,094,002 5,886 12,066 7.733 6,283 3I,9ö8 327.321 324,062 2,2)2,1 19 356.811 3.240.313 6,679 10,763 5.863 23.305 5.014 11.317 14.862

Kategorier: folkmängd

Folkmängd 1950

Folkmängd 1950 955.772 671,609 508,916 466,302 29,093 2,602,599 10,895 14,070 10,572 12,336 36,978 19.91521.657 41,602

Kategorier: folkmängd

Folkmängd, befolkningens antal

Folkmängd, befolkningens antal i ett land,en stad, en kommun etc. Alltefter omständigheterna kan cn folkmängdssiffra avse den faktiska, den rättsligael. den bofasta befolkningen. Jfr Befolkning.

Kategorier: befolkning, befolkningen, befolkningens, bofasta, folkmängd, rättsligael

Folkmängd tusental

Folkmängd tusental är 1,121 1946 6 •930 8.389 1947 ‘937 48,028 2.953 1946 21 1947 295 1947 7,022 1947 4.045 ‘945 29 1945 3.948 1944 • 40,5»9 1946 7.336 1940 • 33 ‘917 45.681 »913 15.920 1940 12 1945 282 1945 19 1946 9-543 1947 3.’23 1946 I 1946 23.930 1946 7.185 1940 16,409 1945 12 ‘947 4.380 ‘945 | c:a141,000 26,775 ‘947 6,842 1948 12,165 ‘947 1.494 1945 66,004 1946 9.320 1941 1 1932 7.017 1946 ‘) Före förändringarna genom2:a världskriget. *) Härtill Azorerna och Madeira,3,102 km8,537,000inv.(1940).

Kategorier: azorerna, folkmängd, förändringarna, madeira, tusental, världskriget

Nästa sida »

Sök artikel: