Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Sörstafors),

Sörstafors), ab. Stjernfors-Ställdalen (sulfitfabrik och pappersbruk vid Ställdalen), Frövifors bruks ab., Frövi (sulfatfabrik och pappersbruk), Opp-boga ab., Fellingsbro (träsliperi, papp- och kartongfabrik), samt Rockhammars bruks ab., Säl-lingc (träsliperi, wallboardfabrik). — Livsmedelsindustrien utgöres mest av förelag med produktion för lokal konsumtion; största företag är ab. Arboga margariufabrik, Arboga. — Textil- och beklädnadsindustrien inskränker sig huvudsakl. till smärre företag inom sömnadsbranschen; strå- och filthattfabrik finns i Västerås. •— Läder-, hår- och gummivaruindustrien är företrädd av skoindustri i Lindesberg och tagelspinneri i Köping. — Inom kemisk-tckniska industrien märkas ab. Svenska salpeterverken, Köping (kalkammoniumsalpeter), ab. Nitroglycerin, Gyttorp (sprängämnen och gevärsammunition), och ab. Nora tändrörsfabrik, Nora (stubintråd m.m.). — Bland kraftverk må särsk. nämnas Västerås ångkraftverk (220,000 kW).

Kategorier: , , , , ,



Nyetableringskontroll, kontroll

Nyetableringskontroll, kontroll av etableringcn av nya företag inom cn bransch (jfr Näringsfrihet). N. kan motiveras dels med att man vill förhindra inkompetenta personer att t.ex. öppna handel, dels ock med att man vill undvika utbyggandet av för stor kapacitet inom näringsgrenen i fråga, vilket skulle medföra ökade produktionskostnader, som i sista hand gin ge ut över konsumenterna i form av högre priser. 1 Sverige ha de upprepade framställningarna från köpmanna- och hantverkarhåll om lagstadgade kompetenskrav för drivande av rörelse inom deras branscher ej lett till resultat. N. förekommer blott i undantagsfall; så erfordras K. m:ts medgivande t.ex. för grundandet av bank el. försäkringsbolag (s.k. oktroj, sc d.o. och Koncession). Under2:a världskriget erhöll K. m:t dock genom prisregleringslagen rätt till viss n., motiverad av önskemålet att lättare kunna organisera en näringsgren. Enskild n. utövas dock inom vissa branscher, t.ex. genom att näringsgivaror-ganisationer söka hindra leveranser av varor till företag, som startas utan deras samtycke.1946års nyetableringssakkunniga föreslå i sitt hösten 1951 avgivna betänkande införandet av en tvingande lagstiftning mot all konkurrensbegränsning, som efter prövning befunnits samhällsskadlig.C.Wr.

Kategorier: , , , , ,



Underwood

Underwood Corp. [mAtaood kåparéYfn], LTart-ford, Conn., ett av USA:s största företag inom kontorsinaskinsbranscbcn. Det nuv. bolaget grundades 1910 under namnet Underwood Typcwriter Co. genom övertagande av ett1903etablerat företag med samma namn, varvid samtidigt en fusion ägde rum med Wagncr Typcwriter Co. I samband med en fusion1927med Elliott Fisher Co., som1926hade förvärvat Sundstrand Corp., ändrades firmanamnet till Underwood Elliot Fisher Co.; nuv. namn1945.— U. tillverkar alla slags skriv-, bokförings- och räknemaskiner m.m. för konlorsbruk; dessutom sedan1952,då firman Electric Computer Corp. (i Brooklyn) inköptes, även elektroniska räknemaskiner; varunamn “Ele-coni”. Sedan1953samarbetar U. med Powers-Samas Accounting Machines Ltd, London, betr. hålkortsmaskiner. U:s huvudfabriker äro belägna i Hartfor t samt i Bridgeport, Conn. Företagets balansomslutning1952c:a57mill. $>, varav aktiekapital12mill.$. A.T.g.

Kategorier: , , , , ,



Reichsmark ersatts

Reichsmark ersatts i Västtyskland avDeutsche Mark(DM) = iooDeutsche Pfetmige,i Östtyskland avDeutsche Mark Ost(DMOst,Östmark);i Västtyskland ha präglats av silver5,av kopparnickel2och1Mark samt 50 Pfcnnig, av mässing-klätt stål10och5,av bronsklätl stål2och i Pfcnnig, i Östtyskland av aluminiumbrons50Pfen-nig, av aluminium10, 5och1Pfennig. I april1954var1DM =1,241kr.N.L.R. finanser.I Västtyskland utgöres den direkta beskattningen främst av en allmän inkomstskatt, en särskild inkomstskatt å aktiebolag och en förmögenhetsskatt. Inkomstskatten upptas dels som en schematisk källskatt(Lohnslcuer),dels ock för andra än löntagare som en taxerad skatt. För att lätta de höga skattesatser, varmed denna utgår å företag, ha cn rad avdragsmöjligheter medgivits, varigenom skattesystemet blivit ytterst komplicerat. Det pågår därför arbete med att förenkla detsamma. I samband därmed har en skattesänkning genomförts. Dessutom uppta kommunerna en fastighetsskatt(Grundstcuer)samt en skatt å näringsverksamhet{Gewerbesteuer).Å fastigheter, aktier o.a. förmögenhet, som ej reducerats i samband med valutareformen, utgår en särskild skatt. Den indirekta beskattningen utgöres främst av en allmän omsättningsskatt, vilken till följd av att den vilar å samtliga led av omsättningen, delvis träffar mycket hårt, samt skatter å förbrukning av alkoholdrycker och tobak. Förbundsrepubliken har främst inkomst av den allmänna omsättningsskatten, medan den erhåller blott cn mindre del av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, vilken främst tillflyter länderna och kommunerna. Sammanlagt uppgingo förbundsrepnblikens inkomster för1952/53till19,095milliarder DM, av vilka7,915mill. användes till att täcka ockupationskostnader,6,878mill. gingo till socialhjälp och ersättning åt genom kriget nödlidande samt550mill. till hjälp åt Berlin. Den inhemska statsskulden, som blev starkt reducerad i samband med valutareformen, uppgick31/s1952till23,580mill. DM. I fråga om sina förkrigsskulder bar Västtyskland träffat fördelaktiga uppgörelser. Så nöjer England sig med7,5mill. £ under20år, Frankrike med592,000$ under samma tid samt USA med52mill. $ under35år. I krigsskadestånd till19länder har Västtyskland fått lämna sina tillgodohavanden i utlandet,1,5mill. t sjögående tonnage,200,000patent samt ioo.ooo internationella varumärken.676industriföretag ha demonterats i samma syfte. I Östtyskland är, liksom i öv riga kommunistiska länder, inkomstskatten graderad efter de beskattades “samhällsnyttighct”. Löntagare betala efter den lägsta tariffen, även den dock relativt hög; därefter komma vissa fria yrken, ss. läkare, medan företagare, fastighetsägare och övriga “kapitalister” påföras konfiskatoriska skatter, vilka syfta till att driva dem från deras yrken och på så sätt genomföra den totala socialismen. Medan privatkapitalistiska företag betala upp till90%av sin inkomst i aktiebolagsskalt, betala statsföretag upp till60%.I syfte att anpassa efterfrågan å varor efter den knappa tillgången läggasHaushaltsaufschlägetill marknadspriset. Som exempel kan nämnas, att dessa1952för smör medförde en fyrdubbling och för fläsk en tredubbling av försäljningspriset. — Statens inkomster beräknades för1953till35,609mill., dess utgifter till34,689mill. Ostmark. Av utgifterna äro4,743mill. anslagna till socialförsäkring,5,082mill. till de nationaliserade industrierna samt10,900mill. till undervisning och hälsovård. Sovjetunionens starka grepp över Östtysklands ekonomi gör det omöjligt att säga hur stora belopp, som utgå i krigsskadestånd, men de torde vara betydande. Någon andel i Tysklands förkrigsskulder betalar Östtyskland ej.C.Wr.

Kategorier: , , , , ,



Trust

Trust [eng. utt. t rest] (eng., eg. förtroende), monopolislisk sammanslutning av företag inom samma bransch (jfr Pool). Benämningen är av amerikanskt ursprung och härleder sig från den organisationsform, som fick sitt mest bekanta uttryck i Standard Oil Trust, grundad 1882.Denna sammanslutning organiserades så, att aktieägarna i ett flertal oljebolag överläto sina aktier till ett antal förtroendemän(board of trustecs)och i stället mottogo t.-ccrtifikat.Trusteeserhöllo därigenom bestämmanderätten, medan aktieägarna garanterades en pro rata-fördelning av samtliga vinster inom de av t. kontrollerade företagen. Numera äro organisationsformerna ganska varierande. Med t. menar man över huvud alla monopolsaminanslutningar, där aktiemajoriteterna i de samverkande företagen i en el. annan form kontrolleras av en intressentgrupp. Genom den därmed följande enhetliga ledningen av företagen skiljer sig t. från kartellen*, varmed i regel avses en sammanslutning för olika syften av fritt arbetande företag. Ang. t:s ekonomiska betingelser och t.-lagstiftning se Monopol.J.Ln.

Kategorier: , , , , ,



Tidstrand,Axel,

Tidstrand,Axel, industriman(1871—1948),var 1888—92 spinnmästare vid Trollbo spinneri i Herrljunga och drev egen spinnerirörclse i Hcdc-mora och Värmland till1896.T. grundade sistn. år Falu yllefabrik i Sågmyra (bolag1916)och lyckades successivt upparbeta detta företag till ett av landets största inom branschen. Då T.1947frånträdde ledningen av bolaget, sysselsatte det700industriarb. och hade en årsomsättning av över8mkr.

Kategorier: , , , , ,



Tidningarnas telegrambyrå,

Tidningarnas telegrambyrå, förk. TT, som bildades 1921,överlog s.å. Svenska telegrambyråns* nyhetsförmedling. T. äges av drygt hundratalet tidn.-företag med aktierna så fördelade, att icke någon särskild grupp inom pressen har majoritet. Abonnenter äro förutom Stockholms dagliga tidn. inemol150 tidn.-företag i landsorten. T. har sitt huvudkontor i Stockholm, filialer finnas i Göteborg, Malmö och Sundsvall. T. abonnerar på ut- rikesnyheter frän Reuters byrå, London, Agence France-Presse, Paris, och Deutsche Presse-Agen-tur, Hamburg, samt byter nyheter med Finska notisbyrån, Helsingfors, Ritzaus Bureau, Köpenhamn, Norsk telegrambyrå, Oslo, Algemeen Nederlandsch Pcrsburcau, Haag, Belga, Bryssel, Agence télégraphique suisse, Bern, och Tass, Moskva. T. har vidare ett25-tal meddelare utomlands. Samarbetet med de utländska nyhetsbyråerna försiggår numera per teleprinter. Den inrikes nyhetsförmedlingen ombesörjes i Stockholm och de tre filialstäderna av T:s red.-personal, för övriga orter i landet anskaffas nyheter av riksintresse från landsortstidn., på vilka särskilda medarbetare äro T:s korrespondenter. Huvuddelen av T:s abonnenter få nyhetsmaterialet per teleprinter; endast18tidn. betjänas ännu(1954)per telefon. Sedan1924utsänder T. dagsnyheter i radion, sedan1948 5ggr dagl.E.

Kategorier: , , , , ,



Telegrambyrå, företag,

Telegrambyrå, företag, som förser tidn., föreningar, banker och affärsföretag, privatpersoner och radio med in- och utländska nyheter. T. ha vuxit fram parallellt med de tekniska kommunikationsmedlens utveckling sedan början av 1800-talct. Nyhetsförmedlingen sker per telegraf, telefon, post och teleprinter. T. voro till en början privatägda företag, men de ledande t. trädde småningom i mer cl. mindre intim kontakt med regeringen i det land, där de verkade, varvid myndigheterna kunde få tillfälle att utöva kontroll över byråerna. 1 vissa länder, ss. de diktatur-styrda, har denna kontroll blivit fullständig, i andra åter, ss. de västdemokratiska, bl.a. Sverige, äro byråerna i princip självständiga. Frankrike fick1825t. Agence I lavas, som1944 ersattes av Agencc France-Presse. 1 England finnas Reuters byrå, grundad i Aachen1849,överflyttad till London1851,och Exchange Telegraph. VVolffs Buro, grundad i Berlin1849,uppgick1934efter nazisternas övertagande av makten i Dcutschcs Nach-richtenburo (DNB), Berlin, som efter2:a världskrigels slut ersattes av Dcutscher Presse-Dienst (DPD) i den engelska zonen, Deutsche Nachrich-len-Agentur (DENA) i den amerikanska och Sud-

Kategorier: , , , , ,



Tekniskt monopol,företag, vilket erhåller

Tekniskt monopol,företag, vilket erhåller sin monopolställning till följd av själva produktionstekniken, främst enär dc stora fasta kostnaderna för produktionen av ifrågavarande nyttigheter ej göra det lönande för mer än ett företag att framställa dessa. — Jfr Förvaltningsmonopol.

Kategorier: , , , , ,



Sveriges centrala

Sveriges centrala restaurang-ab. (populärt men oegentligt kallat Riks-Sara [jfr nedan]), statsägt företag, som tillkom genom en 1945 vidtagen ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen av•937-T.o.m.1945hade de s.k. allmänna restaurangbolagen (se nedan) varit självständiga allmänna företag under Kontrollstyrclsens överinseende och kontroll. Det ansågs emellertid olämpligt, att Kontrollstyrelsen skulle vara både direktivgivande och kontrollerande myndighet i förhållande till dessa bolag.1946sammanfördes de fem allmänna restaurangbolagen som dotterbolag till S., vilket bedriver sin verksamhet genom dotterbolagen. Dessa, de s.k. allmänna restaurangbolagen, hade tillkommit i Stockholm1915,i Göteborg och Örebro1921samt i Malmö och Norrköping1922.Deras egentliga uppgift var alt överta och koncentrera den f o 1 k-restaurang-verksamhet, som system- och ut-minuteringsbolagen på de olika orterna tidigare under decennier bedrivit genom föreståndare, vilka för dessa bolags räkning omhänderhaft ut-skänkningen av spritdrycker men själva svarat för matserveringsrörclsen i samband därmed. Sedan efter rusdrycksförsäljningsförordningens tillkomst1917det s.k. mattvånget införts i samband med spritutskänkning, ansågs det vara ett allmänt intresse, att det enskilda vinstintresset avkopplades från folkrestau rangrörelsen. I rusdrycksförsälj- ningsförordningen av1937crhöllo de allmänna restaurangbolagen ensamrätt till verksamheten på de egentliga folkrestaurangerna. Bolagen outbildades1938,och verksamheten utvidgades till att omfatta alla s.k. s y s t e m r e s t a u r a n g e r i landet. Bolagen äga emellertid att bedriva restaurangverksamhet jämväl i högre klass samt hotellverksamhet. De allmänna restaurangbolagen äro Stockholmsdistriklets allmänna restaurang-ab. (SARA), Stockholm, Östra Sveriges allmänna restaurang-ab. (ÖSA RA), Linköping, Skånes allmänna restaurang-ab. (SKAR), Malmö, Västsvc-riges allmänna restaurang-ab. (VARA), Göteborg, och Bergslagens allmänna restaurang-ab. (BARA), Örebro. Koncernen ägde.1952sammanlagt156restauranger och42hotell. Aktiekapitalet,5mkr, äges till99°/o av Staten; balansomslutning c:a35mkr. Dotterbolagens sammanlagda omsättning1952uppgick till218mkr. Ec II.

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: