Tournus

Tournus [torny'], stad i dep. Saöne-ct-Loire i Frankrike, vid Saönes h. strand;5,395 inv.(1946).T. har flera kyrkor och kapell från äldre medeltiden, den förnämsta är Saint-Philibert.

Kategorier: förnämsta, kapell, medeltiden, philibert, saint, tournus

Tebe,

Tebe, T h e b e (grek.Thebai),stad i Beotien (nuv. nomos Ättika och Beotia), Grekland, vid järnvägen Aten—Belgrad;7,113 inv.(1928).Viktig landsvägsknut, biskopssäte. — T., som är beläget mitt på en bördig slätt på lika avstånd från Korintiska viken och sundet vid F.ubea, är ett urgammalt bebyggelsecentrum. De äldsta spåren av människor äro krukskärvor från den tidigaste bronsåldern (s.k. tidig-helladisk kultur; se Egeisk kultur, sp.t283f.), funna på kullen Kadmeia; här låg det äldsta T., och här ligger också den moderna staden. T klassisk tid var Kadmeia T:s akropolis; den egentliga staden, som före förstöringen 335f.Kr. (se sp.1124)var den förnämsta staden n. om Korintiska viken och en av den grekiska världens viktigaste orter över huvud, sträckte sig över ett stort område n., ö. och v. om Kadmeia; stadsmurarna, av vilka rester finnas kvar, hade en längd av över7km. — T:s betydelse går långt ned i förhistorisk tid. På Kadmeia har man funnit betydande rester av ett stort och synnerligen praktfullt mykenskt palats från o.1400f.Kr. T:s ställning som en av den mykenska tidens förnämsta orter belyses också av dess centrala plats i den grekiska sagan. Vid sidan av Mykcne och Tiryns framstår “det sjuportade T.” som Greklands mest sagoberömda ort, från vars myter de stora tragöderna ha hämtat motiven till flera av sina förnämsta verk, Aischylos “De sju mot T.”, Sofokles “Konung Oidipus” och “Antigone”, Euripides “Herakles” (jfr Adrastos, Amfion, Antigone, Uerakles, Kadmos och Oidipus).I historisk tid var T. den ledande staden i Beotien, även om förhållandet till dc övriga beotiska städerna ofta var mycket spänt. Författningen var utpräglat aristokratisk. Genom ledarställningen i Beotien bragtcs T. i ett ständigt motsatsförhållande till Aten, och härav betingas huvudlinjerna i T:s yttre politik. Under perserkrigen ställde det sig på storkonungens sida, i den följande kraftmätningen mellan Aten och Sparta tog det Spartas parti, dock utan att någonsin gå i Spartas ledband. Efter Atens besegrande i det peloponnesiska kriget uppstod också snart nog en motsättning mellan T. och Sparta, vilken resulterade i att T., fört av den geniale fältherren och statsmannen Epaminon-das, genom den lysande segern vid Leuktra371f.Kr. blev Greklands ledande stat. Efter Epami-nondas* död i slaget vid Mantineia362f.Kr. började en förvirrad period i Greklands historia, dominerad av det s.k. heliga kriget (jfr Grekland, sp.1210f.), varunder T. kallade Filip II av Makedonien till hjälp. Förgäves sökte T. därefter bli kvitt det makedoniska beroendet; efter slaget vid Chai-roneia338f.Kr. förlades en makedonisk garnison på Kadmeia, och då T. efter Filips död gjorde uppror, blev det i grund förstört av Alexander335f.Kr. T. återuppbyggdes visserligen316f.Kr. men blev aldrig mer, vad det förut varit, och under den romerska kejsartiden var det en obetydlig småstad, inskränkt till Kadmeia. I bysantinsk tid upplevde emellertid T. en ny storhet. Det gjordes till en stark fästning och provinshuvudstad samt var berömt för sina sidenväverier och purpur-färgerier. Som biskopssäte namnes T. redan347och gör anspråk på att äga aposteln Lukas’ grav.1204intogs och plundrades T. av frankerna, vilka på Kadmeia byggde en borg, varav ännu ett torn kvarstår. Under de följ. årh. plundrades T. upprepade gånger men var trots detta en betydande handels- och industristad ända in i turkisk tid. Numera är icke T. utan Livadia Beotiens största stad.K.H.

Kategorier: aten, beotien, förnämsta, greklands, kadmeia, staden

Tankfartyg byggas

Tankfartyg byggas för transport av flytande last, främst brännoljor men även palmoljor, melass m.m. T:s oljetankar byggdes först cylindriska, fristående från bordläggningen, men för att öka lastförmågan övergick man till att låta oljetankarna begränsas av bordläggning, långskepps- och tvärskeppsskott. T., som oftast konstrueras enl. isherwoodsystemet*, byggas till mycket stort antal och i storlek ioo—45,000t dw. De svenska större varven räknas bland världens förnämsta byggare av t. Som exempel på ett vid Götaverken byggt svenskt t. kan nämnas “Brita Onstad”(1952)med följ. huvuddata: längd över allt 198,02m,

Kategorier: byggas, förnämsta, räknas, tankfartyg, världens, varven

Talcahuano |-kaga’nå],

Talcahuano |-kaga’nå], T a I c a g u a n o, hamnstad i Chile, på36^5s.br.;30,082 inv.(1940).T. ligger på en smal landtunga vid den välskyddade Bahia de Conccpcion och är staden Conccpciöns hamn samt landets förnämsta örlogsstation med stora torrdockor.

Kategorier: conccpciöns, förnämsta, hamn, kaganå, landets, talcahuano

Ta’iz, TaTs, stad

Ta’iz, TaTs, stad i s. Jemen i Arabien,70 km från Röda havet, vid n. foten av Djebcl Sabur(3,006m), c:a1,400m ö.h.; c:a5,ooo inv. T. var under senare medeltiden en av Sydarabiens förnämsta städer men är nu mycket förfallet. Några vackra moskéer kvarstå (sc bild1å pl. vid Jemen). 4 5 o lo 11 ,j/?

Kategorier: förnämsta, jemen, stad, städer, taiz, tats

Taga’liska språk, stundom använd beteckning

Taga’liska språk, stundom använd beteckning för de till den malajopolynesiska språkstammen hörande infödingsspråken på Filippinerna, av vilka de förnämsta äro t a ga la (numera jämte eng-

Kategorier: använd, filippinerna, förnämsta, malajopolynesiska, språk, tagaliska

Kilian Zoll: Majsångare

Kilian Zoll: Majsångare i Skåne, 1850. Norrköpings museum. ning. Ett franskt inflytande gjorde sig även gällande hos de på1700-talet hcmflyttade målarna Per Krafft d.ä.(1724—93)och Lorentz Pasch d.y.(1735—1805),vid sidan av Pilo den gustavianska tidens främsta porträttörer. Borgerlig genre odlades av den förstn. och Pehr Hilleström(1733—1816)samt, i gouacheteknik, av Niclas Lafrenscn d.y.(1737—1807).Den senare vann liksom porlrättminiatyristen Peter Adolf Hall(1739—93;se färgpl. vid Miniatyrmåleri ) och Adolf W e r t m ii 11 e r(1751 —1811)stora segrar på kontinenten, medan tomrummet i S. genom Gustav IILs konstintresse fylldes av fransmännen Louis Ma s-r c 1 i c z(1748—1810)och Louis Jean D e s-prez(1743—1804),vilka på1780-talet införde den klassicerande franska dekorationskonsten. Inom grafiken böra nämnas Per Gustaf F1 o-ding(1731—91)och Jacob Gillberg(1724 —93).Landskapsmåleriet fick sitt förnämsta tillskott med den i England skolade, även som grafiker verksamme Elias Martin(1739— 1818),som vid sin hemkomst 1780 framstod som en fullödig representant för det romantiska stäm-ningsmåleriet. Samma, av engelsk konst influerade, måleriska och varma färgverkan visade för porträttets del Reynolds lärjunge Carl Fredrik von Breda(1759—1818),som hemflyltade1796.

Kategorier: adolf, förnämsta, kilian, louis, majsångare, zoll

I trä åter

I trä åter var bildhuggcrivcrksamhctcn livlig även under medeltidens senare årh.; en mängd krucifix, madonna- och helgonbilder tillkommo alltjämt, ävensom större altarverk. Dessa senare hade emellertid ofta — och detta gäller just de bäsla exemplaren — utländska mästare till upphovsmän. Måleriet gick här hand i hand med skulpturen. Från verkstäderna i Liibeck och Mecklenburg fick S. åtskilliga dyl. arbeten, särsk. under 1400-talet; sådana namn som Hermen Ro de (slutet av1400-talel) och Bernt Nolke (o.1440—o.1517)stå här i förgrunden. Den förre målade i en till den tidigare traditionen knuten skön stil. Den senare gav sina skulpturer en större rörlighet och realism; hans S:t Görans-grupp i Stockholms storkyrka representerar höjdpunkten på delta område i den nordeuropeiska konsten vid1400-talets slut, liksom korstolarna i Lunds domkyrka varit sin tids förnämsta träsuideriarbete ett och ett halvt sekel tidigare. Vid1500-talets början undanträngdes emellertid de tyska verkstäderna av de nederländska i Antwerpen och Bryssel, vilkas altar- el. mysterieskåp berikades med en helt ny framställningskonst av rörliga och realistiskt skildrade scener. En och annan inhemsk mästare med provinsiell karaktär framträdde också, t.ex.

Kategorier: domkyrka, förnämsta, hand, mästare, tids, verkstäderna

Redan under slutet av 1600-talet spåras tydligt

Redan under slutet av 1600-talet spåras tydligt i svensk litteratur det inflytande från Frankrike, samtidens ledande kulturland, som under1700-talet skulle öka i styrka för att nå sin höjdpunkt under Gustav III, själv mer fransk än svensk till sin bildning. Flera1600-talspoeter sökte förebilder i den franska litteraturen. Israel Holmström (o.1660—1708),Karl XII :s hovskald, var påverkad av den franska burlesken. Erik Lindschöld(1634—9°)ochJ. G. Werwing (d.1715)skrevopoésies fugitives.Samuel Triewald(1688—1743)satiriserade dåliga poeter efter mönster av Boileau, vars “L’art poétique” översattes1721.Den franska klassicismens estetiska doktriner blevo emellertid bestämmande först samtidigt som upplysningens idéer började tränga in i svenskt kulturliv.. Dessa från Frankrike och England kommande impulser återverkade inom religion, vetenskap och litteratur. Den svenska odlingens sekularisering började under denna tid. Vid univ., som förlorade i inflytande på det allmänna kulturlivet, vilket koncentrerades alltmer till huvudstaden kring hovet, de lärda och vittra samfunden, pressen och teatrarna, blomstrade framför allt naturvetenskaperna, vilkas främste representant Carl von Linné(1707—78)med sina konstlösa reseskildringar, som rymma några av tidens finaste naturskildringar, skapade en livskraftig genre, av betydelse bl.a. för Jacob Wallenbcrg(1746 —78),upphovsmannen till “Min son på galejan”(1781),ett av1700-talets friskaste prosaverk. En lärd och litterär tidskr.-press, som i sista hand gick tillbaka på engelska och franska förebilder, uppstod, främst företrädd av C. C. Gjör-well(1731—1811),som dock personligen stod främmande för de nya idéer, som behandlades i hans tidskr. De nya strömningarnas förste mer betydande företrädare inom skönlitteraturen var Olof von Dalin(1708—63).Denne gjorde sin förnämsta insats med den moraliska veckoskriften “Then swänska Argus”(1732—34),som förnyade det svenska prosaspråket. Dalin försökte, dock utan större framgång, nyskapa den svenska litteraturen genom att efter fransk-klassisk smak använda tidens förnämsta genrer, eposet och dramat. Hans begåvning kom bäst till sin rätt i satir och sällskapspoesi. Med “Svea rikes historia” inledde han kritiken av 1600-talels götiska historicromantik. F.n mera avancerad upplysningsståndpunkt, påverkad av encyklopedister-nas skarpare kritik och Rousseaus kulturpessimism, företrädde Hedvig Charlotta Nor-denflycht(1718—63),som i likhet med Dalin försökte sig i skilda genrer men som åstadkom sitt yppersta i sin erotiska diktning, den första subjektiva lyriken på svenska, Gustaf Fredrik Gyllenborg(1731—1808),som i sina satirer och oden förde fram en av stoicismen influerad pessimistisk livssyn och som i sina na-turbeskrivandc dikter varierade motiv, som sedan möta hos göterna, samt Gustaf Philip Creutz(1731—85),en lysande artist, som i herdedikten “Atis och Camilla” gav versen och språket en mjukhet och elegans, som ingen svensk diktare tidigare förmått. Sitt egentliga genombrott i S. fick upplysningen först under Gustav III, som, själv ej oberörd av dess idéer, visade ett livligt intresse för litteraturen, särsk. den dramatiska, både som mecenat och förf. Johan Henrik Kellgren(1751—95),en illusionslös satiriker och sensualistisk kärleksdiktare, bekämpade med patos och kvickhet tidens sociala orättvisor och antiintellektualistiska åskådningar, de senare i stor utsträckning påverkade av Emanuel Swedenborg(1688—1772),den snillrike naturforskaren och märklige mystikern, en av seklets förnämsta svenska prosaförf., den ende, som utövade inflytande på utländsk odling. I sin samhälls- och kulturkritik stöddes Kellgren av Nils von Rosenstein(1752—1824),som i “Försök til en af handling om uplysningcn”(1793).”det mest pregnanta uttrycket för upplysningsentusiasmen” i svensk litteratur, hävdade tankefriheten och de mänskliga rättigheterna, och Anna Maria Lcnngren(1754—1817),flitig medarbetare i “Stockholmsposten”, Kellgrens tidn., mästare i den satiriska och idylliska miniatyren. Den ivrigaste förkämpen för den härskande estetiska smaken var Carl Gustaf af Leopold(1756—1829),som försökte skapa en svensk tragedi i Voltaires stil men som presterade sitt bästa i vcrsberättelsen och den polemiska prosan.

Kategorier: förnämsta, franska, gustaf, litteraturen, svensk, svenska

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka

IS:s förnämsta uppgift “att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaper som särdeles i anseende till skaldekonsten och vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jämväl uti den, som tjänar att tolka de himmelska sanningar”. För att förverkliga detta sitt syfte skulle S. “utarbeta en svensk ordabok och gram-matica, jämte sådana afhandlingar, som bidraga kunna till stadga och befordran af god smak”. Akad:s valspråk blev “Snille och smak”. Led:s antal bestämdes till 18.Gustav III tänkte sig, att dessa skulle representera olika grupper, dels förf., dels kritiker, dels “höga herrar”, de sistn. stundom betecknade som “mecenatklassen”. Dessa skulle bidraga till att socialt höja de förras ställning. 1 akad. voro alla likställda, all titulatur var förbjuden, del officiella tilltalsordet var “min herre”. Akad:s led. skulle ha rätt att teckna sig “en ibland dc aderton”. Konungen utsåg själv13 av de första medl., vilka fritt skulle, utvälja de återstående5.I fortsättningen skulle akad. få komplettera sig

Kategorier: akad, akads, bidraga, förnämsta, renhet, smak

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: