Växelborrskaft,

Växelborrskaft, ett särsk. för metall borrar avsett handverktyg, vid vilket borrspindeln och dess ehuek drivas runt medelst en med vev försedd kugghjulsväxel.

Kategorier: drivas, försedd, kugghjulsväxel, medelst, runt, växelborrskaft

Vattenormbunkar,Hydropter’idcs, Hydropteridi’nae, Hydropterida’les, Rhizocar’

Vattenormbunkar,Hydropter’idcs, Hydropteridi’nae, Hydropterida’les, Rhizocar’ peae,ordn. inom klassen ormbunkar, innefattande förhållandevis små, i vatten el. på sumpmark förekommande växter med vågräta, dorsiventrala skott och sporaugierna samlade i sori, vilka omslutas av ombildade bladpartier el. indusielika höljen. V. äro heterospora, d.v.s. utbilda i skilda sporangier mikro- och makrospo-rer, som ge upphov till hanliga, resp. honliga pro-thallier. Mikrosporangierna innehålla talrika, vanl. 04,mikrosporcr, makrosporerna vardera endast en makrospor, vilken ofta är rikligt försedd med upplagsnäring och betydligt större än mikrosporerna. Prothallierna (gamelofyterna) äro starkt reducerade. Detta gäller särsk. om de hanliga, vilka ofta bestå av blott några få celler. Dessa prothallicr bilda anteridier, medan de honliga prothallierna utveckla arkegonicr. V. innefatta endast några få men morfologiskt högt organiserade former, vilka tillhöra fam.Salvinia’ccaeochMarsilia’ceae.Dessa fam. äro sinsemellan ganska olika och förete säkerligen var för sig helt skilda släktskapsförhållanden, så att gruppen v. icke utgör någon systematisk enhet. Den förstn. fam. med släktenaAzoWaochSalvi’niainnefattar fritt simmande flytbladsväx-ter, medan de tillMarsiliaccaehörande äro med rötter fästa vid underlaget och till skillnad från dc förra ha sporaugierna förenade till s.k. sporokarp*. HosAzollasammanhållas mikrosporangierna till en boll genom den ombildade sporangieväggen, som är försedd med ankarlika krokar, med vilkas tillhjälp mikrosporerna fastna vid makrosporerna, vilka var och en bära flytapparater. På detta sätt komma dc ur sporerna utvecklade prothallierna att utväxa i omedelbar närhet av varandra, varigenom befruktningen främjas. Fam.Marsiliaccaeär genomPilula’riaoch fam.SalviniaceaegenomSalviniakända sedan tertiär. Det tidigare till v. räknade fossila släktetSagenopUeris*föres numera tillCity-torna’les. IG.W.

Kategorier: försedd, makrosporerna, mikrosporerna, ombildade, prothallierna, skilda

Va’terbom

Va’terbom (lågty. cl. boll.waterbow,tillwater,vatten, ochbom,träd, stång), träspira el. bom, som särsk. på örlogsfartyg till ankars fälles ut på varje sida av fartyget och är försedd med lejdare och ridare för förtöjning av båtar.

Kategorier: ankars, fälles, fartyget, försedd, lejdare, vaterbom

Varmluftsbad,

Varmluftsbad, se Hetluftsbehandling. Varmluftsbatteri, sc Uppvärmning, sp.609.Varmluftsmaskin, varraluf tsmotor, värmemotor av kolvtyp, vid vilken luft cl. annan permanent gas får genomlöpa en arbetsalstrande cykel. T sin enklast tänkbara form består v. av en med kolv försedd cylinder, i vilken gasen ömsevis upphettas och avkyles, varvid kolven rör sig utåt, resp. inåt; en dylik maskin skulle dock komma att arbeta ytterligt långsamt och med försvinnande låg verkningsgrad. Praktiskt kunna v. realiseras endast genom att värme tillföres och bortskaffas kontinuerligt och härvid under förmedling av rumsskil-da delar hos maskinen. — Uppfinningen av v. kan tillskrivas den engelske prästen Robert Stirling(1816),som tills, med sin broder James 1827 erhöll patent på en maskintyp, som med obetydliga modifikationer ännu i dag förekommer på en del laboratorier (för drift av t.ex. omrörarc) och som finnes att tillgå även i form av leksaksmodcllcr (jfr fig.1).Arbetscykeln är “sluten”, d.v.s. samma luftmassa användes oavbrutet. Maskinens arbetskolv är betecknad med Z och en s.k. deplacementkolv, som ej tätar i sin cylinder, medP.Debåda kolvarna äro länkade till cn gemensam vevaxel och röra sig med c:a90°fasförskjutning på sätt, som delfiguren anger. När deplaccmentkolven rör sig uppåt, strömmar avkyld luft ned kring densamma, förvärmes härvid något och kommer in i en av brännarenBuppvärmd region, varvid systemtrycket stiger. Nästa fas består i att kolven Z pressas uppåt och avger arbete. Vid slutet av arbetsslagct rör sig deplace-mentkolvcn nedåt (fas3),så att praktiskt taget hela gasinnehållct förtränges till en kallareomgivning än förut och sålunda kommer att undergå cn tryckminskning, med påföljd att kolven Z suges nedåt (fas4).— Svensken John Ericsson experimenterade vid samma tid meden “eldluftmaskin” och föreställde sig härvid, att man genom att insläppa cneldslåga i en arbetscylinder, härefter stänga öppningen, därpå låta gasmassan draga ihop sig och slutl. utblåsa gasresterna skulle erhålla cn pålitligare och effektivare kraftalstrarc än vad dc dåtida ångmaskinerna voro. Han utförde också dyl. maskiner och sökte få dem exploaterade i England men utan framgång; han kunde cj komma ifrån den förstörande verkan, som vid stenkolseldning åstadkoms av askan. Ericsson övergav därför sitt “öppna” system till förmån för det slutna och skrev rörande sin nykonstruktion av1833en avh., “The caloric. engine” (s.å.). Den nya maskinen, som beräknades lämna5hk, var försedd med två olika stora kolvar(14″, resp.r0*«1diam.;18″slag-

Kategorier: cylinder, ericsson, försedd, härvid, kolven, praktiskt

Ultracentrifug, centrifug

Ultracentrifug, centrifug för sedimenlationsstu-dier av bl.a. kolloida lösningar med tillhjälp av extremt starka centrifugalfält. En u. består i princip av en rötor (vanl. av kromnickelstäl), som normalt är försedd med två axiellt gående urborr-ningar vid sidan av huvudaxeln, varvid i dessa urhorrningar insättas kyvetter (“celler”) för den lösning, som skall undersökas. Cellerna äro i bägge ändarna försedda med cirkulära fönster av kvarts och täckas med en radiell slitsbländare av sektortyp. Sedimentationen studeras under rotationen fotografiskt under utnyttjande ant. av förändringar i ljusabsorptionen el. av brytuingsindex, varvid man som ljuskälla vanl. använder en med filter försedd kvicksilverlampa. Rotorn, som vid högre rotationstal alltid uppbäres av oljekylda glidlagcr, bringas att rotera med tillhjälp av små oljedrivna turbinhjul, anbragta utanför lagren. Systemet omges vanl. av vätgas, dels för nedbringande av friktionen, dels för bortledning av friktionsvärmet; det optimala vätgastrycket är härvid c:a10 mm Hg. Medelst 11.kan man bestämma sedinicntationsjämvikter och -hastigheter för högmolekylära ämnen i lösning, bl.a. äggviteämnen, plastpolymerer och viruspartiklar, och dessutom avgöra, om ämnena äro ensartade (mono-dispersa) cl. utgöra blandningar av olika stora molekyler (polydispersa). Från observationsdala kunna molekylarvikterna lätt härledas, varvid det befunnits, alt molvikten för äggalbumin är c:a34,500,för insulin35,100,för hemoglobin68,ooo, för serumglobulin103,800och för amandin208,000.Av cj ringa intresse är iakttagelsen, att molvikten för flertalet äggviteämnen av denna klass utgör en heltalsmultipel av c:a34,500och att sammansatta äggviteämnen i starkt basiska lösningar dissocieras till ämnen med nämnda molvikt. — Storleken av det centrifugalfält, som kan uppnås med en u., beror — förutom av rotorns byggnad och rotormalerialets hållfasthet — av höjden hos sedimcntafionspclaren. Vid en radiell höjd av12mm kan man erhålla c.:a220,000g(varvid1gmotsvarar tyngdkraften); vid4mm höjd erhålles intill400,000g,varvid hastigheten utgör c:a100,000r/min. Fordringarna på centrifugalfältets styrka bli desto större, ju mindre partikelstorleken är och ju mindre den specifika vikten skiljer sig från lösningsmedlets egen; fordringarna bli exceptionellt stora, när sedimentationshastigheten och icke enbart sedimentationsjämvikten skall bestämmas. — Dc första u. konstruerades vid Univ. of Wisconsin (Madison, USA) gemensamt av The Svedberg och amerikanen J. B. Nichols(1923);det fortsatta utvecklingsarbetet har härefter länge varit koncentrerat till laboratoriet för fysikalisk kemi vid Uppsala univ. under Svedbergs ledning, varvid inst. i fråga specialiserat sig på sådana undersökningar, som kunna utföras med u. Nya och billiga typer av u., särskilt lämpade för medicinsk forskning, ha konstruerats bl.a. vid Rockefcller Institute for Mc.dical Research, New York. — Litt.: T. Svedberg, “Mätningar i starka centrifugalfält” (i “Kosmos”,1931);art. av 1. Jullandcr samt S. Brohult och N. Grälen i “The Svedberg188430/s1944″ (1944;festskrift).A.Lg.

Kategorier: äggviteämnen, ämnen, centrifugalfält, försedd, höjd, utgör

Ullhåriga noshörningen,Coelodon’ta

Ullhåriga noshörningen,Coelodon’ta (Tichorhi’nus) antiquita1’tis (Rh\noc’eros tichorhinus), paleosool.,utdöd art av fam. noshörningar, som under senaste istiden levde på Eurasiens löss-stäpper som en ständig följeslagare till mammuten. Välbevarade rester av u. (sc Fossilisation) visa, att kroppen täcktes av lång, rödbrun ragg och att nosen var försedd med två horn. U:s allmänna utseende är känt genom hällmålningar och gravyrer från pa-leolitisk tid. Sumatranoshörningen bland nu levande former anses vara besläktad med u.G.R.

Kategorier: coelodonta, försedd, horn, noshörningen, tichorhinus, ullhåriga

Trochoph’ora

Trochoph’ora [-k-f-J, Loven ska larven, ett fritt simmande larvstadium, som förekommer hos de flesta ringmaskar (utom daggmaskar och iglar) och även uppträder hos mollusker. Kroppen är osegmenterad, rundad, bakåt något tillspetsad, munöppning (O) på ven-tralsidan, en preoral och en postoral(PrzuochPow)ciliekrans. I framändan finns en hjässplatta, anlag till hjärngangliet (Sp), *med därifrån utgående Ung Troc/iop/iora-larv. nervslammar. Hjässplat- tan är försedd med sinnesorgan (ögonfläck, känsel-och kemiskt sinnesorgan). Analöppningen(A)är belägen i kroppens bakända. Exkretionsorgancn äro protonefridicr. Den främre delen av T. utbildas till huvud, och bakre delen utväxer och blir scg-menlerad samt ger upphov till övriga delar av kroppen hos den fullbildade ringmasken.H.W.

Kategorier: försedd, fullbildade, kroppen, ögonfläck, sinnesorgan, trochophora

Telfairia |-Si’-

Telfairia |-Si’- \, släkte av fam. gurkväxter med2arter, klättrande örter med handfli-kade blad, blekt purpurröda blommor och stora, ätliga frukter.T. peda’ta,k o u e m e, inhemsk i tropiska Östafrika och på Maskarenerna, odlas flerstädes i tropikerna för sina ätliga frön, vilka lämna en fet, ej torkande olja, som är välsmakande och användes som olivolja. Frukten, som når en storlek av i m, har beskt smakande fruktkött. Den är mycket lätt att odla och torde i framtiden bli mera odlad än un. grek.tele,fjärran, ochfer’ein,bära), ett slags enkel hängbana, vid vilken vagnen är försedd med (elektriskt) hissmaskincri. Den kompletta vagnen kallas lelfervagn och dess hissmaskineri telferblock. Vanl. är den åkbar på underflänsarna av cn I-balk el. på balkarna till en travers (t c. 1 f c r t r a 11 a); åkningen åstadkom-mes elektriskt el. med ett handdrivet kedjespel; lätta vagnar få rulla utan särskilt maskineri. Manövreringen sker medelst en nedhängande och med elektriska tryckknappar försedd kabel, därest anordningen ej är av sådan storlek, att den är utrustad med förarsits.I marknaden förekomma t. med en lyftförmåga av från125 till

Kategorier: ätliga, elektriskt, försedd, storlek, telfairia, vagnen

Tjocktarmen

Tjocktarmen (grovtarmen),eofon,har hos människan en längd av något mer än1m och är i hela sin utsträckning försedd med halvmån-forrnade insnörningar av hela tarmväggen,plicae se»iiluna’res,mellan vilka tarmväggen säckformigt buktar ut i s.k.haii’stra col’i,varigenom tjocktarmen får ett mycket karakteristiskt utseende (fig.1).Tunntarmen övergår i tjocktarmen på höger sida i närheten av övre höftbenstaggen, och vid dess inmynningsställe finnes en klaff, i 1 c o c o e-c a 1 v a 1 v e 1 n, bauhinska klaffen, som förhindrar tjocktarmens innehåll att åter intränga i tunntarmen. Då tunntarmens övergång i tjocktarmen äger rum ett stycke, ung. en fingerlängd, ovan början av tjocktarmen, bildar denna här en nedhängande blindsäck,coécumel. blindtarmen!*. Från dennas botten utgår det maskformiga bi-hanget,appen’dix vermicula’ris~’.Den i detta bihang ofta uppträdande inflammationen kallasappendicitisel., ehuru oriktigt, blindtarmsinflammation. Tjocklarmen, som till stor del är fixerad direkt vid bakre bukväggen, har (fig.1)först en uppstigande del,colon ascen’dens,som, då den nått levern under h. bröstkorgs-randen, bildar den h. colonkröken,flexu’ra coli dexlra,och övergår i en med tarmkäx* försedd, således mera fri och till sitt läge mera obestämd, tvärs över buken gående del,colon transver’surn,vilken i sin tur, efter att strax under mjälten ha bildat v. colonkröken, övergår i den nedstigande colonde-len,colon descen’dens.I trakten av v. höftbenet övergår denna senare i en S-formig, med tarmkäx försedd kolonslynga,colons«g-moi’deum,vilken i kroppens medellinje framför korsbenets övre del övergår i ändtarmen,re’dum.Ändtarmen (fig.4)är endast 15—20 cm lång, saknar tjocktarmens haustrering, utvidgar sig i sin nedre del till enampuWa re’cti,som

Kategorier: colon, colonkröken, försedd, övergår, tjocktarmen, tjocktarmens

Tambour-major

Tambour-major [ta'.tbo'r-mazå'r] (fra., tilltambour,trumma), i franska armén den underofficer, som för befälet över ett inf.-reg:s musikkår (jfr Regementstrumslagare). T. är försedd med en lång, knoppförsedd stav, med vilken han ger tecken, när musiken skall börja och sluta att blåsa m.m. —■ Jfr Tamburmajor.

Kategorier: försedd, knoppförsedd, major, stav, tambour, tecken

Nästa sida »

Sök artikel: