Waitz

Waitz [våTts], Georg, tysk historiker(1813 —86).Lärjunge till Ranke i Berlin ägnade sig W. jämte den övriga lärjungakretsen tidigast åt äldre tysk medeltidshistoria.1836—42 arbetade han under Perlz’ ledning på den stora källpublika-tionen “Monumenta Germaniae historica”.1842kallades han som prof. till Kiel, fortsatte till en början med arbetet på “Monumenta” men kom inom kort att inrikta sig på författningshistoria: “Deutsche Verfassungsgeschichte”(8bd,1844— 78). 1849prof. i Göttingen, sedan han deltagit i de politiska striderna i Slcsvig-IIolstein, fortsatte W. sitt författarskap med bl.a. “Liibeck un-ter Jurgen Wullenwcver”(3bd,1855—56),utövade en betydande lärarvcrksamhet och övertog 1875ledningen av “Monumenta”. I.A.

Kategorier: fortsatte, göttingen, monumenta, tysk, verfassungsgeschichte, waitz

Tylor

Tylor [tåi'b], Sir Edward Burnett, engelsk antropolog(1832—1917),prof. i antropologi i Oxford 1896;adlad1912.I sin ungdom deltog T. i en exp. till Mexico, från vilken han publicerade värdefulla iakttagelser. Hans två huvudarbeten, “Resear-ches into carly history of mankind”(1865, 3ed.1878)och framför allt “Primitive eulture”(2bd,1871, 7ed.1924),förskaffade honom anseende som en ^____ av Europas ledande i*. fjiå etnologer och religions- ring på likartade kulturförhållandens samtidiga uppträdande på olika geografiska orter uppställde han den teori, som sedan A. Bastian utvecklat (se Elcmcntartanke). T. präglade också termen och begreppet animism*. Han har med skäl karakteriserats som en av skaparna av etnografien som modern vetenskap. T:s inflytande fortsatte genom etnologen W. Mann-hardt inom tysk folkloristik men framför allt genom T:s ännu mer berömde lärjunge J. Frazer; tillsammans representera T. och den sistn. höjdpunkten inom den s.k. engelska antropologiska skolan. — En festskrift till T., “Antropological essays”(1907),innehåller bibliogr. m.m. — Litt.: Biogr. av R. R. Marett(1936).Th.P.

Kategorier: etnografien, etnologen, fortsatte, modern, tylor, vetenskap

Tomskij ftäVnsksjl

Tomskij ftäVnsksjl (eg. Jefremov Michail P a v 1 o v i t j), rysk politiker(1880—1936),urspr. arbetare, anslöt sig 1904 till bolsjcvikpartict, deltog i revolutionen1905,fortsatte efter dess kuvande sin revolutionära verksamhet i Ryssland och dömdesIhärför1911till5års straffarbete och livstidsdeportation till Sibirien. Efter revolutionen1917blev T. frigiven och deltog i bolsjevikernas resning i nov. s.å. Under det kommunistiska väldets första år ägnade sig T. främst åt fackföreningsrörelsen och blev1918ordf. i fackföreningarnas centralråd.1923insattes han i Sovjetunionens centrala exekutivkommitté. Efter Lenins död tog T., som alltid tilhört partiets moderata flygel, livlig del i högeroppositionen mot Stalin och avlägsnades1929från sina poster. Efter gjord avbön blev han1930general dir. för den kemiska industrien men förflyttades, då han alltjämt fortsatte sin kritik,1932till cn mindre framskjuten post.1936begick han självmord för alt undslippa häktning i samband med processen mot Zinovjev och Kamencv.B.

Kategorier: fortsatte, ftävnsksjl, gjord, högeroppositionen, stalin, tomskij

Tintoretto

Tintoretto [-tårett’ål (“den lille färgaren”), J a c o p o, eg. Jacopo Robust i, italiensk målare(1518—94),tillhör den venetianska skolan och är en av de främsta representanterna för manicrismen. I Tizians ateljé skall T. ha arbetat några dagar, men troligtvis är det hos Bonifazio el. Paris Bordone, som han tillbringat sin egentliga lärotid. Enl. urkunderna var han självständig mästare redan 1539.Under sin ungdomstid var T. starkt eklektisk. Han tog upp intryck av dc nämnda konstnärerna och av Michelangelo, Car-paccio, Schiavone och Parmeggianino. Inflytande från Tizian finnes i “Vulkanus överraskar Venus och Mars” (Alle Pinakothek, Munchen). T:s genombrott skedde1548 med “Markusundrel” (Akad., Venedig). 1 denna målning har han förenat “Tizians färg med Michelangelos form”, ett motto, som lär ha stått över hans ateljédörr. Inflytandet från Michelangelo fortsatte, och dessutom uppträdde nya tendenser i såväl färg som form. Den fasta kompositionen uppluckrades, lokalfärgerna förtärdes av ljusdunkel, ss. i dc stora målningarna i S. Maria del Ortos kor, “Den gyllene kalven” och “Yttersta domen”. Från1560- talets mitt arbetade T. ett tjugotal år framåt för broderskapet Scuola di S. Rocco i Venedig. Denna uppgift blev hans livsverk. Tre salar äro här fyllda med hans målningar. Det är en förandligad värld, som träder oss till mötes, naturen är all-besjälad. Genom att figurerna ofta äro labila förstärkes intrycket av att de icke tillhöra denna världen, ljusdunklet är överjordiskt. Det är den kristna trosläran, som framställes i en ny ikono-grafisk form. Scener ur GT och NT äro sammanflätade med varandra. I sht är programmet märkligt i den övre stora salen, där takmålningarna visa, hur nöden skingras genom broderskapets kärleksverksamhet och hur Guds underverk utföras av profeterna. På väggarna i samma sal framställes Kristi återlösning. Som exempel på de många S. Rocco-målningarna kunna nämnas “Korsfästelsen”, “Mannaregnet” och “Moses slår vatten ur klippan”.1574fick T. sina första uppdrag för Dogepalatset i Venedig. I dc fyra allegorierna i Antecollegiosalcn är kompositionen upplöst i ett dekorativt mönster, sammansatt av kurvor, T:s “musikaliska rytm”.1588började T.,70år gammal, att på fondväggen i Stora rådets sal måla “Paradiset”, konsthistoriens största bildframställning. Under sitt sista år,1594,målade han “Nattvarden” i S. Giorgio Maggiore, Venedig. T. hade under hela sitt liv sysslat med detta motiv. Nattvardsbordet skjuter snett in i bild-djupet. Det vilar nattstämning över scenen. T uppfattningen har T. här nått en höjdpunkt i sitt skapande. Det är själva transsubstantiationens under, som sker. — T. var en betydande porträttmålare. I Kunstmuscct, Köpenhamn, finnas ett mansporträtt samt “Bröllopet i Kana”, en skiss till målningen i S. Maria della Salute i Venedig. — T:s son, Domenico T.(1560—1635),biträdde sin fader vid utförandet av målningarna i Dogepalatset. Han fortsatte i cn stil, lik faderns, fastän förytligad, ljusdunklet saknas. — Litt.: Monogr. av E. Waldmann(1921),E. v. d. Bercken & A. L. Mayer(1923),L. Coletti(1944),V. Loos(1940);R. Palucchini, “T. a S. Rocco”(1937).A.G.

Kategorier: dogepalatset, fortsatte, kompositionen, målningarna, rocco, venedig

Svartsjö,

Svartsjö, i) Samhälle i Sånga* sn i Uppland. 2)Gods i Sånga sn i Uppland, på Svartsjölandet i Mälaren, omfattar 803 ha, därav346åker, med ett taxeringsvärde av1,020,500kr. Slottet av sten i två våningar uppfördes1734—39efter ritningar av C. Hårleman (bild2å pl. vid denne) och tillbyggdes1770—73under ledning av C. F. Adelcrantz. Efter att ha varit drottning Lovisa Ulrikas änkesäte fick slottet förfalla. Sedan1891användes det som tvångsarbetsanstalt för män och från1920även som alkoholistanstalt (se Alkoholistvård, sp.625). 1942upplätos vissa byggnader till en fångvårdsanstalt och1946till en fångvårdskoloni. — S. är ett gammalt folkungagods. I början av1300-talet kom det genom testamente under Uppsala domkapitel men inlöstes av Magnus Eriksson och lades under Kronan. Ett under medeltiden uppfört stenhus tillbyggdes av Gustav-Vasa, som1541inrättade ett myntverk här. Johan 111 fortsatte byggnadsarbetena och förvandlade, det till ett ur konsthistorisk synpunkt intressant renässansslott, som brann1687.— Namnet skrevs1310suartasio; godset kallas1355också Kununxnes. Svartsjö är väl eg. namnet på Hillersjövikens innersta del och torde syfta på vattnets beskaffenhet, medan Konungsnäs avser läget på den del av Svartsjölandet, som bildar ett näs mellan den nämnda viken och Lövstafjärden.l’.;Er.

Kategorier: fortsatte, sånga, slottet, svartsjö, svartsjölandet, uppland

Sotan,

Sotan, O g u r i, japansk målare. (1398—1464), jämte Sesshu den mesl betydande eleven till Shubun, vars stil han fortsatte.

Kategorier: eleven, fortsatte, mesl, shubun, sotan, stil

Scorza

Scorza [skår'lsa], Carlo, italiensk politiker (f.1897).S. anslöt sig tidigt till fascisterna, blev ledare för den fascistiska ungdomsorganisationen 1930 och var från1931red. för “Gioventu fascista”.1939blev han chef för den italienska centrala pressorganisationcn. S. blev i april1943fascist-partiets generalsekr. och försökte skärpa disciplinen, men upplösningen fortsatte, till dess Mussolini störtades i juli s.å. S. anklagades1944av den neofascistiska regeringen för defaitism men frikändes. Han deltog därefter i den neofascistiska rörelsen. S. lär efter2:a världskriget ha vistats i Sydamerika.S.Br.

Kategorier: disciplinen, fortsatte, mussolini, neofascistiska, scorza, upplösningen

Schöffer

Schöffer (S ch e f f c r), Peter, tysk boktryckare (o.1425—1502),medhjälpare först hos Guten-berg, sedan hos Fust, vars svärson han blev. Fust och S. tryckte bl.a. den 42-radiga bibeln (o.1453 —56)och “Psalterium Moguntinum”(1457).Efter Fusts död(1466)ledde S. företaget, tryckte bl.a. “Ortus sanitatis”(1485)och Bothos “Croncchen der Sassen”(1492).S. gjorde sig förtjänt om stämpelsnideriet och stilgjutningen och anses som den förste, som begagnat sättet att inslå stilstämplar i kopparplåtar för erhållande av matriser. — S:s son, Johan S., fortsatte till sin död faderns verksamhet, som sedermera fortsattes av flera medl. av släkten S. Jfr Boktryckarkonst, sp.454.— Litt.: G. Zedler, “Gutenberg und S. im Lichte der Mainzcr Friihdrucke”(2bd,1929 -34).[W.N.1J.K.

Kategorier: erhållande, fortsatte, fust, johan, schöffer, tryckte

Schreuder

Schreuder [skrö'-], Hans Paludan Smith, norsk missionsbiskop(1817—82).S. utsändes 1843 med stöd av Norske missionssclskab till Zululand. Efter misslyckade försök där och i Kina upptog han1848missionsarbete i Natal och1852även i Zululand.1866invigdes han till biskop.1873bröt han med sällskapet och fortsatte med en självständig mission, stödd av “Kommittén för den norska missionen genom S.” S. tog även initiativ till den norska missionen på Madagaskar.

Kategorier: fortsatte, missionen, norska, sällskapet, schreuder, zululand

Sanson

Sanson [saosåo'], N i c o 1 a s, fransk kungl. geograf(1600-67),utgav bl.a. “Galliae antiquae de-scriptio geographica”(1627),”La France”(1644),”L’Allemagne par Archeueschés et Eueschés”(1645),”L’Asie en plusieurs cartes”(1652),”Car-te particuliére des postes de France” samt en karta över de båda halvklotens äldre geografi. S:s söner N i c o 1 a s, Guillaume och A d-ri en samt efterkommande P i e r r e-M o u 1 a r d Sanson och Gilles Robert de Vaugondy fortsatte kartarbetet, så att familjen Sanson under mer än ett årh. behärskade den franska kartografien. Bl.a. utkommo “Cartes particuliéres de la France”(1686),”Le Neptune francois”(1708)och “Atlas de poche, å 1′usage de voyageurs et des officiers”(1734).[E.O.BJH.Rr

Kategorier: cartes, familjen, fortsatte, france, kartarbetet, sanson

Nästa sida »

Sök artikel: