Ytbergart, benämning

Ytbergart, benämning på en vid jordytan el. på ringa djup inom jordskorpan bildad bergart*, varvid i allm. en sådan av cruptivt ursprung avses. De eruptiva y. utmärkas av speciella strukturdrag, avspeglande stelningsproceduren, ss. mandclstruk-tur och porfyrstruktur. Mandelstrukluren har bildats genom sekundär utfyllnad av hålrum i bergarten, uppkomna genom det vid eruptionen hastigt avtagande trycket, varigenom i magman lösta gaser hastigt avlämnats. Mandlarna kunna således karakteriseras som mineralfyllnader i fossila bläsor. Porfyrstrukturen anger utbildandet av 2 mineralgeneralioner, tillhörande 2 kristallisations-skeden, ett på större och ett på ringare djup. — Y. ha petrografiska motsvarigheter bland gång-och djupbergarterna. Således motsvaras basalt av gabbro, liparit av granit o.s.v.R.Nn.

Kategorier: bläsor, djup, fossila, hastigt, således, ytbergart

Strombus,

Strombus, v i n g s n ä c k a, släkte av undcrordn. framgälade snäckor, har ett ägglikt skal med kort, vindad spira och långsträckt, smal mynning. Foten är delad i2partier, det bakre bär det klo-liknande locket, det främre med förkortad fotsula tjänstgör som språngorgan. Talrika arter i varmare hav, ett fåtal fossila i krita och tertiär. Hit höra bl.a. det i Västindien levande jättcörat, S.gig’as,som uppnår en höjd av 25 cm och vars skal användes till kaméer, amplar m.m.O.Cn.

Kategorier: arter, fåtal, fossila, krita, skål, strombus

Sphenop’teris |sf-], provisoriskt formsläkte

Sphenop’teris |sf-], provisoriskt formsläkte av fossila ormbunksliknande blad med kilformade ek rundade, oftast mer ek mindre flikade småblad, vanl. med en huvudnerv och gaffelgrenade sidonerver. S. är den måhända allmännaste gruppen av fossila blad och förekommer med talrika former åtminstone från understa delen av karbon-systemet genom alla system. De paleozoiska arterna voro sannolikt till stor del fröormbunkar, medan övriga torde ha varit äkta ormbunkar.

Kategorier: blad, formsläkte, fossila, karbon, provisoriskt, sphenopteris

Seward fsjo’ad], Albert Charles, engelsk

Seward fsjo’ad], Albert Charles, engelsk paleobotanist(1863—1941),university leetureribotanikiCambridge 1890—1906,prof. däribotanik1906; 1915 styresman för Downing College, v. kansler (rektor) för univ.1922—24.S. har företrädesvis bearbetatdc mesozoiska systemens flora, framför alltiStorbritanniens jura- och wealden-bildningar samtiVästgrönlands kritavlagringar men även gondwanakontinentens fossila växtvärld, bl.a. G7ossop’teris-floran. S.har särsk. betonatväxt-geografiska synpunkter. I flera fallhar han i monografier av fossila växtgrupper gjort ingående jämförelser med deras nu levande släktingar, ss. i “The Araucaricae, recent and extinet”(1906;tills, med O. S. Ford). S. utgav en omfattande handbok i paleobotanik, “Fossil plants”(4bd,1898—1919),samt en kort populär framställning, “Plant life throughthe ages”(1931).[K.A.G.]G.R.

Kategorier: albert, charles, engelsk, fossila, fsjoad, seward

Scott

Scott [-å-], William Bcrryman, amerikansk paleontolog(1858—1947),prof. i geologi och pale-ontologi vid Princeton Univ.1884—1930.S. har bl.a. utrett några av våra nu levande däggdjursgruppers utvecklingshistoria, ss. kamelens, noshörningens och hundens. Han ledde åtskilliga cxp. till de v. delarna av USA och cn till Patagonien för att insamla lämningar av fossila däggdjur. Bland hans talrika arbeten märkas “Introduction to geo-logy”(1897; 3ed.,2bd,1932),”A history of land mammals in the Western hemisphere”(1913, 2ed.1937)och “Some memorics of a palaeontologist”(1939)-K.A.G.

Kategorier: arbeten, däggdjur, fossila, lämningar, scott, talrika

Rutimeyer

Rutimeyer [ry'timäiar], Karl L u d w i g, schweizisk zoolog och paleontolog(1825—95),prof. i zoologi och jämförande anatomi i Basel 1855,utgav arbeten över fossila hovdjur samt över Schweiz’ fossila djur och växter. Mest bekant är R. för sina undersökningar över pålbyggnaderna i Schweiz’ sjöar.

Kategorier: djur, fossila, hovdjur, rutimeyer, schweiz, växter

Rugoser

Rugoser [-å'-],Rtigo’sael.TetracoraWia,räknas vanl. som en särskild ordn. av koralldjur, ehuru knappast skarpt skild från nutida stcnkoraller*. R. äro alla fossila och uppträdde från silur till perm.

Kategorier: fossila, nutida, perm, rugoser, stcnkoraller, uppträdde

Fossila

Fossila spår,vanl. avgjutningar av spår efter organismer, som färdats över en ännu ej hårdnad skiktyta, el. av föremål, som av vind och vågor förflyttats över densamma och därvid åstadkommit märken och intryck i sand- cl. slambädden (jfr Eophyton). Den ifrågavarande skiktytan har täckts med ett nytt lager av sediment, som utfyllt förekommande spår, vilkas avgjutningar sålunda efter bergartens diagenes framträda i relief på det överlagrande skiktets undre yta. F.tt annat slag av f. äro gångar, som borrats av maskar o.d. och som utfyllts med material av något avvikande beskaffenhet (sc Chondrites, Cruziana, Fukoidsandsten, Scolithus). I vissa avlagringar äro f. särsk. vanliga, ss. i den underkambriska sandstenen, i den jurassiska litografiska stenen (bl.a. fotspår av di-nosaurier) samt i kritans och tertiärens flysch. Samtliga de nämnda äro marina bildningar. Även vissa kontinentala sediment utmärka sig för rikedom på f., särsk. den brokiga sandstenen (se Chi-rotherium), i vilken andra fossil äro sällsynta. Studiet av gäng- och löpspår efter mesozoiska reptiler (jämte ovan nämnda bl.a.Iguan’odoni v. och mell. Europas wealdcnbildningar) har lämnat värdefulla upplysningar om dessas anatomi och biologi. Kännedomen om f., i c h n o 1 o g i (till grek.ichnos’,spår), utgör en särskild gren av paleontolo-gicn. — Jfr Fossilisation.G.R.

Kategorier: avgjutningar, fossila, nämnda, sandstenen, sediment, spår

Fossila skogar,ansamlingar

Fossila skogar,ansamlingar av fossila trädstammar, som ant. vuxit på det ställe, där de nu finnas, el. svämmats samman dit. I förstnämnda fall träffas stubbarna ofta stående upprätta i lagcrserien, ss. flerstädes i till karbonsystemet hörande avlagringar. Ej sällan ha trädstammarna blivit förkis-lade, vanl. genom inflytande av vatten från varm; källor. Av dylika “förstenade skogar” må nämnas den vid Mokattam, ö. om Kairo, där under oligo-centiden trädstammar av olika geologisk ålder hopsvämmats och förkislats, samt “Kalcedonskogen” i ö. Arizonas öken, där många kvadratmil äro täckta av förkislade, sönderbrutna och kringströdda stammar av barrträd från början av trias-perioden. Jfr FVissilisation.K.A.G.

Kategorier: ansamlingar, förkislats, fossila, hopsvämmats, skogar, trädstammar

Foraminiferer tillhörande

Foraminiferer tillhörande fam.Globigcrinidac. ha de blivit av allra största praktiska betydelse för bergoljcindustricn, då man med hjälp av fossila f. i en borrkärna snabbt och säkert kan fastställa åldern av en genomborrad lagerserie. Oljepalcon-tologiens metoder ha företrädesvis utbildats i USA, särsk. av J. A. Cushman och hans medarbetare, men ha tagits i bruk i alla länder, där olje-prospektering utföres. I samband härmed har litt. om fossila och recenta f. antagit oerhörda proportioner.1931—37 publicerades sålunda enl. beräkning2,425arbeten om f. F.n. torde 12,000—14,000arter vara kända. — Litt.: J. A. Cushman, “Foraminifera. Their classification and economic use”(3ed.1940).G.R.Foraregler,jur.,se Forum.

Kategorier: antagit, cushman, foraminiferer, fossila, litt, recenta

Nästa sida »

Sök artikel: