Weisenborn

Weisenborn [väTzanbårn], G u n t h c r, tysk författare och teaterman (f.1902).W. studerade i Bonn, först medicin, sedan språk och filosofi, företog vidsträckta resor i Europa saml Syd- och Nordamerika, anslöt sig 1937i Berlin till en hemlig motståndsorganisation, som avslöjades1942,och hamnade då i fängelse, varifrån han befriades:945.varefter han verkat som ledare för Hcbbel-theatcr, Berlin, och framträtt som publicist. W., som samarbetat med Bert Brecht, räknas som en av de mera betydande nyare tyska scenförf. Han har utg. bl.a. skådespelen “U-Boot S4″ (1928),”SOS oder dic Arbeiter von Jersey”(1929),”Die guten Feinde”(1937).”Die Illcgalcn”(1945),”Babel”(1946),”Dic Neubcrin”(1948),”Die spa-nische Hochzcit”(1949)och “Drc.i chrenwerte Herren”(1951),en komedi. Han har framträtt som romanförf. med “Barbaren”(1931),som har motiv från studentlivet, “Das Mädchen von Fanö”(1935)och “Die Furie”(1937).W. är som förf. starkt radikalt politiskt inställd, han hämtar gärna motiv och miljöer från sina resor. Självbiografiskt innehåll har “Memorial”(1948).E.

Kategorier: babel, berlin, framträtt, motiv, resor, weisenborn

Warburton

Warburton [gå'bolu], Thomas Henry, finländsk författare (f.1918).W. har framträtt som litterär kritiker och essäist i finlandssvenska och svenska tidn. och tidskr., är sedan 1943 litterär rådgivare vid Holger Schildls förlag. Litterärt sett är W. orienterad åt modernistisk anglo-sachsisk litteratur, har i “Två främlingar”(1944)behandlat T. S. Eliot och James Joyce, vars roman “Ulysses” han överfört till svenska (“Odys-seus”,1946).Han har vidare utg. “Mitt i ett krig”(1945),teckningar ur engelsk och amerikansk lyrik1941—44,”Ur Finlands svenska lyrik.2.Nittonhundratalet”(1949)och “Finlandssvensk litteratur1898—1948″ (1951).Som modernistisk lyriker med personlig ton har W. framträtt i dikt-saml. “Du, människa”(1942),”Bröd av lera”(1945)och “Slagruta”(1953).— Litt.: P. E. Wah-lund, “Finlandssvensk lyrik i urval”(1947).E.

Kategorier: finlandssvensk, framträtt, litterär, lyrik, modernistisk, svenska

Brahms fram till Mahler,

Brahms fram till Mahler, för vars verk W. mer än någon annan efter Mahler blivit traditionsbildande. — W. är även en betydande pianist och dirigerar gärna Mozart-konserter från flygeln. Som tonsättare(2symfonier, kammarmusik, körverk och solosånger) ha hans framgångar varit mera sporadiska. Som skriftställare har han framträtt med “Gustav Mahler”(1936;sv. övers.1950)och självbiogr. “Thema und Variationen”(1947;eng. uppl., “Theme and variations”,1946;sv. övers. “Ett liv i musik”, s.å.).S.E.S.

Kategorier: brahms, fram, framträtt, gustav, mahler, sporadiska

Anderssons musikskolor samt framträtt

Anderssons musikskolor samt framträtt som altviolinist i radio. Av U:s musik märkas en orkestersvit, två stråkkvartetter, en stråktrio, sonatin för solo-viola samt sånger.1950 utgav U. “Två-, trc-och fyrstämmig enkel kontrapunkt”.B.L.

Kategorier: anderssons, enkel, framträtt, musikskolor, sånger, viola

Tuukkanen

Tuukkanen [to’k-|, K a 1 e r v o, finländsk tonsättare (f.1909),även verksam som dirigent och pedagog. T. studerade vid musikkonscrvatoriet och univ. i Helsingfors, blev fil. mag.1934,var 1935—38lärare i musikhistoria vid Viborgs musik-inst. och senare en tid kapellmästare i Björneborg. Som tonsättare företräder T. en utpräglat national-romantisk riktning och har framträtt med orkes-tervcrk (bl.a.3symfonier, en violin- och cn cello-konsert), vokahuusik (däribland “Björnjakten” för kör och orkester, prisbelönt i London1948)m.m.B.Hhs.

Kategorier: framträtt, national, orkes, romantisk, tonsättare, tuukkanen

Tidersrum, till 1921även

Tidersrum, till 1921även T i r s e r u111,socken i Kinda hd i Östergötland och församling i N. Vi och Tidersrums pastorat i Ydre och S. Vedbo kontrakt av Linköpings stift, mellan Sömmen och smålandsgränsen;152,00 km2, därav135,23land;871inv.(1954; 6inv. pr km2). T, är en glest befolkad skogsbygd kring Stångåns källflöden; åkern utgör7°/o av landarealen, skogsmarken82%.Kyrkan, av trä, är från o.1300.Sedan Vi1952ingår T. jämte Kisa och V. Eneby i kommunen V. Kinda. — Namnet, efter kyrkbyn, skrevs1300Tydhisrum (avskrift). Förleden är säkerligen gen. avTidhir,ett äldre namn på Tirserumssjön (se E. Hcllquist, “Studier öfver de svenska sjönamnen”,1903—06,sid.617).Efterlcdcn ärrum,”röjning” el. “gårdstomt”.J.ör;Er.Tideräkning, se Kronologi och Geokronologi. Tideström, Lars G u n n a r Gabriel, litteraturhistoriker (f.V2 1906),fil. mag. vid Uppsala univ.1931,fil. dr1941,doc. i litteraturhistoria med poe- tik1941,prof.1948;lärare vid Uppsala enskilda lärov.1938—48.T. har som vetenskapsman främst sysslat med finlandssvensk litteratur. I “Runeberg som estetiker”(1941)belyste han den unge Runebergs litterära och filosofiska idéer, i monogr. “Edith Södergran”(1949)gav han den grundläggande framställningen av den finlandssvenska modernismens pionjär, hennes liv och författarskap. T. har utg. “Samlade dikter” av Edith Södergran(1949).Som pedagogisk förf. har T. framträtt bl.a. med den fint kommenterade antologien “Lyrik från vår egen tid”(1945)och som utg. av och medarbetare i “Lyrisk tidsspegel”(1947),en saml. analyser av modern svensk dikt. T. är medutg. av Svenska vitterhetssamfundets upplaga av Runebergs “Samlade skrifter” sedan1949.T., som fick sin vetenskapliga utbildning under ledning av den historiskt inriktade A. Blanck och den sociologiskt inställde V. Svanberg, tog under1940-talet stark: intryck av den opposition mot traditionell littera turforskning, som i USA företräddes av “the new criticism”, som han närmare studerade som Rocke-feller-stipendiat i USA1951och som han presenterat i radio och introducerat i den akademiska undervisningen vid Uppsala univ. Sin inställning till den litteraturvetenskapliga metoddebatten har han deklarerat bl.a. i uppsatsen “Diktkonstens verkan och verkningsmedel” (i “Samlaren”,1952).T. har framträtt som kulturjournalist, bl.a. i “Svenska dagbladet”.E.

Kategorier: framträtt, runebergs, samlade, svenska, tidersrum, uppsala

Stritar,

Stritar, J o s i p, slovcnsk författare(1836—T923)-Banbrytare för prosastilens utveckling i sitt hemland skrev S. en rad uppskattade berättelser, “Zorin”(1870),”Gospod Mirodolski”(1876)m.fl. Tidigare hade han framträtt som lyriker(1866, 1869)med dikter, som sedermera av honom själv översattes till tyska(1877).Strix, se Ugglesläktet.

Kategorier: dikter, framträtt, lyriker, mirodolski, sedermera, stritar

Soffici

Soffici |såff’ic.i|, A r d c n g o, italiensk författare och målare (f. 1879). S. var i sin ungdom futu-rist; tills, med G. Papini grundade han den futuristiska tidskr. “Lacerba”, och själv skrev han “Estetica futurista” (1920). Efter denna förslå period söker han sig mot en klart betonad vcrism. Detta gäller både måleriet och skriftställarskapet, vilka båda få en mer disciplinerad, av klassiska förebilder skolad gestaltning. Av S:s romaner och lyriska betraktelser kunna nämnas “Lemmonio Boreo” (1912, ny ed. 1921), “(iiornale di bordo” (1915), “Kobilek” (1918; dagbok från 1 :a världskriget), “La ritirata del Friuli” (1920) och “Fior fiorc” (1937). S. har även framträtt som publicist och konstkritiker i åtskilliga tidskr., bl.a. “Valori plastici” (1919 ff.). S:s långvariga vistelse i Paris gjorde honom förtrogen med fransk konst, vilket avspeglas i hans eget måleri, rnen han tog även intryck av italienaren Modigliani.G.Blir.

Kategorier: fior, framträtt, friuli, publicist, soffici, tidskr

Sadleir

Sadleir [säd'lo], M i c h a e 1, engelsk författare och förlagsman (f.1888),studerade i Oxford, dir. i bokförlaget Constable & Co.1920,ordf. i Riblio-graphical Socicty 1944—45.S. är cn av de ledande engelska bibliofilcrna, specialist på1800-talets roman. Han har utg. biografier över Richard Sheri-dan(1912),A. Trollope(1927),Edward Bulvver(1931),Lady Blessington(1933)och Michael Er-nest Sadler, S:s far(1949),samt bokhistoriska och bibliografiska arbeten, ss. “Excursions in Victorian bibliography”(1922),”Bibliographia.1.The evolution of publishers’ binding styles,1770—1900″(‘93°). “Authors and publishers”(1932),”Collect-ing yellow backs”(1938)och “Nineteenth century fiction, a bibliographical record”(2bd,1951). S. har också framträtt med romaner, bl.a. “Hyssop” (i9T5). “The anchor”(1918),”The privilege”(1921;sv. övers.1922),”Noblest frailty”(1925),”Fanny by gaslight”(1940;sv. övers.1942)och “Förlora sunset”(1947;sv. övers.1948);de två senare, traditionellt realistiska skildringar ur livet i London under de senaste hundra åren, ha blivit särsk. uppskattade.E.

Kategorier: bibliographical, century, fiction, framträtt, publishers, sadleir

Ritualism’,

Ritualism’, en religiös el. kyrklig rörelse, som lägger överdriven vikt vid gudstjänstens yttre former. Särsk. har som r. betecknats den ur oxfordrörelsen (se d.o. i) framvuxna högkyrkliga riktningen inom anglikanska kyrkan, för så vitt denna tagit sig uttryck i iver för rikare, ofta efter romersk-katolska förebilder utgestaltad kult. En likartad, om också till sin omfattning ytterst begränsad rörelse har framträtt i den högkyrkliga rörelsen inom Tysklands evang. kyrka på1900-talet. I svenska kyrkan ha endast obetydliga ansatser till r. framträtt, vilka väl måste skiljas från den omvårdnad om gudstjänstens skönhet och kyrkomusiken, som hör till svenska kyrkans äkta tradition, sådan denna fått sitt klassiska uttryck redan i1571års kyrkoordning.Y.B.

Kategorier: framträtt, gudstjänstens, högkyrkliga, kyrkan, ritualism, svenska

Nästa sida »

Sök artikel: